Hoppa till innehållet
Hans_Hansson_hedersdoktor
Hans Hansson, vd för Swerea SICOMP och nu också hedersdoktor. Foto: Ateljé Grodan. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Stark, lätt och spänstig

Publicerad: 13 november 2015

Han blev varken professionell seglare eller segelbåtsdesigner, men via civilingenjörsexamen i maskinteknik blev han 1993 vd för institutet Swerea SICOMP. Under hans ledning har forskningsinstitutet utvecklats till ett av Europas främsta inom fiberkompositer, där samarbetet med Luleå tekniska universitet spelat en nyckelroll. Hans Hansson är en av årets fyra hedersdoktorer.

Swerea Sicomp har under Hans Hanssons ledning utvecklats till ett internationellt ledande forskningsinstitut. Det är en stark forskningspartner för såväl inhemsk som europeisk industri och akademi, inte minst för Luleå tekniska universitet.

– En viktig del i att vi blivit så framgångsrika är samarbetet med Luleå tekniska universitet. På Swerea Sicomp integrerar vi universitetets inomvetenskapliga spets till teknologier, säger Hans Hansson.

Hans_Hansson_portrait
Hans Hansson. Foto: Ateljé Grodan.

Seglingsintresset styrde karriärval

År 1980 tog Hans Hansson civilingenjörsexamen i maskinteknik vid dåvarande Luleå tekniska högskola. Det vägvalet har han sitt seglingsintresse att tacka för.

– Mitt första karriärmål var att bli professionell seglare, men jag var inte tillräckligt bra så då ville jag bli segelbåtsdesigner istället. Det gjorde att jag började plugga på högskolan där jag fokuserade på material som finns i kappseglingsbåtar, exempelvis kompositmaterial och aluminium. Jag studerade klart men det blev industrin istället för kappsegling, jag började på ABB och så småningom Swerea SICOMP.

Framtidens material

I sin föreläsning, som gick under namnet ”Stark, lätt och spänstig”, pratade Hans Hansson också om drivkrafterna i pågående forskning och vilka teknologier och tillämpningar han ser i framtiden.

– Framtidens material behöver vara miljövänliga, lätta och starka för att klara framtidens krav. Inom flygindustrin har man redan kommit långt och i dagens flygplan används till största delen kompositmaterial. Bilar kommer att behöva bli lättare för att klara framtidens utsläppskrav och där kommer fiberkompositer att spela en viktig roll. Jag har bland annat stora förhoppningar på våra samarbeten med Volvo Cars och Gestamp Hardtech. En annan intressant tillämpning är att använda kolfiber som ett strukturellt batteri där exempelvis bilens kaross kan lagra och ladda elektricitet.

– Det finns också en stor potential för högpresterande biobaserade biokompositer. Exempelvis förädling av den skogsbaserade råvaran lignin. Den går att förädla till kolfiber utan att behöva använda petroleumbaserade råvaror, säger Hans Hansson.