Den Botniska korridoren är en del av EU:s infrastrukturnät. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Gröna effektivare transporter

Publicerad: 10 mars 2014

Bothnian Green Logistic project (BGLC) är ett projekt som handlar om att förbättra transporterna mellan det naturresursrika norra Skandinavien och centrala Europa. Den Botniska korridoren är en viktig transportkorridor, där stora mängder framförallt gods, men också människor transporteras.

Luleå tekniska universitet har som partner i projektet bistått med forskning om managementstrukturer, mätmetoder för gröna transporter och strategier för järnvägsunderhåll. Nu lider projektet mot sitt slut och slutkonferensen hölls i Umeå 6-7 mars 2014.

I arbetet med managementstrukturer har information från andra transportinitiativ inom EU hämtats in via dokument och en internationell studie utförts av VTT Technical research centre i Finland och University of Thessaly i Grekland. Dessutom har litteraturstudier, intervjuer, en workshop och fokusgrupper med aktörer i projektet genomförts. Med ledning av genomförda studier har en så kallad multi-optionell struktur för ledning och utveckling av transportkorridorer rekommenderats.

- En sådan struktur skulle göra det möjligt för alla intresserade aktörer att delta, men i olika former. På det sättet kan arbetet bedrivas i olika partnerskap, nätverk som sedan samordnas i en multi-optionell struktur, som drivs av särskilt engagerade aktörer, gärna från EU eller nationell nivå, säger Maria Öberg, doktorand vid Avdelningen för arkitektur och vatten,  LTU.

- Genom att den här forskningsinsatsen har utvecklats integrerat med BGLC-projektet har vi kunnat diskutera resultaten med faktiska intressenter och aktörer under arbetets gång. Men än återstår en del arbete med att kunna prova strukturen eller delar av den praktiskt, tillägger professor Kristina L Nilsson, LTU.

Två mätmetoder för gröna transportkorridorer, NTM model och ECOtransIT model, har testats på en transportkorridor där nya logistikkoncept har utvecklats i projektet. För ett transportexempel med 1000 ton fisk från Bodö i Norge till Gdynia i Polen beräknades kombinationen tåg/båt vara 40-70% mer energieffektiv än samma transport med kombinationen lastbil/båt, beroende på vilken modell som används. 

- Det är viktigt att förstå en mätmetod och veta vilka antaganden man gjort i just den metoden för att kunna tolka mätresultaten. I det här exemplet visar båda modellerna att kombinationen tåg och båt är betydligt mer energieffektiv än kombinationen lastbil och båt, säger Maria Öberg.

Effetiva-Transporter.JPG
Wikimedia Commons

Järnvägstekniskt centrum vid LTU har tillsammans med TRV genomfört en studie i syfte att öka marknadstrovärdighet genom kontinuerlig minskning av järnvägens sårbarhet.

En ”åtgärd och verkan” -modell  (link and effect) har utvecklats och använts i en fallstudie för bandelen Kiruna - Riksgränsen på Malmbanan. Här står man inför stora utmatningar att öka kapaciteten med nära nog det dubbla fram till 2020. 

Med metoden har ett antal kritiska flaskhalsar utmed linjen identifierats, med avseende på risk för återkommande funktionsstörningar och tågförseningar. Dessa data har sedan använts som underlag i TRV verktyg RailSys för simulering av trafikstyrning och kapacitetsoptimering. RailSys behöver dock ytterligare justeringar för att kunna genomföra simuleringar na på ett tillfredsställande sätt med denna typ av set-up.

Men enligt de insamlade uppgifterna, var 2536 tåg försenade i 3257 dagar d.v.s 0.78 tåg / dag, eller 2,4 % av de 32 tåg som trafikerar bandelen per dag.  Median förseningen är 19 minuter per tåg. Dessutom visar studier att järnvägsinfrastrukturen svarar för 20-30 % av tågets försening, d.v.s tågförseningar är större än de siffror precis som ges ovan .

Ett effektiv välplanerat underhåll som borgar för hög säkerhet är viktigt för punktligheten

Det är väl känt att från förebyggande underhåll underhållet av järnvägarna har höga kostnader, men studier av potentiella besparingsområden saknas. Sålunda har det inte varit möjligt att uppskatta besparing i för eliminering av flaskhalsarna i denna studie. Det är därför viktigt att fortsätta att studera dagens  förebyggande och avhjälpande underhåll på de europeiska järnvägarna, för att finna ”best Practice” samt att lära av varandra.

Järnvägstekniskt Centrum

Projektet som har delfinansierats av EU, har under en treårsperiod engagerat 29 partners från fem länder i Östersjöregionen.

Kontakt

Kristina Nilsson

Nilsson, Kristina - Professor

Organisation: Arkitektur, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-491678
Rum: F241 - Luleå»