KAP - Kontinuerlig Automatisk Provsågning

Publicerad: 4 oktober 2013

Projektets mål är att utveckla, implementera och utvärdera ett automatiskt
provsågningssystem som gör det möjligt att kontinuerligt och automatiskt återkoppla
information från en delmängd av flödet från färdig produkt och hela vägen tillbaka till skogen.

Område: Mätteknik och processtyrning för kundorderstyrd produktion i sågverk
Budget: 2.500-000 kr
Tidplan: maj 2006-mars 2009
Projektledare: Johan Oja, SP Trätek

Bakgrund

En effektiv och kontinuerlig uppföljning, optimering och felsökning i sågverksprocessen kräver kontinuerlig återkoppling av information. Att följa varje enskild stock och planka på individnivå kräver stora resurser. Mycket talar dock för att man genom att spåra ett fåtal individer per dag kan samla in tillräckligt med information för att uppnå en stor del av det man vill vad gäller uppföljning, optimering och felsökning.

Den stora vinsten med en kontinuerlig återkoppling av information är att man på så sätt automatiskt och kontinuerligt får tillgång till samma information som annars fås genom kostsamma provsågningar. Idag är provsågningar ett måste vid kalibrering av mätteknik och processtyrning. Ett exempel är röntgen av sågtimmer som gör det möjligt att mäta kvistparametrar, densitet och kärnvedsandel redan på stocken. För att utnyttja denna detaljerade information krävs information om plankorna från stockar där man även har tillgång till mätdata från röntgenutrustningen. Att genomföra en provsågning med 200 stockar som ska följas hela vägen från timmersortering till justerverk är arbetskrävande och tar dessutom produktionstid i anspråk. En sådan provsågning blir därför kostsam, erfarenheter från genomförda provsågningar visar att kostnaden är i storleksordningen 40 000 kr, det vill säga 200 kr/stock.

Teknik som gör det möjligt att få motsvarande information för mindre än en tiondel av kostnaden är därför mycket intressant. Denna typ av information kan även användas till att följa upp förändringar i processen, till exempel utfallet av en investering i såglinjen eller effekten av ändrade timmerklasser.

En annan fördel med automatisk och kontinuerlig återkoppling av information är att man även kan spåra stockar hela vägen från skogen till justerverket. En tänkbar tillämpning är uppföljningen av andelen stockar som sorteras ut som massaved på sågverket. Andelen massaved skiljer mellan leverantörer men det är svårt att reda ut var felet har begåtts. Är det markägaren, timmerköparen, skördarföraren, skotarföraren, lastbilschauffören eller sågverket? Om andelen utsorterat timmer kan minskas så minskar även belastningen på timmersorteringen i motsvarande grad. Om andelen utsorterat timmer är fyra procent så innebär detta att timmersorteringen sorterar massaved cirka två veckor per år. Att hitta och åtgärda en del av felen innebär med andra ord en väsentlig besparing. En annan tillämpning är problem med blånadsskador. Genom att kontinuerligt följa en delmängd av timmerflödet så får man kontroll på lagringstiderna i skogen och på timmerplan.

Slutrapport

vanster - skarm farg (JPG) (liten redigerad).jpg