Stort intresse när resultat från AUTOMAIN presenterades vid en workshop på LTU Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Fokus på spår och växlar i forskning

Publicerad: 12 december 2013

Luleå tekniska universitet (LTU) är en viktig aktör i AUTOMAIN, ett projekt som ingår i EU:s sjunde ramprogram. Högpresterande underhåll av järnvägsspår och växlar är LTU:s forskningsbidrag till AUTOMAIN. Några av programmets resultat presenterades vid en workshop samma dag som universitetets järnvägstekniska centrum (JVTC) firade 15 år.

Professor Uday Kumar, LTU
Professor Uday Kumar vid Luleå tekniska universitet är även föreståndare för 15-års jubilerande JVTC

- Vi har forskningsdelar i fyra av AUTOMAINS sju så kallade ”work packages” och vi är koordinator i Work Package 4, så vi bidrar tillsammans med svenska Trafikverket till förbättringar som kan komma hela det europeiska järnvägsnätet till nytta, särskilt när det gäller underhåll av spår och växlar, säger professor Uday Kumar, föreståndare för JVTC och ämnesföreträdare för Drift och underhåll vid Luleå tekniska universitet.

Flera av LTU:s forskningsprojekt i EUs sjunde ramprogram har bedrivits inom ramen för 15-års jubilerande Järnvägstekniskt centrum vid Luleå tekniska universitet. Utökad användning av spår genom optimering av underhåll, fördelning och kontroll av järnvägsnät, är den långa svenska förklaringen till den något kortare akronymen AUTOMAIN. Projektet som startade 2011 och avslutas 2014 har en budget på hela 3,8 miljoner Euro. Det styrs av ett konsortium med europeiska aktörer, däribland Luleå tekniska universitet. LTU har fått flera forskningsprojekt finansierade genom programmet med 75 % och resten av svenska Trafikverket. Hållbara transporter är det övergripande målet.

- Det innebär att vi vill försöka förmå industrin att föra över sina frakter från landsväg till järnväg, säger Henry Olink, som är huvudprojektledare för AUTOMAIN.

Ett högpresterande storskaligt underhåll där man kunnat optimera tiden för underhållsåtgärder är vad LTU:s forskning bidragit med till programmet. Resultatet av den forskningen är t ex att man hittat metoder för att med förhållandevis hög hastighet kunna slipa järnvägsspår fria från kontaktutmattning (sprickor), nötningar och deformationer. Det innebär att man kan genomföra slipning av spår i hela 80 kilometer per timme.