av Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap 2007-02-28

av Huvudutbildningsledare Daniel Örtqvist, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle 2018-02-15

Målet med kursen är att studenten ska kunna förklara grundläggande makroekonomiska begrepp och samband samt att analyser makroekonomisk politik på kort och medefristig sikt. Med detta menas att studenten ska ha utvecklat en förmåga att:

1. Definiera och förklara eventuella styrkor och svagheter med olika grundläggande makroekonomiska begrepp som till exempel BNP, ekonomisk tillväxt, bytesbalans, arbetslöshet, inflation, växelkurs, sparande och ränta.
2. Grafiskt och verbalt redogöra för arbetsmarknaden samt utvecklingen av denna (förändringar i lön samt sysselsättning/arbetslöshet). Här ingår att kunna redogöra för flöden och bestånd på arbetsmarknaden, strukturell arbetslöshet, hysteresis etc.
3. Grafiskt och verbalt redogöra för den aggregerade varumarknaden (privat konsumtion, investeringar, offentliga utgifter och nettoexport) samt utvecklingen av denna (förändring i BNP och prisnivå) på kort sikt.
4. Grafiskt och verbalt redogöra för samverkan mellan varumarknaden och penning- och valutamarknaden på kort sikt och därmed grafiskt och verbalt kunna analysera stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar i en liten öppen ekonomi under olika växelkursregimer.
5. Grafiskt och verbalt klargöra hur total produktion, sysselsättning, priser och växelkurser påverkas av förändringar i aggregerad efterfrågan och i aggregerat utbud på medelfristig sikt i en liten öppen ekonomi under olika växelkursregimer.
6. Grafiskt och verbalt redogöra för sambandet mellan inflation och arbetslöshet.
7. Redogöra för grundläggande skillnader mellan hur olika ekonomiska skolor ser på samhällsekonomins funktionssätt.
8. I grupp arbeta med och anlysera olika makroeknomiska problemställningar enligt mål ovan.
9. På ett tydligt sätt muntligt presentera och motivera anlayserna och lösningarna av problemställningarna för områdena ovan.
   
   
   
   
   
   
   

Följande områden behandlas:
• Nationalräkenskaperna
- BNP enligt produktions-, inkomst- och utgiftsmetoden
- BNP över tiden
- BNP mellan länder
- BNP som mått på levnadsstandard
• Nationens sparande och betalningsbalansen
• Arbetslöshet och inflation
- Att mäta arbetslöshet
- Arbetslöshetens kostnader och vinster
- Att mäta inflation
- Inflationens omfördelningseffekter
- Inflationens kostnader
• Översikt av makroteorins framväxt
- Den klassiska kvantitetsteorin
- Den keynesianska teorin
- Stockholmsskolan
- Den moderna kvantitetsteorin
- Den rationella förväntningsteorin – den nyklassiska skolan
• Arbetslöshet
- Flöden och bestånd på arbetsmarknaden
- Strukturell och konjunkturell arbetslöshet
- Arbetsmarknaden under perfekt konkurrens respektive med monopolistiska fackföreningar
- Hysteresis enligt insider-outsider-modellen
• Pengar; pengars funktion, penningmängden, centralbankens roll etc.
• Prisnivå och växelkurs på lång sikt
- Den klassiska kvantitetsteorin
- Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser
• Konjunkturen
• Den keynesianska modellen
- Konsumtions, investerings och nettoexportefterfrågan, de offentliga utgifterna samt jämvikten
- Multiplikatoranalysen
- Finanspolitik som stabiliseringspolitiskt medel
• Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin.
- Penningmarknaden
- IS-LM-modellen
- Valutamarknaden
- Mundell-Fleming-modellen
• Den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen (kort- och medelfristig sikt)
- Den medelfristiga utbudsfunktionen
- Den kortsiktiga utbudsfunktionen
- Den aggregerade efterfrågefunktionen
- Efterfrågestörningar
- Utbudsstörningar
• Inflation och arbetslöshet
- Phillipskurvor
- Förväntningar

Undervisning ges i form av övergripande föreläsningar samt ett antal obligatoriska seminarietillfällen där studenterna arbetar med problemställningar som behandlar kursens olika områden. Inför föreläsningarna ges studenten också möjlighet att genomföra duggor (mindre föreberendande prov) som behandlar grundläggande begrepp och problemställningar. Syftet med duggorna är att stimulera inlärning och därmed förebereda studenten inför föreläsningarna och seminarietillfällena.

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen som behandlar det teoretiska kursinnehållet motsvarande 6 högskolepoäng. På tentamen ges betygen VG, G eller U. Den skriftliga tentamen examinerar i huvudsak målen 1-7 ovan.

Kursen innehåller vidare obligatoriska seminarietillfällen motsvarande 1,5 högskolepoäng. Vid seminareierna ska studenterna i grupp kunna presentera och motivera lösningar på olika makroeknomiska problem. På seminarierna ges betygen G eller U. För betyget G måste studenten bli godkänd på 3 av 4 seminarietillfällen. Seminarierna examineras i huvudsak målen 8-9.

Betygen på den skriftliga tentamen avgör slutbetyget på kursen.

Den student som inte personligen registrerat sig eller kontaktat ETS utbildningsadministration, eduets@ltu.se under läsperiodens första tre dagar riskerar att förlora sin plats på kursen. Detta gäller även student med platsgaranti.

Jerry Blomberg

Kursen N0011N motsvarar kursen IEN341

Fregert K., Jonung L.; Makroekonomi - Teori, politik & institutioner, Studentlitteratur, senaste upplagan.

Sök böcker på biblioteket »

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Studiehandledning finns i lärplattformen Canvas före kursstart. Du som är ny student hittar all information du behöver på www.ltu.se/nystudent. Du som redan studerar vid Luleå tekniska universitet hittar information om kursstart via schema på studentwebben alternativt via kursrummet i lärplattformen. Du når lärplattformen via Mitt LTU.