Skarpa projekt i Sirius 19

Publicerad: 21 januari 2020

I januari avslutas Sirius 19, projektkursen där blivande civilingenjörer i maskinteknik får prova sina vingar med skarpa projekt inom produktutveckling. I ett av projekten har en prototyp för så kallad inversmarkberedning tillverkats, något som efterfrågas av skogsindustrin.

Det är på uppdrag av Skogstekniska klustret, en sammanslutning av ett tiotal företag inom den svenska skogsmaskinbranschen, som gruppen med Anders Nilsson, Hampus Persson, Kalle Rehnström och Samuel Hedström arbetat med sin prototyp för inversmarkberedning.
Metoden innebär kort sagt att man vid markberedning gräver upp en torva, vänder den, lägger tillbaka den i gropen och sedan planterar. Anledningen är att de nya plantorna enklare ska tillgodogöra sig markens mineraler och i förlängningen överleva. Det här sättet att markbereda orsakar mindre markskador än konventionell harvning, något som blir allt viktigare i skogsbruket. Gruppens framtagna aggregat sköter alla steg i processen förutom planteringen.
– Tanken från början var att aggregatet skulle sköta även planteringen, men vi insåg ganska snabbt att vi inte skulle ha möjlighet att lösa det inom den här kursens ramar, säger Samuel Hedström.

Aggregat för inversmarkberedning finns redan på marknaden, men det nya med gruppens prototyp är att markberedningen ska kunna ske samtidigt som fordonet det är kopplat till är i konstant rörelse.
– Med de aggregat som finns idag måste maskinen stanna för varje grop som grävs, tanken med det här aggregatet är att maskinen ska kunna vara i konstant rörelse, vilket gör att arbetet blir effektivare, säger Samuel Hedström.
Prototypen som gruppen låtit tillverka är en testrigg, och tanken är att den ska anpassas utifrån hur testerna faller ut.
– Förhoppningsvis kan den göras mycket mindre, något som testerna kommer visa. Vi hoppas att den ska kunna bli så lätt och smidig så att den kan köras bakom en fyrhjuling, säger Samuel Hedström.

Gruppen har under arbetets gång följt en särskild process för produktutveckling, där man inledningsvis skapar en kravspecifikation utefter vad marknaden efterfrågar. Sedan får man vikta exempelvis kostnad och effektivitet mot som i det här exemplet, markskador.
– Vår prototyp kommer aldrig kunna mäta sig med en harv i effektivitet, men eftersom man i dagens skogsbruk verkligen behöver minimera markskadorna så vinner det här konceptet, säger Samuel Hedström.

Både Samuel Hedström och Kalle Rehnström framhåller hur givande det varit att jobba i ett så verklighetsnära projekt.
– Att ha fasta ramar och en budget som begränsar gör att man tvingas till utveckling. Man får justera projektet längs resans gång, kompromissa och hitta lösningar. Hade vi haft obegränsat med pengar hade vi såklart kunnat göra snyggare och kanske bättre lösningar, men nu hade vi en budget att förhålla oss till. Precis som det är i riktiga livet, säger Samuel Hedström.
En annan lärorik sak med projektet är enligt gruppen att den mesta kontakten varit med industrin snarare än handledare vid universitetet.
– Det är en stor lärdom – att det finns experter. Ställ frågor och överlåt arbetet till dem istället för att exempelvis svetsa själv, säger Samuel Hedström.

För gruppen, som arbetat med sin prototyp sedan mars förra året, väntar nu examensjobb.