Digital plattform för handel med biobränslen
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Digital plattform för handel med biobränslen

Publicerad: 24 augusti 2020

Att etablerat en digital plattform för handel med fasta biobränslen som används av en betydande andel av marknadens aktörer. Det är målet med ett nytt projekt finansierat av Energimyndigheten där CDT är en av flera parter.

För att Sverige ska kunna ställa om energisystemet och nå målet noll nettoutsläpp till 2045, är en väsentlig ökad användning av biobränsle nödvändig. En digitalisering av biobränslemarknaden kan bidra till en ökad omställningstakt, men för att digital handel ska vara framgångsrik måste säkerhetsaspekter vara noggrant utredda.

Denna fråga ska det nya projektet vid namn Säkra informationsflöden med en digital plattform för handel med biobränslen undersöka. Projektet ska även titta på om blockkedjor kan användas för att nå användarnas krav på säkerhet, spårbarhet och integritet vid digitaliserad handel med biobränslen i Sverige.

– Det här projektet bygger på en idé om en effektiv och transparent biobränslemarknad där handeln är digitaliserad med högt ställda säkerhetskrav som hanteras med hjälp av digitala tekniker, säger Michael Nilsson, projektledare vid Centrum för distansöverbryggande teknik, CDT, vid Luleå tekniska universitet.

En digital plattform, utvecklad för handel med pellets och flis, finns redan idag via litauiska Baltpool som även är part i projektet. Genom att ge svenska aktörer tillgång till Baltpools plattform under projektet får de en unik möjlighet att analysera vilka säkerhetsaspekter de i praktiken kräver för att digital handel ska fungera optimalt i deras verksamheter.

– Projektet är en möjlighet för forskare vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för system och rymdteknik, Johan Wenngren och Martin Lundgren, att praktiskt kunna utvärdera tekniker för samarbeten via digitala nätverk och dataplattformar och med hjälp av företagen i projektet undersöka om blockkedjor kan användas för att öka spårbarheten hos produkterna och på så sätt användarnas krav på tillit, säkerhet och integritet, avslutar Michael Nilsson.