KURSPLAN

Fritidsvetenskap 1 30 Högskolepoäng

Leisure Sciences 1
Grundnivå, F0006P
Version
Kursplan gäller: Vår 2013 Lp 4 - Vår 2016 Lp 4
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.

Kursplanen fastställd
av Institutionen för pedagogik och lärande 2007-12-17

Reviderad
av Huvudutbildningsledare Monica Johansson 2013-01-18

Utbildningsnivå
Grundnivå
Fördjupningskod
G1N
Betygskala
U G VG
Ämne
Fritidsvetenskap
Ämnesgrupp (SCB)
Turism- och fritidsvetenskap

Behörighet

Grundläggande behörighet


Urval

Betyg och högskoleprov



Mål/Förväntat studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:

• definiera, beskriva och diskutera fritid ur ett historiskt och nutida perspektiv med utgångspunkt från individ och samhälle
• beskriva och reflektera över människors kultur- och fritidsmönster
• beskriva och kritiskt granska fritid ur ett samhällsperspektiv med organisation, målinriktning och utvecklingstendenser
• redogöra för och analysera fritid som socialisationsarena med fokus på teman som individualisering, identitet, livsstil, multimodalitet, demokrati, genus och etnicitet
• redogöra för några ledarskapsteorier och reflektera över ledarskapets betydelse i olika fritidsmiljöer
• redogöra för några teorier om kommunikation och grupprocesser och relatera dessa till fritidsverksamhet

Kursinnehåll
Moment 1: Fritidsvetenskapliga begrepp, problemställningar och teorier 7.5hp
Moment 2: Fritidens organiserade och levda former 7.5hp
Moment 3: Fritid som socialisationsarena, samtids- och framtidsanalys 7.5hp
Moment 4: Människors fria tid som arbetsområde, ledarskapets betydelse 7.5hp

Genomförande
Kursen bedrivs som nätkurs med kursverktyget Fronter. Inga obligatoriska träffar.

Examination
Examination sker genom individuella uppgifter och gruppuppgifter.
Examination kan ske max tre år efter kursregistrering.

Övrigt
Den som inte är personligen närvarande och ej heller kontaktat examinator vid kursintroduktionen kommer att förlora sin plats till eventuell reserv på antagningslistan.

Övergångsbestämmelser
Kursen motsvarar E0008D Fritidsvetenskap A (nedlagd kurs) och ISI639 Fritidsvetenskap A (nedlagd kurs).

