Hoppa till innehållet
Sandra_lisa_IVA_LTU
Sandra Strandberg, Luleå, och Lisa Vesterlund, Boden, har studerat specialistsjuksköterska med inriktning intensivvård vid Luleå tekniska universitet. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Patientdagboken skapar minnen

Publicerad: 14 juni 2017

En patientdagbok kan vara viktig för personers tillfrisknande efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Den kan vara särskilt viktig för personer med posttraumatisk stress och depression. Sandra Strandberg och Lisa Vesterlund har i sitt examensarbete studerat vilket innehåll som personer som vårdats på intensivvårdsavdelning upplever är viktigt.

– Många har förlorat minnet eller har bara små fragment av den här tiden och genom dagboken kan de göra det obegripliga begripligt, säger Sandra Strandberg.

Liten arbetsuppgift med stor betydelse

Anledningen till att de valt ämnet i sitt examensarbete var att de ville fokusera på patienten och förbättra tillfrisknandet efter sjukhusvistelsen. Fokus ligger på innehållet och vad patienten tycker är viktigt att få läsa om.

– Vi har tittat på vad man bör prioritera när det finns begränsat med tid att skriva. Ett inlägg tar cirka sex minuter och när man märker hur mycket det kan göra för personens tillfrisknande är det en väldigt kostnadseffektivt åtgärd. Det är en liten arbetsuppgift som kan betyda mycket, säger Lisa Vesterlund.

Viktigt med kontinuitet

Resultatet visade att det var viktigt att känna att dagboken var skriven till just mig som patient och att den innehöll även vardaglig information, som att personen vänts i sängen på grund av trycksår eller vårdats i respirator. Dagboken innehöll även fotografier som de flesta tyckte var värdefulla.

– Personen kan få en förståelse för vad som hänt. Det bli ett sätt att skapa minnen och då är det viktigt att skriva varje dag, med kontinuitet, där en tidslinje kan ge ett sammanhang, säger Lisa Vesterlund.

Det har även stor betydelse vem som skriver i dagboken. Närstående ger den starkaste och mest känslomässiga påverkan, men undersköterskor och intensivvårdssjuksköterskor som varit nära i vården är också viktiga. De kan utföra en viktig omvårdnadsuppgift genom att exempelvis uttrycka hopp och poängtera att de kämpar på bra.

– Dagboken används på olika sätt. En del har läst den flera gånger, en del klarar inte av att läsa den förrän flera månader efteråt då de förstår att de varit med om en nära-döden-upplevelse och för en del är det viktigt att ha kvar den i framtiden när det som hänt sköljer över dem igen, säger Sandra Strandberg.

Vill skapa tydliga riktlinjer

Patientdagboken har funnits i Sverige i 25 år, men används lite olika från landsting till landsting. För att patientdagboken ska utvecklas och användas mer frekvent vill studenterna att det ska formas riktlinjer för hur en patientdagbok ska skrivas, för att på så sätt underlätta arbetsuppgiften för personalen.

– Vi tror att många upplever att de inte vet vad de ska skriva, men när vi nu vet vad patenten vill läsa är det lättare att veta vad man ska skriva och vi skulle önska att det skapades riktlinjer för patientdagboken. Det kan vara så pass viktigt för personen efter vårdtiden, säger Sandra Strandberg.

Studien har gjorts genom individuella intervjuer på nio personer från hela Norrbotten personer i åldern 30 till 78 år.

I vår examinerades 60 sjuksköterskor och 50 specialistutbildade sjuksköterskor från Luleå tekniska universitet.

Till hösten antas 85 studenter inom specialistutbildningarna fördelade på samtliga inriktningar i höst; ambulanssjukvård, intensivvård, anestesivård, psykiatri och distriktssköterska.