KURSPLAN

Specialpedagogiska perspektiv på matematik- och språkutveckling 7,5 Högskolepoäng

Special Education perspective on mathematics and language development
Grundnivå, S0034P
Version
Kursplan gäller: Höst 2013 Lp 1 - Tillsvidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.

Kursplanen fastställd
av Prefekten för institutionen för konst, kommunikation och lärande 2012-02-16

Reviderad
av Monica Johansson, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2013-02-15

Utbildningsnivå
Grundnivå
Fördjupningskod
G1N
Betygskala
U G VG
Ämne
Specialpedagogik
Ämnesgrupp (SCB)
Pedagogik

Behörighet

Grundläggande behörighet, grundnivå



Mål/Förväntat studieresultat
Efter kursens slut skall den studerande
a)ha kännedom om aktuell forskning gällande matematiken ur ett språkligt perspektiv för alla elevers lärande
b)kunna identifiera och problematisera orsaker till elevers attityder, värderingar och agerande i olika skolsituationer gällande matematik- och språkutveckling
c)analysera, värdera och kritiskt granska olika syften med diagnostisering och tester
d)ha utvecklat ett kritiskt förhållningssätt till olika specialpedagogiska perspektiv liksom till vedertagna metoder, strategier och teorier, i syfte att synliggöra och motverka uppkomst av hinder och svårigheter
e)ha insikter och kunskaper om hur alla barns matematiska och språkliga intresse och kreativitet kan stimuleras och utmanas genom exempelvis estetiska uttrycksformer och användning av IKT
f)identifiera och problematisera de mekanismer som producerar skillnader i prestation i klassrumspraktik i matematik
g)kunna analysera elevers olika kommunikationsstrategier

Kursinnehåll

Kursen innehåller följande: Aktuell forskning kring matematiken ur ett språkligt perspektiv. Samband mellan matematiska begrepp och kulturella och språkliga kontexter samt kontextens betydelse för elevers matematik- och språkutveckling. Möjligheter och hinder inom matematiska och språkutvecklande praktiker. Problematisering av olika specialpedagogiska perspektiv. Problematisering gällande test och kategorisering av elever i behov av särskilt stöd. Problematisering av begrepp som exempelvis dyskalkyli, matematiksvårigheter, dyslexi, läs- och skrivsvårigheter. Antaganden och uppfattningar om ”matematikbegåvning” samt vad uttrycken ”begåvad” respektive ”högpresterande” i matematik kan innebära och hur de hänger samman. Kritisk granskning av lärmiljö, pedagogiskt material och läromedel. Estetiska uttrycksformer och IKT i lärprocessen.


Genomförande

Målen a-g examineras genom kursuppgifter motsvarande 3.5 hp. Målen a-g examineras genom inlämningsuppgifter motsvarande 4.0 hp.


Examination

Individuell skriftlig och muntlig examination, där även examination sker via distansöverbryggande teknik.


Examinator
Åsa Gardelli

Litteratur. Gäller från Höst 2013 Lp 1 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Jensen, M. (red.) (2011). Lärandets grunder: teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Delar av boken.

Lennerstad, H. (red). (2008). Matematiska språk. Stockholm: Santérus förlag. Kommer även att finnas som pdf på fronter.

Löwing, M & Kilborn, W (2010). Kulturmöten i matematikundervisningen. Sid 1-115

Mouwitz, L. (2004). Bildning och matematik. (Högskoleverkets rapportserie 2004:29 R)
Stockholm: Högskoleverket.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk? Stockholm: Liber.

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då?En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet). Sid 91-110

Artiklar:
Jablonka, E (2011). Hur blir man bäst eller sämst i klassen? Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik – en empirisk studie i klassrumspraktik. Vetenskapsrådet.
http://fou.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000000DAWX
http://www.lararnasnyheter.se/PM4s62_63.html

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/09/19/alla-horn-kanter-raknas

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/05/11/nar-skolans-larande-saknar-mening

http://blogg.lararnasnyheter.se/pdf/pm-teman/2008-2.pdf


Inom respektive inriktning/intresseområde tillkommer ytterligare litteratur som väljs i samråd med examinator.
Utöver obligatorisk litteratur tillkommer aktuella artiklar och rapporter.

Referenslitteratur

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, I. & Sterner, G. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. (NCM-rapport 2002:2). Göteborg: Göteborgs universitet, NCM.

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos -matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (S. Andersson övers.). Stockholm: Liber.

Mason, J., Burton, L., Stacey, K. (2010). Thinking matematically. Addison-Wesley Longman.

Tid för matematik. Stockholm: Skolverket.

Utbildningsdepartementet (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Kursgivare
Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Prov
ProvnrTypHpBetyg
0003Kursuppgifter3.5U G VG
0004Inlämningsuppgifter4.0U G VG