Hoppa till innehållet
NorrlandsNavet
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Forskningen som ska stärka norra Sveriges företag

Publicerad: 25 februari 2021

NorrlandsNavet startade hösten 2020 i samarbete mellan Familjen Kamprads Stiftelse och Luleå tekniska universitet. Inom forskningssidan inleds nu fem branschorienterade doktorandprojekt. Doktorander och forskare ska i nära samarbete med små och medelstora företag bidra till att stärka affärsverksamhet i norra Sverige.

Forskningen ska hjälpa till att identifiera företagens utmaningar och utveckla ny kunskap inom ett antal discipliner. Det görs genom att utveckla metoder, verktyg och ramverk som är baserade på forskning och kan användas av små och medelstora företag för att driva innovation och tillväxt.

Vinit Parida
Vinit Parida, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet tillika vetenskaplig ledare för NorrlandsNavet.

– Små och medelstora företag i norra Sverige har unika tillväxtutmaningar. Den geografiska placeringen kan bland annat detta leda till svårigheter att få tillgång till finansiella resurser, kunder och rekrytering av personal med rätt kompetens. Därför behandlar forskningen inom NorrlandsNavet dessa komplexa problem ur flera perspektiv - från regional nivå till ekosystems- och företagsnivå samt ger förslag på förbättringar som kan hjälpa företagen. Fem företagsorienterade doktorandprojekt har initierats där doktoranderna har erfarna, tvärvetenskapliga forskare till sin hjälp, säger Vinit Parida, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet tillika vetenskaplig ledare för NorrlandsNavet.

 

Sara Thorgren
Sara Thorgren, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Så påverkar ”trigger-events” små- och medelstora företag

Forskningen syftar till att öka förståelsen för entreprenöriella aktiviteter och strategier i små och medelstora företag.
– Med forskningen vill vi undersöka hur små och medelstora företag reagerar på oväntade händelser, så kallade ”trigger-events”, säger Sara Thorgren, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Oväntade händelser kan vara av positiv likväl som negativ karaktär.
– Coronapandemin är ett tydligt exempel på ett ”trigger-event”, men det kan också röra sig om specifika branschhändelser såsom större företagsetableringar eller händelser som är specifikt för en plats – till exempel som i Kiruna, där hela staden flyttas.

Medan små företag kan vara relativt flexibla i sina erbjudanden, finns det vissa företag som lider av att vara just små och möter andra typer av utmaningar än stora företag när oväntade händelser inträffar. Genom ökad kunskap och att ta fram strategier kring ”trigger-events” kan företag rusta sig inför framtida utmaningar.
– NorrlandsNavet kan med hjälp av den här forskningen stödja små och medelstora beslutsfattare i Norrbotten genom akademiskt samarbete och skräddarsydda utbildningserbjudanden som fokuserar på strategisk utveckling och entreprenöriellt ledarskap, säger Sara Thorgren.

 

Foto: Tomas Bergman
Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet.

Digital transformation för regional tillväxt

Forskningsområdet digitalisering kommer inom NorrlandsNavet att fokusera på hur små och medelstora företag kan få stöd i att ta nästa steg inom digital transformation.
– Med hjälp av forskning vill vi stödja alla typer av små och medelstora företag i deras digitala utveckling och skapa en kapacitet för att hantera och välja bland alla nya lösningar som utvecklas. Vi tittar också specifikt på vad digitaliseringen innebär för företag i mer glest befolkade områden, så som här i norra Sverige, säger Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet.

Framförallt små företag har utmaningar med begränsade ekonomiska, personella och kompetensresurser inom den egna organisationen. Behovet av digitala lösningar skiljer sig också mellan olika företag och branscher.
– Därför vill vi arbeta nära företagen, analysera deras mognadsnivå och sedan utveckla ett ramverk som kartlägger vilka lösningar som passar för vilka typer av utmaningar. Forskningen tittar på hur man kan hantera dessa, vilken kompetens som krävs inom företaget och vilken extern hjälp som finns att få för att nå de egna målen med digitaliseringen, berättar Anna Ståhlbröst.

