Ny forskning visar brister i vårdplaneringen

Publicerad: 20 april 2016

Samordnad vård- och omsorgsplanering är den process som ska koordinera och säkerställa patientens fortsatta vård och omsorg vid förflyttning från slutenvården till öppen hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Ny unik forskning visar att det finns stora brister i processen som leder till negativa konsekvenser för patienten.

– Den här processen implementerades för drygt tio år sedan, men den är fortfarande inte normaliserad i det dagliga arbetet. Vård- och omsorgspersonalen är överens om hur processen ser ut och vilken nytta den gör, men inte vem som ska göra vad och hur det ska göras, säger Sofi Nordmark, forskare inom omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.

Syftet med studierna var att utforska och nå en bredare kunskap om hela den samordnande vårdplaneringsprocessen genom sjuksköterskors, distriktssköterskor och biståndshandläggares erfarenheter före och efter utveckling och test av olika lösningar med hjälp av Informations- och kommunikationsteknik, IKT.

Socialdepartementet har tagit del av Sofi Nordmarks forskningsmaterial i sitt förarbete inför en ny lagstiftning inom området som ska vara klar till 2017.

Förseningar i informationsutbytet

Centralt för samordnad vård- och omsorgsplanering är samarbete och informationsutbyte mellan olika vårdgivare och patient/närstående. Studier visar att brister i processen, så som förseningar och glapp i samarbete och informationsutbytet, kan påverka patienten negativt med försenad utskrivning, återinskrivning, lägre livskvalité och brister i den fortsatta vård och omsorgen.

– När vård- och omsorgsaktörerna inte är i fas med varandra blir den samordnade planen vid utskrivning fragmenterad. Då får inte den enskilde en sammansvetsad plan utifrån sina önskemål och behov, och det blir svårt att ta en aktiv roll och vara delaktig i planeringen, säger Sofi Nordmark.

Studierna visar att krav, arbetsbelastning, tid, samarbete, engagemang, kunskap och att vara trygg i sin roll kan utgöra både hinder och möjligheter på organisatorisk-, grupp- och individnivå.

Agilt utvecklingsarbete

För att stödja den samordnade vård- och omvårdsplaneringen har Sofi Nordmark testat och utvecklat lösningar med hjälp av Informations- och kommunikationsteknologi, IKT, för personalen. I det arbetet har hon använt sig av en agil inspirerad utvecklingsprocess. Den innebär att dialogen mellan IT utvecklarna och slutanvändarna, det vill säga sjuksköterskor, distriktssköterskor och biståndshandläggare, är ryggraden i utvecklingsprojektet. En kontinuerlig dialog med många och små leveranser av IKT lösning är viktig. Den agila processen innebar även att de tre parterna samlades i gemensamma arbetsgrupper och fick då möjlighet att diskutera olikheten i synen på vem som gör vad och hur det görs.

– Då uppnåddes en bättre förståelse för varandras roller och ansvarsområden, och som en bieffekt av IKT utvecklingen medförde det en ökad transparens vilket förbättrade kommunikationen och gav ett bättre samarbete, säger Sofi Nordmark.

Studierna visar att en potentiell risk för ett misslyckande av en hållbar implementering är brist på tid och timing på organisatorisk-, grupp- och individnivå, men också mellan dessa nivåer.

Världsunik forskning

Studierna är utförda i Norrbotten, men litteratur från övriga västvärlden visar att alla har problem med glapp och brister i informationsutbytet och samarbete. Det finns många studier gjorda på området, men då har bara delprocesser studerats. Därför är Sofi Nordmarks forskning världsunik just för att hon tittat på alla delprocesser i hela flödet och från tre olika perspektiv; sjukhusets-, primärvårdens- och kommunens sida.

Forskning rätt i tiden

Sent i vår läggs en proposition och hösten 2017 kommer en ny lagstiftning, där lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso-sjukvård blir lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
– Det innebär en stor förändring och ett ökat krav på ett fungerande informationsutbyte och en samverkan mellan och inom de olika organisationerna där också den enskildes roll stärks.

Nationellt är Sofi Nordmarks forskning eftertraktad av många kommuner som står i startgroparna för större utvecklingsinsatser vad gäller IKT lösningar för att öka patient- och brukarmedverkan och anpassning till den nya lagstiftningen.

Projekt med lagen i fokus

Från den 1 mars tillträdde Sofi Nordmark en ny tjänst som projektledare i ett stort samverkansprojekt mellan Norrbottens läns landsting, kommunförbundet Norrbotten och Luleå tekniska universitet, där Luleå kommun och Haparanda kommun är piloter. Tillväxtverket beviljade projektet Tillgängliga samordnade individuella planer, TSIP, som löper från 1 januari 2016 till 31 december 2018 med dryga 23 miljoner kronor ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Inom projektet ska förändrade arbetssätt och samverkansavtal tas fram utifrån den nya lagstiftningen. Även ett nytt IT stöd och e-hälsa lösningar ska implementeras och vård- och omsorgsplanen tillgängliggöras för den enskilde som en invånartjänst via 1177 Vårdguiden.

Kontakt

Sofi Nordmark

Sofi Nordmark, Adjungerad universitetsadjunkt

Organisation: Omvårdnad, Omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskap

Taggar