KURSPLAN

Språk, kommunikation och lärande 15 högskolepoäng

Language, Communikation and Learning
Grundnivå, U0009S
Version
Kursplan gäller: Höst 2019 Lp 2 - Tillsvidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.

Kursplanen fastställd
av Prefekt för institutionen för Konst, kommunikation och lärande 2012-02-06

Reviderad
av Patrik Häggqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2019-08-23

Utbildningsnivå
Grundnivå
Fördjupningskod
G1F
Betygskala
U G VG *
Ämne
Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt
Ämnesgrupp (SCB)
Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Kursen förutsätter kunskaper motsvarande: U0003P vfu 1


Urval

Urvalet grundas på 1-165 högskolepoäng.



Mål/Förväntat studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

•    redogöra för innehållet i språkets delar
•    genomföra observation och dokumentation för att identifiera meningsskapande språkmiljöer
•    jämföra olika teorier om barns kommunikativa och språkliga utveckling och lärande
•    argumentera för hur barns intresse och nyfikenhet för skriftspråkets symboler och dess kommunikativa funktion kan främjas
•    analysera hur barns interaktion, meningsskapande och användning av olika uttrycksformer påverkar den språkliga utvecklingen
•  reflektera över och analysera hur förskollärares kunskaper om språk, läs- och skrivutveckling samt verksamhetens utformning bidrar till att barn erövrar språk
•    relatera språkets betydelse för barns lärande och identitetsutveckling utifrån ett mångfaldsperspektiv  
 
Kursens övergripande mål är att studenten ska kunna visa på en språklig medvetenhet om och hur barn erövrar de kommunikativa och språkliga funktionerna. Studenten ska ha förståelse av att ta tillvara leken som verktyg i vardagen för att stimulera och utmana barns nyfikenhet och lärande under erövrandet av språket.

Momentens innehåll präglas av ett förskoledidaktiskt och ämnesdidaktiskt djup.



Kursinnehåll
Moment 1    (ht lp 2:1)

  • Teorier om barns språk-, läs- och skriftspråksutveckling
  • Språkutvecklande lärandemiljöer och barns erövrande av språk
  • Språksvårigheter
  • Metoder för observation och dokumentation
  • Fältstudier (2-3 dagar)  

Moment 2    (ht lp2:2)
  • Utforskande och problematiserande förhållningssätt till barns nyfikenhet och lust att lära
  • Språklig medvetenhet
  • Forskning och teorier om tidig läs- och skrivinlärning
  • Flerspråkighet i förskolan

     

Genomförande

Undervisningen bedrivs på ett processinriktat sätt och genomförs i form av lektioner och seminariegrupper med muntliga reflektioner. Verksamhetsförlagda fältstudier ingår och relaterar till en examinerande uppgift.


Examination

Examination sker genom muntlig redovisning av fältstudier där loggbok används som stöd för att dokumentera sina reflektioner (2.5 hp), muntlig presentation (1.0 hp), skriftlig individuell uppgift (4.0 hp), litteraturseminarium (2.5 hp) samt skriftlig individuell rapport (5.0 hp).



Övrigt
Lägst godkänt betyg på kursen krävs för antagning till VFU 3, förskola, U0036P.

Examinator
Märtha Andersson

Litteratur. Gäller från Höst 2019 Lp 1 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Aglassinger, U, Kallin, EM, Rudnik Norling, C, Strindholm, S. (2012). Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Skolportens nättidskrift Undervisning och lärande. Artikelnr: 3/2012. [Elektronisk resurs] http://skolporten.se/forskning/utveckling/

Björk Willén, P, Bylund, A. (2013) Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs] http://www.skolverket.se/publikationer?id=3036 Björklund, Elisabeth (2008).

Bruce, B. (2016). Omsorgsfullt samspråkande. I B. Riddarsporre och B. Bruce (red) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (sid 145–159). Stockholm: Natur och Kultur.

Damber, U., Nilsson, C., Ohlsson, J. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Gjems, L. (2018). Förskolans arbete med tidig litteracitet: på barns villkor. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB.

Hagtvet, B.E. (2006). Språkstimulering. Del 2, Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. (1. Uppl.) Stockholm: Natur och kultur. (Sid 45–78).

Håland Anveden, P. (2017). Den inkluderande förskolan – en handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren. (Valbara delar).

Herrlin, K., Ackesjö, H. & Frank, E. (2018, reviderad upplaga). Förskoleklassens didaktik: möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur. (Alla sidor utom mattedelen).

Kristensen, J. (2014). Språk och digitala verktyg i förskolan. Helsingborg: Nypon Förlag

Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Stockholm: Stefan Hertz utbildning.

Riddarsporre, B & Persson, S. (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf


Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ([Ny, rev. uppl.] (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet


Skolverket (2018) Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/undervisning/forskoleklassen

Skolverket (2018) Läslyftet: Moduler för Språk-, läs- och skrivutveckling. Tillgängligt på: https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/alla


Ytterligare litteratur i form av artiklar tillkommer.


Referenslitteratur

Björndal, P, Cato, R. (2018). (upplaga 2). Det värderande ögat. Stockholm: Liber

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Tillgänglig på:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt

Fast, C. (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B., Svedner, PO. (2003). Så erövrar barnen språket. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.

Lǿkken, G. (2008). Toddlarkultur – om ett och tvååringars sociala umgänge i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011).

Pramling Samuelsson, I. Sommer, D. Hundeide, K (2011) Barnperspektiv och barns perspektiv. Stockholm: Liber.

Skolverket (2017). Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3749

Taguchi, L. H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan (2: a upplagan). Göteborg: Gleerups förlag

Riddersporre, B. & Persson, S. (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. (Andra utgåvan). Stockholm: Natur & kultur. (Kap. 5, 7, 8).

Kursgivare
Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL)

Moduler
KodBenämningBetygskalaHPTillståndGäller frånTitel
0003Skriftlig individuell uppgiftU G VG *4.00ObligatoriskH12
0007Fältstudier inklusive muntlig examinationU G#3.50ObligatoriskH16
0008KursuppgifterU G#2.50ObligatoriskH19
0009Skriftlig och muntlig presentation av essäU G VG5.00ObligatoriskH19