KURSPLAN

Hälsopromotion - fördjupning 7,5 Högskolepoäng

Health Promotion - proceeding
Grundnivå, H0003H
Version
Kursplan gäller: Höst 2015 Lp 1 - Tillsvidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.

Kursplanen fastställd
av Prefekt vid Institution för hälsovetenskap 2013-02-18

Reviderad
av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap 2015-02-12

Utbildningsnivå
Grundnivå
Fördjupningskod
G1F
Betygskala
U G VG
Ämne
Hälsovägledning
Ämnesgrupp (SCB)
Terapi, rehabilitering och kostbehandling

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Hälsopromotion motsvarande 40 hp. Förkunskaperna innefattar förståelse för det hälsopromotiva perspektivet och hur det skall tillämpas på åtgärder som bidrar till en hälsosam livsstil på individ, grupp och samhällsnivå.


Urval

Urvalet grundas på 1-165 högskolepoäng.



Mål/Förväntat studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten med stöd i vetenskap kunna:
  1. Förklara och reflektera över kulturella perspektiv på människors hälsa
  2. Redogöra för och reflektera över socialt relaterade orsaker till hälsans ojämlika fördelning
  3. Visa på hur det hälsopromotiva perspektivet kan ge förutsättningar för att utjämna samhälleliga och strukturella ojämlikheter på hälsa.

Kursinnehåll
  • Introduktion till vetenskaplig metod
  • Hälsa i förhållande till sociala kategorier
  • Faktorer som främjar hälsa på samhällsnivå
  • Faktorer som bidrar till ojämlikheter i hälsa på samhällsnivå
  • Samhällsaspekter på hälsofrämjande arbete
  • Internationella aspekter på hälsa

Genomförande
Kursen ges med distansmetodik och är i huvudsak webbaserad. För studierna krävs datorvana och tillgång till bredbandsuppkoppling (minst 0,5 Mbit/sek, helst 2,0 Mbit/sek) samt headset och webbkamera. Delar av kursen är förlagd till campus där framförallt seminarier och examinationer sker. För kursens genomförande förutsätts att studenten aktivt söker kunskap och löser problem genom ett undersökande och kritiskt reflekterande arbetssätt. Det innebär att studenten tar eget ansvar genom att aktivt medverka till att uppnå kursens mål genom att planera innehåll och tid. Kursens innehåll bearbetas genom litteraturstudier, grupparbete, verksamhetsförlagda uppgifter, föreläsningar, muntliga och skriftliga presentationer och seminarier. Kurskrav är genomförda studieuppgifter samt obligatorisk närvaro och ett aktivt deltagande i diskussioner vid seminarier. Kursen är en delkurs i hälsovägledarprogrammet. Programmet har genomgående en pedagogisk grundsyn som stimulerar till ett eget aktivt lärande, där teamutveckling, karriärplanering och skapande av en personlig portfolio är återkommande inslag i kurserna. Arbetet i grupp syftar till att utveckla färdigheter som endast kan tränas genom interaktion och erfarenhetsutbyte med andra.

Examination
Målen i kursen examineras individuellt genom studieuppgifter och examinationer som genomförs skriftligt och muntligt, individuellt och i grupp. Kriterierna för G och VG beskrivs i studiehandledningen.

Övrigt
Kursen ges på grundnivå. Studiehandledning finns i kursrummet i Fronter.

Övergångsbestämmelser
Ersätter och motsvarar tidigare S0036H

Examinator
Catrine Kostenius

Litteratur. Gäller från Höst 2015 Lp 1 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012) Grundläggande Folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Rostila, M., & Toivanen, S. (2012). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen. (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Wilkinson, R., Marmot, M. (2003). Social Determinants of Health: The Solid Facts, Second Edition. Copenhagen, DNK: WHO Regional Office for Europe.

Här tillkommer att studenten i samråd med handledare/examinator söker, värderar och väljer ytterligare vetenskaplig litteratur relevant i förhållande till det forskningsproblem som studeras.

Referenslitteratur:

Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Marmot, M. (2006). Statussyndromet: Hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Stockholm: Natur och kultur.

Kursgivare
Institutionen för hälsovetenskap

Prov
ProvnrTypHpBetyg
0003Kulturella perspektiv på hälsa- muntl sem, skrftl indiv exam4.5U G VG
0004Förutsättningar för hälsa- muntl sem, skrftl paruppg med opp3.0U G#