Rekordregn och torka gör dagvattnet viktigare

Augusti blev den regnigaste månaden i Luleå sedan mätningarna började 1930. De stora vattenmängderna aktualiserar frågan om hur våra städer ska klara ett klimat med större variationer. 24 september är Dagvattnets dag. Vid Luleå tekniska universitet pågår flera projekt runt som ska hjälpa samhället att hantera kraftiga regn och ta vara på dagvattnet som en resurs.

Vid Luleå tekniska universitet finns Sveriges största forskargrupp inom VA-teknik. Forskningen omfattar bland annat hur städer kan hantera dagvatten och andra vattenrelaterade utmaningar. Under augusti föll 261,9 millimeter regn i Luleå. Det tidigare månadsrekordet var 196,6 millimeter från juli 2020. Den normala årsnederbörden är omkring 600 millimeter, vilket innebär att nästan hälften av en normal årsnederbörd föll under en enda månad. Natten den 21 september fram till 13.00 föll det 59.6 mm regn i Luleå, vilket var den högsta nederbörd som uppmätts under en och samma dag.

Den stora nederbörden är inget lokalt problem i Luleå. I Norrbotten var det i augusti månad, enligt mätningar från SMHI, nästan 400 procent mer nederbörd än vanligt, vilket har skapat stora översvämningar i Boden och problem för bönder runtom i länet.

– Så länge ledningssystemet klarar att ta hand om vattnet märker vi inte särskilt mycket. Men när kapaciteten inte räcker kan det orsaka översvämningar och skador på byggnader och infrastruktur, säger Ico Broekhuizen, universitetslektor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.

En millimeter regn motsvarar en liter vatten per kvadratmeter. Luleå tekniska universitets campusområde är omkring 280 000 kvadratmeter, vilket innebär att en millimeter regn motsvarar 280 kubikmeter vatten över området. Den 17 augusti registrerade universitetets mätare som mest sex millimeter på en kvart – motsvarande 1 680 kubikmeter vatten över campusområdet på bara 15 minuter.

Blött i norr och torrt i söder

Augusti visar också hur stora skillnaderna kan vara mellan olika delar av landet. Samtidigt som Norrbotten upplevde en drastisk ökning av nederbörd, föll i delar av södra Sverige bara mellan 25 och 75 procent av den normala mängden.

Ett förändrat klimat kan innebära större växlingar mellan kraftig nederbörd och perioder av torka. En enskild väderhändelse kan inte i sig förklaras med klimatförändringarna, men de kraftiga regnen ligger i linje med den långsiktiga utveckling som forskarna ser.

– När mer regn faller under kortare tid ökar belastningen på dagvattensystemen. Därför måste vi planera för regn som är kraftigare än de som systemen ursprungligen dimensionerades för, säger Ico Broekhuizen.

Att gräva upp gator och byta ut ledningar är kostsamt och innebär stora ingrepp i stadsmiljön. Kommunerna behöver därför kunna avgöra var ledningsnätet måste byggas om och var vattnet kan hanteras på andra sätt.

– Vi behöver kunna bedöma när det är nödvändigt att gräva och byta ut ledningar och när andra åtgärder är mer lämpliga. För att göra den avvägningen behöver kommunerna veta var problemen kan uppstå och vilka konsekvenser olika lösningar får, säger Ico Broekhuizen.

Dagvatten kan bli en resurs vid torka

När det regnar mycket handlar dagvattenhantering ofta om att leda bort vatten och förhindra översvämningar. Under torra perioder kan samma vatten i stället bli en värdefull resurs.

Inom forskningsprojektet CUREE undersöker doktoranden Nils Brattgård hur vatten från urbana ytor, som tak och parkeringar, kan samlas in och användas. För hushåll kan det exempelvis handla om bevattning och toalettspolning.

– Vi behöver inte använda vatten av dricksvattenkvalitet till allt. Genom att samla in vatten lokalt kan vi minska belastningen på dricksvattenproduktionen och använda rätt vattenkvalitet till rätt ändamål, säger Ico Broekhuizen.

Vilka användningsområden som är möjliga beror bland annat på vattnets kvalitet, hur länge det kan lagras och vilken behandling som krävs.

– Vi måste planera för både för mycket och för lite vatten. Det handlar om att skydda städerna mot översvämningar, men också om att ta vara på dagvattnet och minska belastningen på andra vattenresurser. De frågorna behöver lösas tillsammans, säger Ico Broekhuizen.