Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

·    Redogöra för sambandet mellan atomära strukturers uppbyggnad, både en- och flerfasiga, och de egenskaper som kan förväntas hos material som skapats av sådana strukturer

·    Redogöra för innebörd och betydelse av begreppet diffusion samt utföra enklare beräkningar på diffusionsförlopp

·    Redogöra för och kunna tolka fasdiagram, både unära, binära och tertiära,

·    Redogöra för energi- och strukturändringar relaterat till fasomvandlingar, kärnbildning, omvandlingsdiagram, korn och partikeltillväxt

·    Redogöra för gjutningens metallografi

·    Redogöra för grundbegreppen i den mekaniska metallografin

·    Redovisa grundläggande begrepp inom ljusoptisk mikroskopi och genom att tillämpa dessa kunna karakterisera och identifiera ett materials strukturbeståndsdelar

·    Genomföra laborativa undersökningar av stålprov som studenten själv har provpreparerat och undersökt med ljusmikroskop

Kursen börjar med en genomgång av atomstrukturer och kristallografi där effekten av olika kristallstrukturer poängteras.

Sedan behandlas begreppet diffusion där principen för diffusionsstyrd omvandling beskrivs och studenterna ska utföra beräkningar på diffusionsförlopp genom att tillämpa Fick‘s lagar påsätthärdning av stål.

Nästa avsnitt är tolkning och förståelse av fasdiagram (både unära, binära och ternära), med specika tillämpade exempel från Fe-C diagrammet, både stål och gjutjärn.

Sedan behandlas energi- och strukturförändringar och gjutningens metallografi, med inriktning mot fasomvandlingar, kärnbildning, tillväxt och omvandlingsdiagram (både TTT- och CTT-diagram). Korn och partikeltillväxt behandlas i ytenergitermer.

Därefter behandlas den mekaniska metallografin med olika härdningsmekanismer med praktiska exempel från olika legeringar och härdningsprocesser. Elastisk- och plastisk deformation diskuteras med hjälp av enklare dislokationsteorier (kant- och skruvdislokationer).

Sista delen av kursen består av ljusoptisk mikroskopering där teorin varvas med en laborativ del där studenterna får studera kolstål med olika C-halter och bedöma vilka faser och strukturer man ser. Det ingår även praktisk provpreparering i form av kapning, slipning, polering, etsning och strukturbestämning.

Föreläsningar, industriföreläsningar, studiebesök, övningar och laborationer.

Tentamen, skriftlig och muntlig redovisning av laborationsrapport .