826 Modern torknings inverkan på impregnerbarhet i furusplint, del 2

Publicerad: 28 augusti 2012

Målet är att med rätt torkningsprocess skapa en beständigare produkt, speciellt för
impregnerat virke, så att inte torkningsprocessen negativt påverkar fullständig impregnering.

Område: Beständighet hos träprodukter
Budget: 392 000 kr
Tidplan: december 2011-januari 2013
Projektledare: Margot Sehlstedt-Persson, LTU 

Bakgrund

Under senare år rapporteras för kopparbaserade impregneringsmedel en kraftig ökning av antalet impregneringsmissar i furusplint, något som på sikt riskerar rötskador i impregnerat virke med stora kostnader för konsumenterna som följd. Orsakerna till inträngningsproblemen diskuteras och den moderna virkestorkningsprocessen har omnämnts som en tänkbar orsak till problemet genom allt högre torktemperaturer och en allt snabbare process.

Vid kontroller för certifiering av impregnerat trä som utförs av Nordiska Träskyddsrådet rapporteras för vissa kopparbaserade medel en kraftig ökning av andelen underkända prover mellan åren 2007 och 2008. En del facklitteratur utpekar torkningsprocessen som en tänkbar orsak till problemet genom de förändringar som gjorts med högre torktemperaturer och snabbare process. ”Det som f n förefaller vara den stora boven i dramat är torkningsförfarandet i kombination med träskyddsmedlets fysikaliska egenskaper”. Citat ur Träskyddsnytt nr 24, februari 2009.

Impregnerat trallvirke anses ska hålla i många år och om det förekommer impregneringsmissar i
splintveden riskerar dessa produkter att på sikt börja röta när fritt vatten tränger in genom ytsprickor. Vid en enkel uppskattning i förstudien så är det ca 110 000 m3 virke som berörs av
impregneringsmissar vid användning av vattenlösliga impregneringsmedel. 

I den förstudie som avrapporterades i januari 2011 gjordes ett antal intressanta iakttagelser. Förstudien visar att torkningskvalitén har en inverkan på impregneringsresultatet, inte minst fuktkvotsnivån. Det lägsta antalet impregneringsmissar i bräder noterades vid högre fuktkvotsnivå än vad som vanligen används vid impregnering; vid 20-25 %, medan missarna ökade påtagligt vid sjunkande fuktkvot. Övriga intressanta resultat från förstudien var att veddensitet, blockerade anslutningar i märgstrålar samt förekomsten av axiella hartskanaler kan ha avsevärd inverkan på inträngning av impregneringsmedel.

Syfte, mål, avgränsningar

Syftet med projektet är att kunna definiera, separera och därmed kunna leverera funktionsbeständiga träprodukter. Målet är att med rätt torkningsprocess skapa en beständigare produkt, speciellt för impregnerat virke, så att inte torkningsprocessen negativt påverkar fullständig impregnering.

Projektets målsättning är att ge rekommendationer om hur torkning ska utföras så att felkällor från torkningen undviks och problem med ofullständig inträngning undviks.


Projektet syftar till att:

  • Bygga upp kunskap om vad som påverkar att problem med missar i impregneringen ökar
    genom att kombinera kunskap om trämaterialet och dagens torkningsprocess.
  • Undersöka om orsaken till impregneringsmissar kan förklaras av förändringar av materialegenskaper under torkningsprocessen som till exempel blockerade inträngningsvägar i märgstrålar, igensatta hartskanaler mm.
  • Identifiera, mäta och separera lämpliga/olämpliga vedegenskaper för impregnerbarhet i det sågade virket. Egenskaper som extraktivämneshalt, näringshalt, kvistighet, densitet mm.
  • Undersöka vilka egenskaper som kan mätas redan på timmerråvaran för att finna
    lämpligt/olämpligt material för impregnering.
  • Undersöka inverkan av basparametrar i impregneringsprocessen som tid i för-vakuum i
    kombination med olika fuktkvotsnivåer.


I projektet studeras enbart impregnering med kopparbaserade medel.


 

Rapporter

vänster - skarm färg (JPG).jpg