Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
a) sätta in förskoleverksamheten  i dagens utbildningssystem  och lärarutbildning i ett historiskt perspektiv,
b) beskriva hur förskolans arbete relaterar till ett demokratiskt samhällsskick och olika gruppers utövande av demokratiska rättigheter,
c) beskriva hur samhällsförändringar påverkar innehållet i undervisning och hur skolans och förskolans verksamhet är kopplade till olika typer av samhällen genom historien.
d) redogöra för förskolans värdegrund, begrepp såsom demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling samt hur dessa skall genomsyra den praktiska verksamheten.
e) uppvisa förmåga att med stöd i relevant forskning och förskolans styrdokument ge exempel på hur verksamhet kan organiseras som väcker barns intresse och engagemang kring värdegrundsfrågor.
f) självständigt söka relevant kunskap i såväl tryckta som Internet -baserade källor och självständigt förhålla sig till och värdera stoff.
g) att med hjälp av strukturerande termer såsom genus och etnicitet förstå och analysera maktstrukturer i samhället och deras betydelse för förskolans pedagogiska verksamhet.

Kursen består av nedanstående två delar:

1) Förskola, skola och utbildning i ett historiskt perspektiv, 4,0 hp
I denna del beskrivs huvuddragen i hur det moderna utbildningssystemet vuxit fram som en del i övergången från en kyrklig till en sekulariserad medborgerlig utbildningskontext. Särskilt behandlas förskolans och förskoleklassens framväxt och position i det svenska utbildningsväsendet i ett historiskt och nutida perspektiv. I sammanhanget berörs förskolans anpassning till de olika grupperna representerade genom diskrimineringsgrunderna i lagstiftningen: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,  funktionsnedsättning,  sexuell läggning, könsöverskridande  identitet samt ålder.

2) Demokrati i teori och praktik, 3,5 hp
I denna del behandlas vilken betydelse kunskapsförmedlingen i samhället har haft för den demokratiska utvecklingen. I sammanhanget redogörs för de mänskliga rättigheternas historiska utveckling och uttryck under olika tidsperioder, samt olika former av hot mot de mänskliga rättigheterna. Olika teorier och uttolkningar av vad hållbar utveckling, demokrati, jämlikhet och jämställdhet kan betyda i praktiken för olika grupper diskuteras. Slutligen behandlas ur ett grundläggande didaktiskt perspektiv den praktiska tillämpningen av dessa värdegrundsfrågor.


I samtliga moment läggs särskild vikt vid övning i att självständigt söka, värdera och kritiskt granska kunskap, samt vid förmåga att på korrekt svenska uttrycka sig i tal och skrift.

Undervisningen består av föreläsningar och seminarieövningar.

Kursen examineras muntligt och skriftligt. Kursbetyget (G eller VG) avgörs genom sambedömning av resultaten på samtliga moment. För att få G på kursen krävs G på samtliga moment. För att få VG på kursen krävs VG på den skriftliga hemtentamen.

Moment 1
Skola, förskola och utbildning i ett historiskt perspektiv, 4,0 hp (U, G, VG)
Momentet examineras genom skriftlig hemtentamen.

Moment 2
Demokrati i teori och praktik, 3,5 hp (U, G)
Momentet examineras genom trådseminarier och skriftliga inlämningsuppgifter

Den student som inte personligen registrerat sig, eller kontaktat ETS-Studieadministration,  under
läsperiodens första tre dagar riskerar att förlora sin plats på kursen. Detta gäller även student med platsgaranti.

Per-Olof Grönberg

Eidevald, Christian. "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan,1. uppl., Liber, Stockholm, 2011
Engdahl, Ingrid l, Karlsson, Bibi, Hellman, Anette, Ärlemalm-Hagsér Eva. Lärande för hållbar utveckling – är det någonting för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt. Lärande för hållbar utveckling i praktiken, USAB, 2012
http://www.svenskaomep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf
Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red). Utbildningshistoria - en introduktion (Lund: Studentlitteratur, 2019)
Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid. Förskolans historia. Förskolepolitik, barn och barndom (Malmö: Gleerups. 2019)
Lunneblad, Johannes. Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter, Studentlitteratur, 2013
Olivestam, Carl E, Thorsén, Håkan. Värdegrund i skola och förskola. Remus, 2011
Skolverket, Förskolans och skolans värdegrund: förhållningssätt, verktyg och metoder, [Ny], rev. [utg.], Skolverket, Stockholm, 2013
SOU. Sverige. Delegationen för jämställdhet i förskolan., Jämställdhet i förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete: slutbetänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2006 (Valda delar)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/72/88/1a5ba502.pdf
Artikelkompendium

Referenslitteratur:
FN´s Barnkonvention. Tillgänglig:
http://www.unicef.se/barnkonventionen?gclid=CJWF8rHr4qECFZEo3wodCnJNIg
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], 3., [rev. och uppdaterade] utg., Natur & kultur, Stockholm, 2014
Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94.
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö 98).
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11.
Riddersporre, Bim., & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (kap. 1-4). (Valda delar)

Sök böcker på biblioteket »

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle (ETS)

Studiehandledning finns i lärplattformen Canvas före kursstart. Du som är ny student hittar all information du behöver på www.ltu.se/nystudent. Du som redan studerar vid Luleå tekniska universitet hittar information om kursstart via schema på studentwebben alternativt via kursrummet i lärplattformen. Du når lärplattformen via Mitt LTU.

av Huvudutbildningsledare Bo Jonsson, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle 2014-02-14

av Huvudutbildningsledare Daniel Örtqvist, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle 2020-01-17