Hoppa till innehållet
Carina Mattsson, Luleå tekniska universitet  Foto: Linda Alfredsson
Med hjälp av en ny rekryteringsprocess ska fler personer av underrepresenterat kön rekryteras till Luleå tekniska universitet. – Att integrera arbetsmetoden är nödvändigt för långsiktigheten, säger Carina Mattsson, HR-strateg vid universitetet. Foto: Linda Alfredsson

Bredare rekryteringar med genusperspektiv

Publicerad: 6 mars 2015

Ett genusperspektiv integrerat i rekryteringsprocessen ska bidra till en hållbar och långsiktig kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet. Genom EU-projektet Genovate ska universitetets erfarenheter av den nya arbetsmetoden förhoppningsvis bidra till genomslag i fler organisationer.

Till grund för det nya arbetssättet ligger en forskningsrapport, Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU, skriven av Ylva Fältholm och hennes forskargrupp vid Avdelningen för arbetsvetenskap. I den presenteras bland annat ett antal så kallade hållplatser, det vill säga tidpunkter i en rekryterings- eller befordringsprocess då en pausar och uppmärksammar, diskuterar och utvecklar kritiska moment ur ett genusperspektiv. Enkelt uttryckt handlar det om att möjliggöra att fler av underrepresenterat kön kan anställas på olika befattningar. 

– Det som är unikt, jämfört med många andra jämställdhetsåtgärder som gör kvinnor som individer föremål för olika stödjande åtgärder, är att vi försöker förändra och förbättra processer och arbetssätt ur ett genusperspektiv, säger Ylva Fältholm, professor i industriell produktionsmiljö.

Nya rutiner  

Vid Luleå tekniska universitet finns numera ett genusperspektiv integrerat i rekryteringsprocessen, i såväl styrdokument och riktlinjer som checklistor. I praktiken kan det handla om allt från hur annonser utformas till hur representativiteten ser ut i rekryteringsgrupperna. När till exempel sakkunniga ska tillsättas, måste båda könen vara representerade. Om så inte är fallet, ska valet motiveras skriftligen och redovisas i förslaget till beslut.

– Vi försöker undvika att hamna i situationer där vi av slentrian gör på ett visst sätt. Och att integrera arbetsmetoden är nödvändigt för långsiktigheten, säger Carina Mattsson.

Utmanar föreställningar om kön

Ytterligare en aspekt som är relevant är den om vilka föreställningar om kön som färgar dem som ska rekrytera. Värderas kvinnors och mäns erfarenheter och kompetenser på samma sätt?

– Om vi tänker oss en anställningsintervju till exempel, och en man respektive en kvinna berättar om sina familjer, är det inte säkert att vi värderar deras svar likadant. Och om deras ansökningar hade stavfel, är det troligt att vi dömer kvinnan som slarvig och mannen som kreativ och upptagen med viktigare saker än att rätta stavfel, förklarar Carina Mattsson.

– En del i det här arbetet är att medvetandegöra våra egna föreställningar om kön. Men också att synliggöra kön i vår statistik, först då kan vi genom uppföljningar få veta om våra mål har uppfyllts.

Implementering på export  

Luleå tekniska universitets arbete med hållplatserna vidareutvecklas också i EU-projektet Genovate, vars syfte är just att utveckla och implementera strategier för genusmedveten ledning inom forskning, innovation och beslutande organ.

– Vi använder rekryteringsprocesser med hållplatser som ett lärande exempel i projektet, förklarar Paula Wennberg, projektledare på Centrum för distansbryggande teknik och koordinator för Genovate i Sverige.

– Implementeringen som görs på Luleå tekniska universitet kommer att ge oss djupare kunskaper om hur man kan arbeta med mer hållbara förändringsprocesser inom rekrytering. 

 

Kontakt

Paula Wennberg

Paula Wennberg, Projektledare

Telefon: 0920-491285
Organisation: Digitala tjänster och system, Institutionen för system- och rymdteknik