Hoppa till innehållet


KURSPLAN

Vetenskapsteori och metod 15 högskolepoäng

Theories and methods in educational science
Avancerad nivå, T7003P
Version
Kursplan gäller: Vår 2021 Lp 3 - Tills vidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.


Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Fördjupningskod
A1F
Betygskala
U G VG *
Ämne
Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt
Ämnesgrupp (SCB)
Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt
Ingår i huvudområde
Utbildningsvetenskap

Behörighet

T7002P Utbildning i en föränderlig tid 15 hp


Urval

Urvalet grundas på 20-285 högskolepoäng



Mål/Förväntat studieresultat

Den studerande ska efter genomgången kurs kunna: 
• beskriva, värdera och positionera sig i förhållande till olika vetenskapliga teoribildningar och kunskapsuppfattningar, vilka är relevanta för utbildningsvetenskaplig forskning 

• beskriva värdera och positionera sig i förhållande till olika forskningsmetoder med relevans för utbildningsvetenskaplig forskning 

• redogöra för och problematisera relationerna mellan utbildningsvetenskapens teoretiska innehåll, problem och kunskapsuppfattningar samt de metodologiska valen och övervägandena. 

• tillämpa och argumentera för olika kombinationer och val av teoriansatser och metoder för såväl datainsamling och analys i utbildningsvetenskaplig forskning

• - på ett sätt som beaktar vetenskaplighet, relevans, makt och jämställdhet samt etiska perspektiv - planera för, beskriva och argumentera för inriktning, utformning, genomförande och rapportering av en vetenskaplig empirisk studie inom det utbildningsvetenskapliga området  


Kursinnehåll

Inom ramen för kursen kommer vetenskapliga teoribildningar och metoder som är vanligt förekommande inom utbildningsvetenskaplig forskning att belysas och diskuteras utifrån föreställningar om vetenskaplighet, anspråk och relevans såväl som relation till makt, jämställdhet och etiska förhållningssätt. Vidare kommer forskningsmetoder samt hur dessa kan användas i utbildningsvetenskaplig forskning att utforskas och problematiseras. 


Genomförande

För att nå kursens mål och förväntade studieresultat består kursen av litteraturstudier, föreläsningar och seminarier. All undervisning sker på distans, på så sätt att såväl undervisning som examinationer genomförs med hjälp av distansöverbryggande tekniker.


Examination

Kursen examineras genom tre övergripande examinationer: Seminarieuppgifter, individuell muntlig redovisning och skriftlig forskningsplan. Examinationsuppgifterna beskrivs utförligt i studiehandledningen. 


Examinator
Eva Alerby

Litteratur. Gäller från Vår 2021 Lp 3 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Alerby, E. (2009). Knowledge as a ‘body run’. Learning of writing as embodied experience in
accordance with Merleau-Ponty’s theory of the lived body. Indo-Pacific Journal of Phenomenology, Vol. 9, No 1, s 1-8.

Alerby, E. & Bergmark, U (2012). What can an image tell? Challenges and benefits of using visual art as a research method to voice lived experiences of students and teachers. Journal of Arts and Humanities. 1(1), p. 95-103.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Bengtsson, J. (red.), (1999). Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur. (valda delar)

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, uppl. 2. Malmö: Liber. (valda delar).

Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Ekberg, N. (2012). Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av explikationer. Luleå: Luleå tekniska universitet. (s. 67-84).

Hultman, K. & Lenz Taguchi, H. (2010): Challenging anthropocentric
analysis of visual data: a relational materialist methodological approach to educational research, International Journal of Qualitative Studies in Education, 23:5, 525-542

Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori. En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber.

Kullberg, A., Runesson, U., & Vikström, A. (2019). Mechanisms enabling knowledge
production in learning study. International Journal for Lesson and Learning Studies
Vol. 8 No. 3, 2019. pp. 162-169

Kvale, S. (2005). Om tolkning af kvalitative forskningsinterviews. Nordisk Pedagogik, 25, 1, 3-15.

Lykke, N. (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen. Tidskrift för genusvetenskap, 47-56. from: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2275

Ljung-Djärf, A., Wennås Brante, E., & Holmqvist Olander, M. (2014). “A Gigantic Pedagogical Leap”: The Process of Shifts during Three Learning Study Projects in Swedish Early Childhood Education. Journal of Education and Training Studies, 2(1), 19–30.

Pang, MF. (2019). Guest editorial. International Journal for Lesson and Learning Studies.
Vol. 8 No. 3, 2019. pp. 162-169

Palo, A., & Manderstedt, L. (n.d.). Beyond the Characters and the Reader? Digital Discussions on Intersectionality in The Murderer’s Ape. CHILDRENS LITERATURE IN EDUCATION, 50(2), 125–141. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s10583-017-9338-2

Rear, D. (n.d.). Laclau and Mouffe’s Discourse Theory and Fairclough’s Critical Discourse Analysis: An Introduction and Comparison.
https://www.academia.edu/2912341/Laclau_and_Mouffe_s_Discourse_Theory_and_Faircloughs_Critical_Discourse_Analysis_An_Introduction_and_Comparison

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Vikström, A. (2014). What makes the difference? Teachers explore what must be taught and what must be learned in order to understand the particular character of matter. Journal of Science Teacher Education, 25(6), p. 709-727.

Westman, S., & Bergmark, U. (2019). Re-considering the ontoepistemology of student engagement in higher education. Educational Philosophy and Theory, 2, Vol. 51, nr 8, s. 792-802

Wolming, S. (1998). Validitet. ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pedagogisk forskning i Sverige, 3, 2, 81-103.

Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige, 6, 4, 270-292.

Åsberg, C., Hultman, M., & Lee, F. (2012). Posthumanistiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).

Ytterligare artiklar & texter tillkommer.

Kursgivare
Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL)

Moduler
KodBenämningBetygskalaHpTillståndGäller frånTitel
0002Individuell muntlig redovisningU G VG *4.00ObligatoriskH14
0005SeminarieuppgifterU G#5.00ObligatoriskH15
0006Skriftlig forskningsplanU G VG *6.00ObligatoriskH15

Kursplanen fastställd
av Monica Johansson, prefekt vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2014-02-14

Reviderad
av Patrik Häggqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2020-02-14