Vätgas är en energibärare precis som andra energibärare såsom metan, bensin eller diesel, men utan kol. Det är inget nytt med vätgas och dess farliga egenskaper har undersökts under många årtionden, så vi känner väl till utmaningarna och vet också mycket om hur man hanterar riskerna.
Vätgas har använts som en industriell kemikalie i över 100 år. Men nyligen har användningen av vätgas inom energisektorn ökat betydligt med utvecklingen av transport, kraftgenerering och tillverkningsindustrin. Vätgas betraktas som en av de alternativa energikällorna i framtiden.
Luleå tekniska universitet besöktes idag av journalister från några av Frankrikes största dagstidningar. De var inbjudna för att rapportera om de världsunika gröna satsningar som just nu genomförs i norra Sverige.
Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier.
Luleå tekniska universitet har tillsammans med det norska bio-e-metanolföretaget Glocal Green och forskningsinstitutet RISE undertecknat en avsiktsförklaring som markerar starten på ett närmare samarbete mellan parterna. Avtalet kommer säkerställa en gemensam ansträngning för att utveckla, validera och ytterligare forma grunden till en uppskalning av teknik för kommersiell produktion av bio-e-metanol.
Den 13 februari 2023 samlade Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbotten intressenter för att diskutera frågan: Vilken plats och potential har vätgas i Västerbotten?
PRISMAS, ett tvärvetenskapligt doktorandprogram som involverar nio svenska universitet och MAX IV, lanseras i januari 2023. Programmet är inriktat på FN:s globala mål och Horisont Europas centrala forsknings- och innovationsområden. Målet är att skapa ett nätverk av nästa generations experter inom synkrotronljusbaserad forskning ochunderlätta för universitet och industri att till fullo utnyttja världsledande synkrotonljusanläggningar som MAX IV.
I labben under Luleå tekniska universitet pågår det experiment med mål att göra om koldioxid och växter till vätgas. Gasen beskrivs som nödvändig för att de stora satsningarna i norra Sverige ska komma igång på riktigt.
Under två dagar samlades 150 experter, investerare och beslutsfattare från framför allt Sverige och Finland på Luleå tekniska universitet för att öka samarbetet inom den nordiska vätgasindustrin. På konferensen togs ett antal action-points fram som ska utgöra grunden till en gemensam handlingsplan för Bottenviken som planeras bli världens största vätgasvik.
Välkommen till en halvdag på Boden Business Park där vi samtalar om den gröna vätgasen. Många talar om vätgasen som en given del i framtidens hållbara samhälle. Boden pekas ut som en nod i norra Nordens gröna vätgasnätverk, vilket ger oss och regionen unika förutsättningar och konkurrensfördelar. Vi har bjudit in några av regionens främsta inom området som redan spanar mot framtidens vätgassamhälle. Vad innebär det för regionen och hur ska små och medelstora företag tänka kring vätgas?
24 jan. 202309:00–25 jan. 202315:30,Luleå University of Technology:
BotH2nia goes to Luleå
Luleå in Norrbotten moves fast forward to the hydrogen economy. Join BotH2nia to see how northern Sweden takes leaps forward in hydrogen-related business, research, and building infrastructure.
Cecilia Wallmark, verksamhetsledare inom Luleå tekniska universitets vätgassatsning CH2ESS, medverkar i podd om vätgas och satsningarna i norra Sverige. Lyssna på avsnitt 83 i solcellspodden: Cecilia Wallmark, Om vätgasinfrastruktur i norr.
Vätgasen är en viktig nyckel för att vi ska lyckas med ett fossilfritt energisystem i norra Sverige. Just nu är världens blickar vända mot oss för att se hur vi tar de första stegen mot en fossilfri stålindustri. Det var två saker som diskuterades på Norra Scen på Vetenskapens hus i Luleå i förra veckan.
Förstudien om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige, är klar. Resultatet visar att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov i norra Sverige. En ny typ av infrastruktur växer då fram som har behov av mer ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning.
Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för vätgassatsningen CH2ESS vid Luleå tekniska universitet, medverkade i ett panelsamtal om vätgas tillsammans med representanter för sex andra länder från Norden respektive Sydamerika, samt Nederländerna, på högnivåforumet Global Clean Energy Action Forum i Pittsburg
Pålitliga pump- och kompressorsystem för transport och trycksättning av vätgasen, är en nyckel till en väl fungerande vätgasinfrastruktur för industrin och samhället. Ökad kunskap om hur och när väte orsakar skador i ett kullager är avgörande. I samarbete med SKF bedriver därför Luleå tekniska ett forskningsprojektet om frågan.
På Luleå tekniska universitets vätgasseminarium på Almedalen var det fullsatt. Utgångspunkten var de stora nydanande industrisatsningarna med grön vätgas i norra Sverige, som beräknas få stor betydelse globalt. Efteråt var det både vanliga medborgare, industrirepresentanter, forskare och politiker som tog chansen att ställa sina frågor till de medverkande.
Brasilien är världens näst största producent av biodrivmedel. En ny internationell forskningsstudie där Luleå tekniska universitet medverkar, visar att produktionen av förnybara bränslen från sockerrör i Brasilien kan ökas med mer än 40 procent, utan att odla mer mark. Med hjälp av vätgas nyttjas varje sockerrör bättre i biodrivmedelsproduktionen.
