Hoppa till innehållet
Lina Lindberg
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Könsstereotyper i de populäraste bilderböckerna

Publicerad: 13 juni 2021

De i förskolan vanligast förekommande bilderböckerna för barn i åldern 3 – 6 år reproducerar stereotypa könsnormer. Den slutsatsen drar Lina Lindberg i sin kandidatuppsats i sociologi.

I sin analys av sju bilderböcker för målgruppen konstaterar hon att män och pojkar förekommer betydligt oftare än kvinnor och flickor. De manliga karaktärerna framställs ofta som aktiva, högpresterande och självständiga, det vill säga med stereotypa maskulina egenskaper.

I några av böckerna utmanar manliga karaktärer stereotypa könsroller. Men deras beteende kontrasteras mot hur andra manliga karaktärer beter sig och framställs som komiskt, eller rent av löjligt, och följaktligen inte önskvärt.

– Manliga karaktärer försöker på olika sätt dölja beteenden som kodas som feminina, till exempel att visa rädsla eller kärlek. Mot bakgrund av statistik som visar att män mer sällan söker hjälp för sina problem och oftare begår självmord än kvinnor är det här ett resultat som är både intressant och tragiskt, säger Lina Lindberg.

Kvinnor knyts till familjen

Kvinnliga karaktärer tillåts förkroppsliga stereotypt manliga särdrag utan att förlöjligas. Samtidigt knyts de genomgående till familjesfären medan manliga karaktärer rör sig i offentligheten, exempelvis i sin yrkesroll. Vidare är det nästan alltid männen som utövar eller hotar med våld. Kvinnorna är aldrig lika våldsamma som männen. Samtliga ondskefulla karaktärer är män.

I samtliga av de analyserade böckerna framställs heterosexuella relationer som norm, helt enkelt genom att de är de enda relationer som förekommer. I de fall där karaktären är könsneutral med hänseende till utseendet förmedlas ändå kön via pronomen och egenskaper. Könsneutrala karaktärer tenderar att tolkas som män eftersom mannen utgör norm.

De sju böcker som Lina Lindberg har analyserat har hon hämtat från Ugglo – ett nätbaserat bibliotek som används av förskolor och grundskolor i över en tredjedel av samtliga kommuner i Sverige.

– På så vis fick jag ett urval av böcker som når barn oavsett social bakgrund, förklarar hon.

Ett urval från listan

Från de 50 mest lånade böckerna under år 2020 i Ugglo sållade hon bort böcker som riktar sig till andra åldersgrupper, böcker som inte är bilderböcker och rena faktaböcker som saknar förmänskligade karaktärer. Därefter sorterande hon bort böcker av samma författare.

Den inledande analysen bestod i en översiktlig redogörelse av vad böckerna handlar om samt vilka karaktärer som förekommer i boken. I nästa fas kombinerade hon en kvalitativ textanalys med en semiotisk bildanalys. I den kvalitativa textanalysen utgick hon ifrån teorin att kön är något som görs snarare än något som är en gång för alla fastslaget, det vill säga hur föreställningar om kön förstärks genom att vissa handlingar upprepas. Lina Lindbergs första ansats var att analysera böckerna utifrån ett intersektionellt perspektiv, det vill säga att inkludera även andra sociala kategorier, till exempel klass och etnicitet.

– Jag upptäckte ganska snart att det i vissa fall var svårt att identifiera klass och etnicitet i bilderböcker som ofta handlar om förmänskligade djur så jag släppte den idén.

Från forskningslitteraturen hämtade hon ett schema över olika egenskaper som traditionellt associeras som kvinnliga respektive manliga, till exempel tävlande – självuppoffrande, aktiva – passiva, rationella – intuitiva. Detta schema applicerade hon på bilderböckerna.

Läran om tecken

Semiotik är läran om tecken, det vill säga en symbol som representerar något annat utöver sig själv, till exempel ett ord eller en bild. I sin semiotiska analys använde Lina Lindberg begreppen denotation och konnotation där det förra avser vad en symbol föreställer, till exempel bilden på en gris, medan det senare avser en symbols innebörd, till exempel att den tecknade grisen representerar en mänsklig flicka. En symbols innebörd skapas i mötet med en individ som, utifrån sin sociala och kulturella kontext, tolkar symbolen.

– Det är viktigt att vara transparent med ens egna erfarenheter och utgångspunkter i den är sortens studier eftersom det påverkar hur symboler tolkas. På så vis blir det lättare för andra att se hur man har tänkt och gjort.

Lina Lindberg poängterar att demokratiska värderingar och jämställdhet är inskrivna i förskolans styrdokument och läroplan och bör därför genomsyra även den litteratur som barnen möter i förskolan.

– Barnen begränsas av heteronormativiteten och könsstereotyperna i de här böckerna. Vi har ett samhällsansvar att ge barnen alternativ.