av Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap 2007-02-28

av Huvudutbildningsledare Daniel Örtqvist, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle 2020-02-14

Kursen är på grundnivå och är en introduktionskurs i makroekonomi. Kursen behandlar centrala begrepp och modeller inom makroekonomin med fokus på stabiliserings- och konjunkturpolitik. Under kursen används främst grafer men även enklare matematiska modeller för att illustrera och analysera ekonomiska samband. Studenternas kommunikation genomförs muntligt under kursen. Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:  

Kunskap och förståelse
•    redogöra för grundläggande makroekonomiska begrepp och samband.
•    redogöra för och illustrera hur olika typer av ekonomisk politik fungerar på kort- medelfristig sikt i en liten öppen ekonomi under olika institutionella förutsättningar.
•    redogöra för grundläggande skillnader mellan hur olika ekonomiska skolor ser på samhällsekonomins funktionssätt.

Färdighet och förmåga
•    härleda och förklara samband på och samverkan mellan för den aggregerade ekonomin centrala marknader som till exempel arbets-, varu-, penning och valutamarknaderna.
•    bedöma och diskutera vilken typ av ekonomisk politik som är effektiv givet olika institutionella förutsättningar som till exempel rådande växelkursregim.
•    i grupp arbeta med och analysera olika makroekonomiska problemställningar.
•    presentera, motivera och diskutera analyserna och lösningarna av olika makroekonomiska problemställningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
•    kritisk förhålla sig till styrkor och begränsningar i olika makroekonomiska begrepp, modeller och skolbildningar.
•    diskutera och förhålla sig till faktisk förd ekonomisk politik i Sverige och dess effekter på till exempel den ekonomiska konjunkturen.

Följande områden behandlas:
 
Nationalräkenskaperna

• BNP enligt produktions-, inkomst- och utgiftsmetoden
• BNP över tiden
• BNP mellan länder
• BNP som mått på levnadsstandard

Nationens sparande och betalningsbalansen  
Arbetslöshet och inflation

• Att mäta arbetslöshet
• Arbetslöshetens kostnader och vinster
• Att mäta inflation
• Inflationens omfördelningseffekter
• Inflationens kostnader

Översikt av makroteorins framväxt

• Den klassiska kvantitetsteorin
• Den keynesianska teorin
• Stockholmsskolan
• Den moderna kvantitetsteorin
• Den rationella förväntningsteorin – den nyklassiska skolan

Arbetslöshet

• Flöden och bestånd på arbetsmarknaden
• Strukturell och konjunkturell arbetslöshet
• Arbetsmarknaden under perfekt konkurrens respektive med monopolistiska fackföreningar
• Hysteresis enligt insider-outsider-modellen

Pengar; pengars funktion, penningmängden, centralbankens roll etc.  
Prisnivå och växelkurs på lång sikt

• Den klassiska kvantitetsteorin
• Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser

Konjunkturen  
Den keynesianska modellen

• Konsumtions, investerings och nettoexportefterfrågan, de offentliga utgifterna samt jämvikten
• Multiplikatoranalysen
• Finanspolitik som stabiliseringspolitiskt medel

Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin

• Penningmarknaden
• IS-LM-modellen
• Valutamarknaden
• Mundell-Fleming-modellen

Den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen (kort- och medelfristig sikt)

• Den medelfristiga utbudsfunktionen
• Den kortsiktiga utbudsfunktionen
• Den aggregerade efterfrågefunktionen
• Efterfrågestörningar
• Utbudsstörningar

Inflation och arbetslöshet

• Phillipskurvor
• Förväntningar

Undervisning ges i form av övergripande föreläsningar samt ett antal obligatoriska seminarietillfällen där studenterna arbetar med problemställningar som behandlar kursens olika områden. Inför föreläsningarna ges studenten också möjlighet att genomföra duggor (mindre förberedande prov) som behandlar grundläggande begrepp och problemställningar. Syftet med duggorna är att stimulera inlärning och därmed förbereda studenten inför föreläsningarna och seminarietillfällena. Självstudier är således en stor och viktig del av kursen.

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen som behandlar det teoretiska kursinnehållet motsvarande 6 högskolepoäng. På tentamen ges betygen VG, G eller U.
 
Kursen innehåller vidare obligatoriska seminarietillfällen motsvarande 1,5 högskolepoäng. Vid seminarierna ska studenterna i grupp kunna presentera och motivera lösningar på olika makroekonomiska problem. På seminarierna ges betygen G eller U. För betyget G måste studenten bli godkänd på 3 av 4 seminarietillfällen.

Betygen på den skriftliga tentamen avgör slutbetyget på kursen.

Den student som inte personligen registrerat sig eller kontaktat ETS utbildningsadministration, eduets@ltu.se under läsperiodens första tre dagar riskerar att förlora sin plats på kursen. Detta gäller även student med platsgaranti.

Jerry Blomberg

Kursen N0011N motsvarar kursen IEN341

Fregert K., Jonung L.; Makroekonomi - Teori, politik & institutioner, Studentlitteratur, senaste upplagan.

Sök böcker på biblioteket »

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle (ETS)

Studiehandledning finns i lärplattformen Canvas före kursstart. Du som är ny student hittar all information du behöver på www.ltu.se/nystudent. Du som redan studerar vid Luleå tekniska universitet hittar information om kursstart via schema på studentwebben alternativt via kursrummet i lärplattformen. Du når lärplattformen via Mitt LTU.