Lära med hela kroppen

Publicerad: 11 mars 2011

Hannaford (1997) menar att inlärning, tanke, kreativitet och intelligens inte bara är processer som sker i hjärnan utan i hela kroppen. Förnimmelse, rörelser, känslor och hjärnans funktioner finns grundlagda i hela kroppen.
Inlärning sker med hela kroppen

Uppfattningen att intellektuell aktivitet på något sätt kan existera avskild från vår kropp är djupt rotad i vår kultur. Den hänger samman med inställningen att de saker vi gör med vår kropp är mindre värda än det intellektuella.  Men tänkande och inlärning finns inte bara i huvudet på oss. Tvärtom spelar kroppen en integrerad roll i alla våra intellektuella processer. Det är vår kropps sinnen som förser hjärnan med den information om omgivningen som vi behöver för att skapa oss en uppfattning om världen.

Rörelse förbättrar inlärningen

Enligt Hannaford är rörelse faktisk inlärningens innersta kärna. Rörelse aktiverar nervsystemet i hela kroppen och gör hela kroppen till ett inlärningsinstrument. Rörelse förbättrar inte bara inlärningen utan även vår kreativa förmåga.

Sensorisk input

Tanke, kreativitet och inlärning uppstår av erfarenhet. Då vi upplever någonting tar vi in information och bygger de neurala nätverk som gör att vi kan använda denna information till att förstå världen och hur vi ska klara oss i den. En viktig komponent i erfarenheten är sensorisk input från vår omgivning via våra ögon, öron, näsa, smaklökar och hud, och från våra kroppar via nervreceptorer på varje muskel och organ. Alla dessa sinnesförnimmelser ger oss bilder av oss själva och vår värld, och förser oss med det viktiga råmaterial ur vilken kunskap, tanke och kreativitet kan uppkomma.

Utifrån våra sensoriska erfarenheter växer nätverk av nerver och lägger invecklade mönster som styr vår utveckling av hjärnan. Våra erfarenheter bestämmer hur invecklade dessa mönster blir. De skapas i överensstämmelse med de aktiviteter vi är med om och hur vår omgivning ser ut. Hannaford menar att ju rikare vår sensoriska miljö är och ju mer vi får utforska den, desto mer invecklade kommer mönstren för inlärning, tanke och kreativitet att bli. Ny inlärning sker då nya sinnesförnimmelser modifierar, ändrar och gör våra bilder av vår värld och av oss själva alltmer komplexa. Vår kropp medverkar helt och fullt i den processen.

VAK-teorin

Enligt VAK-teorin finns det tre typer av inlärare – den visuelle som lär sig bäst via synen, den auditive som lär sig bäst genom hörseln, samt den kinestetiske (och taktile) som lär sig bäst via praktiskt arbete. Skolan har av tradition inriktat sig på den visuelle och den auditive eleven och mycket lite på den kinestetiske (taktile) eleven. Ändå vet vi nu att det taktila och kinestetiska sinnet är mera dominant, i synnerhet bland pojkarna. Det är mest de rörliga eleverna som förfördelas i skolan. Risken finns att de också tappar självförtroendet och slås ut i samhället. Dessa elever är inte mindre intelligenta än andra elever, utan de lär sig bara på ett annat sätt.  

Referenser

  • Boström, L / Wallenberg, H. (2003). Inlärning på elevernas villkor.
  • Gardner, H. (1983). De sju intelligenserna.
  • Gardner, H. (1998). Så tanker barn – och så borde skolan undervisa.
  • Hannaford, C. (1995). Lär med hela kroppen.