Examinator
Lisbeth Lindström

Övergångsbestämmelser
Kursen F0006P motsvarar kursen E0006D

Litteratur. Gäller från Vår 2013 Lp 4 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Aléx, P. & Hjelm, J. red. (2000). Efter arbetet. Studier av svensk fritid. Lund:
Studentlitteratur.
Angelöw, B. & Jonsson, T (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kap 1, 2, 4, 5 och 6.
Anonymitet i gemenskaper på nätet. Länk:
http://www.cfl.se/natochbildning/html/nr_3_06/pdf/anonymitet_i_gemenskaper.pdf
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Berggren, L. (2000). Fritidskulturer. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2, 4, 5, 6, 7, 8, 12, 13, 14
15.
Bergman, S., Blomqvist, C. (2004). Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld.
Dunkels, E (2005). Nätkulturer – vad gör barn och unga på Internet? Länk:
http://www.kulturer.net/documents/lofu_nr1-2_2005_dunkels.pdf
Eskilsson, L. ( 2000). Fritid som idé, struktur och praktik. Rätten till lättja eller friluftsliv i
folkhemmet. Historisk tidskrift. 2000:1. Stockholm: Svenska historiska föreningen.
Giddens, A. (2010) En skenande värld. Stockholm: SNS förlag.
Haglund, B. (2001). Fritidsvetenskap - En kunskapsöversikt. Göteborgs universitet.
Institutionen för pedagogik och didaktik. IPD-rapp. 2001:13.
Hemingway, J, L. (1999). Leisure, social capital and democratic citizenship. Journal of
Leisure research. Vol.31.no 2. pp150-165.
Hertting, K. 2007. Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet. Avhandling.
Luleå tekniska universitet. Valda delar. Länk: http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/26/.
Isin, E.F. (2000). Democracy, citizenship and the global city. Kap 1. NY:Routledge
Johansson, Lindblom & Rask. (2007). Unga nätkulturer. Röster om nätet, framtiden och
lärande. KK-stiftelsen. www.kks.se
Lalander, P., Johansson, T. (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Liljeqvist, M. (1993). Socialisation från vaggan till graven. Kapitel ur Ehn, B. & Arvidsson,
A. red. (1993). Kultur och erfarenhet. Stockholm: Carlssons.
Lindar, P. (1999). Fritidsboken. Stockholm: Bonnier Utbildning. Kap 1-4, 6-7, 15.
Lindström, L. (2006). Fritidssektorn – en statlig utmaning. Luleå tekniska universitet.
Institutionen för utbildningsvetenskap. www.epubl.ltu.se S.1-10, 31-39.
Lindström, L. (2009). Leisure activities and Youth citizenship. What local councils tell about
youths’ leisure from the perspective of citizenship on their homepages?. The chapter
named Swedish government’s interest in leisure. Doktorsavhandling. www.ltu.se.
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 2, 4 och 5.
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur. Kap 3, 5
och 6.
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser – från OK till WOW!. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, P. (1998). Fritid i skilda världar. Valda delar (förslag kap 2 , 7 och 5).
Ungdomsstyrelsen. www.ungdomsstyrelsen.se.
Olsson, H-E. (1992). Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi? Avhandling.
Uppsala universitet. Lund: Arkiv avhandlingsserie. Valda delar. (Välj själv det som passar
din rapport).
Olsson, H-E. (1999) alt. (2005). Fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv. Institutet för
Fritidsvetenskapliga studier.
Pettersson, Svenneke & Havström. (2007). Fritidsledares tysta kunskap. Fritidsforum.

Regeringens proposition (2004/05:2). Makt att bestämma – rätt till välfärd.
www.regeringen.se Valda delar.
Sjögren, A. (2003) Kulturens roll i identitetens byggande. Kapitel ur Ahmadi, N. 2003.
Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm: Liber.
Svenska kommunförbundet. (2002). Verksamhet utan avsikt? www.skl.s.e
Svenska kommunförbundet. (2003). Vem tar hand om kultur och fritid i Sveriges kommuner?
www.skl.se.
Svenska kommunförbundet. (2003). Att arbeta med kultur och fritid. www.skl.se.
Svenska kommunförbundet. (2001). Att använda nyckeltal och statistik inom kultur- och
fritidsområdet s.5-17. www.skl.se.
Tebelius, U. & Ericsson, M. (2001). Demokrati som procedur eller engagemang. Unga
kvinnors och mäns möjlighet till demokratisk påverkan. Högskolan i Halmstad.
Länk: http://www.witu.se/Ped_artiklar/Rapport.pdf.
Tebelius, U. (2011). Red. Fritid i senmoderna samhällen. Kap. 7. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. 2005. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Uddegård, S. (2007) Fritid till vilket pris? C-uppsats. Sociologi. Karlstads universitet. Finns tillgänglig på nätet.
Ungdomsstyrelsen. (2008). Mötesplatser för unga. www.ungdomsstyrelsen.se. Kap.3, 4, 5, 6
och 10.
Ungdomsstyrelsen. (2007). Systematiskt kvalitetsarbete i öppen ungdomsverksamhet.
www.ungdomsstyrelsen.se.
Ungdomsstyrelsen. (2007). Unga och nätverkskulturer. Valda delar.
www.ungdomsstyrelsen.se.
Ungdomsstyrelsen (2010). Fokus. En analys av ungas inflytande. Kap 14.

Kursgivare
Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Prov
ProvnrTypHpBetyg
0001Fritidsvetenskapliga begrepp, problemställningar och teorier7.5U G VG
0002Fritidens organiserade och levda former7.5U G VG
0003Fritid som socialisationsarena, samtids- och framtidsanalys7.5U G VG
0004Människors fria tid som arbetsområde, ledarskapets betydelse7.5U G VG