Fotograf: Fredrik Persson

804 Rekommendationer för reducering av fläkthastighet vid virkestorkning Del 2

Publicerad: 23 augusti 2012

Syftet med del 2 av projektet är att skapa mer detaljerad information om hur lufthastighetsanpassning mot fuktavgång skall genomföras under torkningsprocessen. Målet är att skapa verktyg och rekommendationer om hur fläktreducering ska genomföras med en vettig säkerhetsmarginal mot produktions och kvalitetsproblem.

Område: Mätteknik och processtyrning
Budget: 775 000 kr
Tidplan: januari - december 2011
Projektledare: Dennis Johansson, SP Trä / Thomas Wamming

Bakgrund

Energi- och miljöfrågor är mycket viktiga för sågverken. Torkningsprocessen är sågverkens mest energikrävande delprocess och kräver både värme och elenergi. Av den energi som krävs för att producera en färdig träprodukt står torkningen för cirka 70 %. När man specialstuderar sågverkens elförbrukning är det torkarnas cirkulationsfläktar som är den största förbrukaren. De senaste åren har motorstyrkan på cirkulationsfläktarna ökat markant och kan vara upp till 90 kW i en stor kammartork.


Anledningen till att sågverken installerar kraftiga fläktar är att man vill ha en flexibel kammartork där det går att torka både plank och bräder med stor variation i ingående fuktkvot. Vid torkning av virke med lägre ingående fuktkvot behövs inte de höga luftflödena och därmed kan fläktarnas varvas ned redan från början av torkningsprocessen, med lägre energiförbrukning som följd. Anledningen till att man vill ha hög lufthastighet är att säkerställa att temperaturfallet inte blir för stort. Risken för detta är störst under den del av torkprocessen när det fria vattnet ska förångas.


Följaktligen kommer en felaktig nedvarvning av fläktarna att äventyra den slutgiltiga kvalitén på den torkade varan, med höga kvalitetsbristkostnader som följd. Det finns med andra ord en risk att man förlorar mycket mer på felaktiga varor än vad man kan spara på lägre energiförbrukning.


Viktigt att komma ihåg är att vi har en maskinpark med kammartorkar på de svenska sågverken som har stor åldersspridning. De äldre torkarna från -80 och -90 talet har inte någon överkapacitet på fläktarna, så där finns inget utrymme att varva ner förutom vid nedtorkning under 18%.


En ökad luftmängd i nya torkar beror också på reducering av torktider som har gjort att torkarna måste ”gå för fullt ” för att klara av samma vattenmängd på kortare tid. En annan orsak till högre lufthastigheter är den snabba fuktavgången som sker i samband med torkning vid högre torktemperaturer. Anpassning av luftflöden blir torkningstid- och maskinspecifik och rekommendationerna till operatörerna måste därför vara tydliga och klargöra om eller hur stor reduktion av lufthastigheten som är möjlig. Vi får inte glömma bort att en överdimensionering av lufthastighet ger en säkerhetsmarginal som minskar risken för problem till exempel vid variation i ingående fuktkvot eller mängden läckageluft.


Det är därför viktigt att ta fram kunskap och rekommendationer för hur man kan spara energi genom att reducerar fläkthastigheten utan att riskera stora kostnader i form av felaktigt torkat eller skadat virke. 

Syfte, mål

Syftet med del 2 är att skapa mer detaljerad information om hur lufthastighetsanpassning mot fuktavgång skall genomföras under torkningsprocessen. Stor vikt skall läggas på att ge operatörerna trygghet i hur de ska styra torkarna för att spara energi utan att orsaka problem i torkprocessen. Målet är att skapa verktyg och rekommendationer om hur fläktreducering ska genomföras med en vettig säkerhetsmarginal mot produktions och kvalitetsproblem. 

Rapporter

Tidigare projekt inom området

vänster - skarm färg (JPG).jpg