Patrik Söderholm
Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Stärkt konkurrenskraft genom grön omställning

Forskningen syftar till att ta reda på hur små och medelstora företag inom grön teknik kan öka sin konkurrenskraft och tillväxt. Med den hittills största investeringen inom svensk industri ska LKAB ställa om från dagens pelletstillverkning till en helt koldioxidfri process för produktion av järnsvamp.
– Det som sker just nu i norra Sverige inom industrin är att stora företag genom ny teknik vill vara världsledande inom den gröna omställningen. Vi kommer att titta på hur små och medelstora företag kan vara med och bidra till klimatomställningen, och på så sätt öka konkurrenskraften. De stora industrierna behöver samverka med de mindre företagen för att klara av detta, säger Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Pilotanläggningar är viktiga för att utveckla grön teknik, och behöver involvera användarna som en del i teknikutvecklingen.
– Det finns idag ett antal företag som driver pilotanläggningar och vill utvecklas, vårt mål är att forskningen ska bidra kunskap kring hur man kan lyckas med det, säger Patrik Söderholm.

Forskningen kan komma till nytta i flera branscher. Omvärldsfaktorer som påverkar utvecklingen hos små och medelstora företag inom grön teknik specifikt – men också hos företag generellt – är en viktig del i forskningen.
– Regelverk och tillstånd för att bedriva verksamhet behöver alla företag söka. Miljötillstånd är till för att främja miljön men farhågan är att nuvarande lagstiftning riskerar att sätta käpparna i hjulen för gröna investeringar. Tillståndsprocesserna behöver uppnå sina syften men inte göra det för krångligt. Företagen bidrar med värdefulla erfarenheter och utifrån det kan forskningen undersöka hur ändamålsenliga tillståndsprocesser kan utformas.

 

David Sjödin
David Sjödin, biträdande professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Tillväxt genom affärsmodellsinnovation

Forskningen inom NorrlandsNavet har som syfte att stödja digital affärsmodellinnovation och utveckla nya digitala ekosystem bland små och medelstora företag i norra Sverige.
– Digitalisering kan öka små och medelstora företags hållbarhet och konkurrenskraft men tidigare forskning visar att de ofta saknar förmågan att anpassa den egna organisationen och skapa affärsmodeller som omvandlar teknik till kommersiella erbjudanden som är attraktiva för kunden, säger David Sjödin, biträdande professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Digitala ekosystem består av nätverk av aktörer som samarbetar för att ta fram tjänster och erbjudanden med hjälp av digital teknik.
– En viktig utmaning för att nyttja möjligheterna till digitalisering ligger i att förstå vilket värde den digitala tekniken tillför och att skapa affärsmodeller som gynnar alla parter inom det digitala ekosystemet.

Små och medelstora företag involveras i forskningen och deras behov kartläggs.
– Företagen kommer praktiskt kunna dra nytta av forskningen genom att få stöd med digital affärsmodellinnovation och bygga samarbeten med stora och små aktörer inom olika branscher, säger David Sjödin.

Foto: Lars Andersson
Caroline Graeske, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.

Livslångt lärande för ökad kompetens

Caroline Graeske är biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning. Vanligtvis forskar hon om lärresurser och läromedel av olika slag inom skolväsendet, men i NorrlandsNavet står utbildning bland små och medelstora företag i fokus. En alltmer flexibel arbetsmarknad gör att det i framtiden kommer bli vanligare med kompetensväxling där arbetstagare byter bransch i en snabbare takt.
– Jag och andra forskare på min avdelning upplever att det livslånga lärandet, som pågår hela livet, blir allt viktigare. Idag räcker det inte med en utbildning för ett helt yrkesliv – medarbetare behöver kompetensutveckla sig kontinuerligt för att hänga med i utvecklingen, säger Caroline Graeske.

Forskningen ska bidra med ny kunskap om hur effektiva lärmiljöer i små och medelstora företag kan skapas för att stimulera och motivera medarbetare till livslångt lärande.
– Tidigare forskning har också visat att kontinuerlig kompetensutveckling kan öka tillväxten i företag, något som vi tar fasta på även i detta sammanhang. Forskning och entreprenörer kan vara draghjälp i varandras utveckling, menar Caroline Graeske.

– NorrlandsNavet kan bidra med ny, viktig kompetens som vi forskare tillsammans med företagen skapar. Universitetet står för vetenskaplig erfarenhet och företagen för den beprövade. Jag tror det är oerhört värdefullt att forskare och näringsliv samverkar och arbetar tillsammans i forskningsprojekt, för att nå bättre resultat, vare sig det är forskning eller ökad omsättning och produktion.