Mirjana som studerar till musiklärare och sångpedagog tillsammans med sin handledare på en svensk utlandsskola i Fuengirola, Spanien.

Mirjana Petrova (VFU)

Publicerad: 3 november 2011

Plötsligt går jag genom korridorerna…

…i en skola på andra sidan Europa. Jag hör barn från Skåne, Dalarna och Östergötland. Jag hör lärare från Stockholm, Göteborg och Umeå. Jag hör den sevillanska dansövning som pågår i aulan och ser små flickor klädda i flamencoklänningar spänt stå och vänta på sin tur för att få dansa.

 Jag hör några gymnasieungdomar prata svenska, spanska och engelska och allteftersom jag närmar mig musiksalen, hör jag hur några kämpar med ett pianostycke där inne.
Det ekar när man går i korridorerna och lukten av utlandet letar sig in genom öppna fönster och dörrar. Solstrålarna sträcker sig nästan ända in i skolan och alla går med flipflop och korta shorts för att klara värmen. Väl inne i lärarrummet möts jag av en varm, nästan genomträngande fuktig luft.

Trots att luftkonditioneringen ännu inte hunnit verka, stänger någon av den och muttrar att det är dåligt för hälsan och att vi måste vänja oss vid värmen om vi ska klara kylan i vinter. Samtidigt dricker hälften vatten ur sina stora literflaskor. Någon skämtar om kulturella skillnader mellan svenskar och spanjorer medan en annan pratar om sina nyupptäckter om hur krångligt det är att registrera sig som nyinflyttad på orten.  En fjärde sitter koncentrerad vid sin laptop och förbereder sin undervisning medan en femte tar några danssteg vid sitt skrivbord och samtidigt letar efter sina glasögon. Det är massa energi i rummet och min handledare möter mig med ett stort leende och säger ”Välkommen hit idag! Vad roligt att du är här!”

Detta är delar av lite dagboksanteckningar jag förde under min första vecka i Fuengirola. I skrivandets stund har jag endast en vecka kvar på min praktik och känner mig lite ledsen över att den ska ta slut. Jag har verkligen haft tur med min VFU- placering. Min handledare är fantastisk! Hon har gett mig möjligheter att testa olika saker i min undervisning, hon har stöttat mig i min lektionsplanering och hon har givit mig betydelsefulla råd. Jag har också fått ta del av lärarlagets olika möten och har känt mig som en del av ”gänget”. Att komma in i lärarrummet och få stöd i tankar och funderingar av alla, inte bara handledaren, har gjort att jag även fått lite inblick i andras undervisning. Det känns som att det finns så mycket mer jag vill göra, men jag antar att det är positivt att känna så på en praktik. Jag är jätte inspirerad!

Erfarenheten av att vara på en svensk utlandsskola är riktigt berikande. Det är häftigt att vara på en liten skola, en liten oas, i ett annat land där människor från hela Sverige (och världen för den delen) med olika dialekter och brytningar samlas. Det är en skola i förändring eftersom det kommer nya lärare och elever varje år, medan andra flyttar till nästa land eller tillbaka till Sverige. Många av barnen har kompisar över hela världen och måste varje år lära känna nya klasskamrater som kommer att bli deras bästa vänner, kurskamrater eller skolkompisar. Det ställer krav på att lärarna arbetar tillsammans för att kunna skapa en så trygg start för alla elever, år ut och år in, som möjligt. Jag beundrar alla som jobbar i en svensk skola utomlands på detta sätt. I arbetslaget har man diskussioner om den nya läroplanen och har börjat lägga upp planer på ämnesintegrerande verksamhet inför kommande läsår.  Jag lär mig hela tiden massor med saker. Hela tiden.

Förutom skolan har jag upplevt lite av Fuengirola, som är en liten solig stad 27 km utanför Malaga i södra Spanien.  Här bor över 50 000 invånare och en stor procent av dem är från Skandinavien och Storbritannien. Här finns svenska, finska, norska och andra internationella skolor. Staden är liten men ändå full av energi. Jag tar mig fram på min taskiga spanska och njuter av att få göra någonting annorlunda. Som ändå är på riktigt.

Om någon vill veta mer om min praktikplats får ni gärna fråga mig!
Det finns hur mycket som helst som jag skulle kunna berätta men vill avsluta med att säga: Sök VFU- plats där ni drömmer om att få göra den! Om det så är utomlands eller i en annan stad i Sverige. Begränsa er inte. Gå in på skolverkets hemsida och läs om var det finns svenska skolor. Bara i Spanien finns det sex stycken. Det finns på nästan alla kontinenter! Ta vara på det faktum att det finns många bra handledare, lärare och yrkesmänniskor som kan ta emot er i världens alla hörn!

 

Hälsningar från Fuengirola,

Mirjana Petrova
Musiklärare och sångpedagog
Studerande vid KKL, Piteå