Rektor

Publicerad: 14 mars 2011

Reflektion av Jan-Anders Börjesson
Rektor, Brännaregårdsskolan, Olofströms kommun
Lärande som skapar motivation.
Äventyrspedagogik är en modell för lärande som skapar motivation genom spänning, utmaning, fantasi och berättande. Jag har valt att göra mina reflektioner med utgångspunkt från min roll som rektor.

Samtliga skolor i Olofströms kommun har de senaste två åren deltagit i ett projektarbete för att ge ökad måluppfyllelse och motivation bland våra elever. Fortbildningen har letts av Didaktikcentrum i Vänersborg. I denna process har skolledarna och ett antal processledare varit ledare. Detta projektarbete har utgått från våra styrdokument och då framförallt läroplan och kursplaner. Äventyrspedagogiken stämmer enligt min mening väl överens med vad vår läroplan och våra kursplaner anger för mål med undervisningen, och med tanken att spännande lärande ökar motivationen för att vilja lära sig i skolan.

Min roll som rektor för Brännaregårdsskolan är ny från och med detta läsår och till min glädje visade det sig att fem av skolans pedagoger hade anmält sig till äventyrspedagogutbildningen. Skolan är sedan tidigare också en Grön Flagg-skola och arbetar varje år med nya projekt för att förnya sitt miljöcertifikat. Årets tema är ”Livsstil och hälsa” och då är min idé att koppla samman detta med äventyrspedagogik. Vår skola ligger dessutom i en fantastisk miljö vilket ger de yttre förutsättningarna att arbeta med äventyr i naturmiljö.

I mina reflektioner tittar jag på läroplan och kursplaner samt mina tankar att koppla samman äventyrspedagogiken med vår skolas systematiska skolutveckling. Jag skall också försöka ge några reflektioner på de olika metoderna i äventyrspedagogiken.

Vad säger styrdokumenten?

Enligt Lpo-94 skall skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Samarbetsinlärningen är ett av fundamenten i äventyrspedagogiken. Det står också att hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Detta stämmer helt och hållet in på vad som nämns i äventyrspedagogiken om samarbetsbaserat lärande, upplevelsebaserat lärande, emotionellt lärande och att vi lär på olika sätt.

I kursplanen för idrott och hälsa står det att eleven skall utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. I denna kursplanen talas det vidare om att utveckla den fysiska, psykiska och sociala förmågan samt att stimulera ett intresse för friluftsliv och natur. Samtliga dessa moment blir väl tillgodosedda i äventyrspedagogikens olika metoder som kamratövningar, kamratbanor, sagoäventyr och äventyrsprojekt.

Både sagoäventyret och äventyrsprojektet bygger på temaarbete där samtliga ämnen på ett eller annat sätt integreras. Detta stämmer väl med både mina egna och kommunens tankar på ökad motivation och måluppfyllelse hos våra elever. Vi har också i vår lokala arbetsplan för 2008/09 äventyrspedagogiken som ett av skolans utvecklingsområden. Skolans handlingsplaner i miljöundervisning, Grön Flagg och friskvård stämmer väl överens med äventyrspedagogikens teorier och idéer.

Äventyrspedagogik och systematisk skolutveckling

Detta läsår deltar samtliga skolledare i Olofströms kommun i en utbildning i systematisk skolutveckling och där har vi bl.a. ett förväntat effektmål per juni 2009 som säger följande:

En tydlig strategisk plan för en systematisk skolutveckling för 2009 – 2010 är upprättad. I planen finns konkreta effektmål (förväntade effekter i verksamheten) avseende maj 2010. I anslutning till planen finns en taktisk agenda för 2009 – 2010 med tidsbudget och datum. För att nå detta effektmål har jag bildat en skolutvecklingsgrupp med ett antal pedagoger. I denna grupp finns äventyrspedagoger, grön flaggpedagoger, speciallärare och processledare med för att få så stor pedagogisk bredd som möjligt. Min tanke är att integrera äventyrspedagogiken i skolutvecklingsarbetet.

I höst har vi introducerat äventyrspedagogiken på en studiedag där vi bl.a. gjorde ett antal kamratövningar. Flera klasser har sedan fortsatt med kamratövningar i olika form.

Vårt tema i Grön Flagg 2009 skall vara ”Livsstil och hälsa” och under vårterminen kommer vi i klasserna att använda mycket kamratövningar som en del i detta temaarbete.

I vår plan ingår också att vi till höstterminen 2009 skall genomföra ett sagoäventyr för år F-3. Vårterminen 2010 fortsätter vi med kamratövningar, kamratbanor, sagoäventyr och ett äventyrsprojekt för år 4-6.

Min idé är att äventyrspedagogiken blir en del av skolutvecklingen på Brännaregårdsskolan och att detta tydligt märks i vår kommande strategiska plan. Förmodligen kommer vi också att samarbeta med en eller ett par andra skolor i vårt arbete med att anlägga en äventyrsskog i närregionen. Skolans läge med skogen alldeles utanför dörren gör att de yttre förutsättningarna känns väldigt passande.

Verksamhetsplan

I vår verksamhetsplan är det beräknat att vårterminen 2010 genomföra ett äventyrsprojekt för år 4-6. Vårt tema för projektet blir detsamma som vårt tema för Grön Flagg. Min tanke är att vi i början av höstterminen 2009 kan påbörja temaarbetet, den så kallade inledningsfasen. Vi får sedan storyn och uppdraget en bit in på terminen och det är då som temaarbetet övergår till att bli ett äventyrsprojekt. Efter detta börjar förberedelserna för uppdraget och här tror jag att vi får märkbara effekter i motivation och måluppfyllelse. Äventyrsfasen, utförandet av uppdraget, genomförs sedan på våren 2010. Vi avslutar sedan uppdraget och tittar i backspegeln där vi reflekterar över våra erfarenheter och upplevelser.

Förhoppningsvis har eleverna blivit så inspirerade i sitt arbete att de sedan själva kan planera och utforma egna äventyr som de kanske kan genomföra med sina respektive fadderklasser.

Sammanfattning

Jag tror att äventyrspedagogiken kommer att sätta sin prägel på vår skola och i min roll som rektor har jag också möjlighet att skapa de förutsättningar som krävs. Det är också min övertygelse att vi kommer att öka både motivation och måluppfyllelse hos eleverna samt att vi har stor nytta av metoderna och aktiviteterna i vårt mobbingförebyggande arbete och i vårt genusarbete.