Elisabeth Wetterlund
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Möt en lärare – Elisabeth Wetterlund

Publicerad: 27 mars 2015

Elisabeth Wetterlund är biträdande universitetslektor vid avdelningen för Energivetenskap, där hon forskar och undervisar i ämnet Energiteknik.

I vilka kurser möter studenterna dig?

– Jag är examinator för kursen Industriella energiprocesser där jag har en stor del av undervisningspassen. Kursen genomgick en total make-over förra året och var uppskattad i sin nya form. Det ska bli spännande att köra den igen nu under 2015!

Vad är det bästa med att arbeta som lärare?

– Det är varierande och stimulerande att få vara med och forma framtidens energiingenjörer. I mötet med studenterna blir jag också hela tiden tvungen att ompröva hur jag förklarar och tänker på olika aspekter inom mitt område, vilket är till nytta inte bara i undervisningen utan också i min forskning.

Varför ska man läsa civilingenjör hållbar energiteknik vid Luleå tekniska universitet?

– Energifrågan är en av vår tids största utmaningar, på flera olika sätt och relaterat till, till synes, vitt skilda områden; resurser, klimatförändringar, geopolitik, ekonomisk utveckling och så vidare. Ingenjörer med kompetens inom hållbar energiteknik kommer att ha en nyckelroll för den framtida utvecklingen. Vid universitetet är studenterna nära spjutspetsforskningen inom hållbar teknikutveckling. Dessutom är regionen rik på både energiresurser och stora energianvändare, i form av industrin, vilket gör det extra intressant att plugga energi just här.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning är inriktad mot energisystem. Jag har ett särskilt fokus på bioenergi, bioraffinaderier och biodrivmedel, och på integrering med industrier eller lokala energisystem. Sverige har stora skogsresurser som har potential att spela en viktig roll i det framtida energisystemet, eftersom olika avfallsströmmar kan användas för produktion av exempelvis biodrivmedel eller gröna kemikalier och material. Eftersom biomassa är en begränsad resurs så det är viktigt att använda den effektivt. Just nu tittar jag mycket på lokalisering av framtida storskaliga bioraffinaderier. I energisystemforskningen gäller det att ha koll på många olika områden samtidigt – energiteknik, skogsbruk, industriella aspekter, styrmedel, prisutveckling på råvaror, för att bara nämna några.

Vad gör ditt område intressant?

– Att ha ett systemperspektiv i bakhuvudet tycker jag är något som alla ingenjörer bör ha, särskilt inom ett så brännhett område som energiteknik. Det är viktigt att hela tiden ställa sig frågor om hur den större bilden påverkas av att exempelvis implementera en ny teknik – även om det t.ex. blir minskade utsläpp av koldioxid lokalt kan det i ett breddat perspektiv leda till ökade utsläpp på andra ställen i energisystemet. Ta elsystemet till exempel: den svenska elproduktionen med mycket vattenkraft och kärnkraft har låga koldioxidutsläpp. Betyder det att vi kan slösa med el hur som helst här, för det blir ändå inga utsläpp? Nej, för med systemglasögonen på kan vi se att om vi sparar mer el på hemmaplan kan vi istället exportera mer el, vilket då kan ersätta ”smutsigare” el utomlands. Jag försöker därför föra in systemfrågor även i undervisningen, så att studenterna får med sig tankesättet när de ska jobba som självständiga ingenjörer.