Luleå tekniska universitets vätgassatsning CH2ESS firar ett år i vätgasens tjänst. Den 18 maj förra året lanserades satsningen som sedan starten väcker stort nationellt och internationellt intresse. 1-årsdagen firades med en workshop på universitetet tillsammans med industripartners och andra aktörer för att prioritera viktiga satsningar inom utbildning och forskning mot vätgas.
Det välrenommerade forskningsinstitutet NREL och Luleå tekniska universitetets vätgassatsning CH2ESS har träffats för att diskutera samverkan kring biobaserad vätgasframställning.
I dag höll H2 Green Steel, SSAB, IUC Norr och Luleå tekniska universitetet med framtidsområdena Creaternity och SUN, samt vätgassatsningen CH2ESS en inspirerande workshop på Vetenskapens hus för företag om den gröna omställningen.
En särskild VIP-kväll för studenter på Luleå tekniska universitet om den gröna omställningen väckte stort intresse och engagemang. 150 studenter kom för att träffa flera av Luleå tekniska universitetets forskare och doktorander, och de hetaste företagen inom den industriella gröna omställningen i Sverige.
Luleå tekniska universitets vätgassatsning CH2ESS har fått en ny verksamhetsledare, teknologiedoktor Cecilia Wallmark, ett erkänt namn inom vätgasområdet i världen. Hon har över 20 års erfarenhet inom teknikområdet vätgas och bränsleceller i Sverige och även internationellt. Nu senast kommer hon från Sweco, där utvecklingen av vätgasområdet varit hennes fokus i många år.
Att bygga en högtryckspipeline för vätgas runt Bottenviken är en enorm infrastruktursatsning som nu utreds av forskningsinstitutet RISE och Luleå tekniska universitet. Målet är att ta fram scenarier och lösningar för vätgasens roll i energisystemet.
Rikard Gebart, verksamhetsledare för Luleå tekniska universitets vätgassatsning CH2ESS, Michael Nilsson, CDT och Kentaro Umeki, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, talar den 18 januari på Sweden Innovation Days.
– Vi vänder ju upp och ned på hela energisystemet. Vi är vana vid att tänka att energin produceras i norr och förflyttas söderut, men i det här nya landskapet så behöver energi produceras över hela landet och flyttas norrut. För de riktigt stora konsumenterna ligger där i framtiden.
SVT har intervjuat professor Rikard Gebart om den enorma efterfrågan på vätgas som de stora industrisatsningarna i norr för med sig.
Vätgasmötet i Luleå med fokus på grön vätgas för industriomställningen i Europa är klar med sin slutrapport. Mötet initierades av tyska Konrad Adenauer Stiftung och genomfördes i samarbete med Luleå tekniska universitet. Rapporten ligger nu till grund för aktiviteter på Europa nivå via Konrad Adenauer Stiftung i Tyskland.
Grön vätgas för industriomställningen i Europa har varit i fokus vid rundabordssamtal i Luleå under ett par dagar. Medverkande var intressenter inom politik, industri och akademi från Tyskland, Norge, Finland, Danmark och Sverige – med bland andra Rikard Gebart, professor inom energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
H.E. Kamapradipta Isnomo, Indonesiens ambassadör i Sverige och Lettland, besökte Luleå tekniska universitet. Han fick bland annat se aktivitetslaboratoriet och visade ett särskilt intresse för universitets forskning inom eHälsa och energiteknik.
SKF blir ny samarbetspartner i Luleå tekniska universitetets vätgasinitiativ CH2ESS. SKF kommer i CH2ESS att delta i och finansiera forskning inom vätgasanvändning i industriprocesser och energisystem, med syftet att påskynda omställningen av fossilfri tillverkning av lagerstål.
Luleå tekniska universitet och Hitachi ABB Power Grids har tecknat ett strategiskt partnerskapsavtal. I fokus för samarbetet står industriomställning, kompetensutveckling, talangförsörjning och forskning som bidrar till en koldioxidneutral energiframtid.
Framtidens vätgassystem kommer att bestå av flera delar för produktion, distribution och lagring. Speciellt distributions- och lagringsdelarna kommer att vara viktiga för att åstadkomma ett robust och ekonomiskt system. Intressant i det sammanhanget är tanken på att använda pipelineteknik för distributionen.
Luleå tekniska universitetet gör nu en omfattande forsknings- och utbildningssatsning i nära samarbete med ledande basindustrier och energiproducenter. Fokus är vätgas i industriella processer och energisystem. Kärnan är universitetets avancerade pilotanläggning för industriella storskaliga experiment, LTU Green Fuels.
Hybrit-tekniken kan göra att Sverige blir först i världen med att leverera fossilfritt stål. Luleå tekniska universitet medverkar i forskning om den vätgasbaserade ståltillverkningen inom Hybrit.
Här undersöks problematiken kring att direktreducera järnmalm till metalliskt järn med vätgas, genom att studera påverkan av malmpelletsens sammansättning, rådande processmekanismer samt hur hela processkedjan kan optimeras.