Byggprocessen - så funkar det
När större nybyggnationer planeras startar en process med fyra olika, tydliga skeden: förstudie, projektering (programhandling, systemhandling, bygghandling och upphandling), produktion och uppföljning. Ofta överlappar skedena varandra.
När projekt för nybyggnation befinner sig i början av processen finns stora möjligheter att föra fram nya idéer i diskussionen. För varje skede i processen blir slutresultatet allt tydligare, kostnaden allt högre och möjligheterna att påverka allt mindre. Och för varje skede i processen blir svaren på de frågor medarbetare kan ha om projektet också tydligare och mer konkreta.
Det är till exempel normalt först efter att systemhandlingarna är klara och inför arbetet med bygghandlingarna (detaljprojekteringen) som universitetet skriver under de slutgiltiga hyreskontrakten.
Byggprocessen
Nedan listar vi de skeden som ett byggprojekt går igenom. Observera att vid tillbyggnationer är de olika skedena inom projekteringen inte lika tydligt uppdelade.
1. Förstudie
Förstudien ger en grov bild av förutsättningarna för att genomföra en idé om en ny byggnad. Den verksamhet som ser ett behov av en ny byggnad tar fram underlag till förstudien i form av behovsanalys, lokalbehov och samband för verksamheter tänkta att finnas i byggnaden. Arkitekterna lämnar in skissförslag som därefter utvärderas av en bedömningsgrupp som också rekommenderar ett av förslagen för fortsatt projektering i programskedet. De skissförslag som lämnas in i förstudien baseras på grovt formulerade kravspecifikationer och ger endast en föraning om hur den slutliga byggnaden kan komma att se ut.
2. Projektering
Programhandling
Under programskedet förbereds programhandlingar för projektet, där exempelvis grundläggande beslut fattas om byggnadens storlek, tekniska standard och utformning i stort. Man utgår från förstudien och lokalprogrammet, kravställningar och skisser förfinas. Samtidigt upprättas ett rumsfunktionsprogram som redovisar verksamheternas funktionskrav/tekniska krav, areabehov, och översiktliga inrednings- och utrustningsbehov.
Programhandlingarna är en sammanfattning av förutsättningarna för ett projekt och utgör det samlade underlaget för en programkalkyl och beslut om fortsatt projektering. Under programskedet görs också konsekvensanalyser, och en plan tas fram för eventuell evakuering av verksamheter som påverkas under byggfasen.
Systemhandling
I detta skede utreds bland annat vilka tekniska system och material som är optimala för projektet. Systemhandlingarna omfattar bland annat rumsfunktioner, konkreta planlösningar, tekniska systemval, utrustning, inredning och mängder av upphandlingar. Handlingarna ger en bild av den planerade byggnaden, dess konstruktiva utformning och dess tekniska installationssystem, och ligger till grund för en kostnadskalkyl för det kommande arbetet. Även projektets miljö- och hållbarhetsarbete formuleras i detta skede.
Eftersom arbetet med systemhandlingar blir mer komplicerade för forskningsbyggnader där laboratorier eller andra speciella lokaler ska ingå kommer vi från universitetets sida att engagera oss mycket även under detta skede.
Bygghandling
Med utgångspunkt i systemhandlingarna arbetas nu bygghandlingar fram, vilka är de utförandeanvisningar som entreprenörerna använder för att ta fram anbudspris. Detta skede kallas även för detaljprojektering.
Upphandling
När bygghandlingarna är godkända görs upphandling av entreprenörer, som leder till avtal där budget, tidplan, ekonomisk uppföljning och andra praktiska uppgifter framkommer.
3. Produktion
Byggskedet inleds ofta med markarbeten följt av grundläggning och resning av stommar. Detta skede är stökigt och påverkar intilliggande byggnader och verksamheter. Därefter byggs huset successivt upp mot ”tätt hus”, vilket innebär att byggnaden är väderskyddad. Därefter påbörjas det omfattande inre arbetet då den nya utbildnings – och forskningsmiljön egentligen tar form.
4. Uppföljning
Efter att byggprojektet är slutfört följs projektet upp och kontrolleras mot uppsatta mål och krav. När projektet är godkänt överlämnas det därefter till förvaltning.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Kommunikation och varumärke