Earth-Continents.jpg
Bildkälla: Wikimedia Commons

Kontinenternas rörelser skapade våra naturresurser

För ca 4600 miljoner år sedan då vår planet skapades såg jorden helt annorlunda ut med en sannolikt tunnare jordskorpa och kontinenter som senare bildade dagens världdelar. Forskning om kontinenternas rörelser ger oss idag unika kunskaper om hur bergarter, malm och mineraler en gång bildades och var de kan finnas idag.

–  Med paleomagnetiska och geologiska data kan vi pussla ihop kontinenterna och förutsäga var till exempel mineraliseringsbälten som hitills endast upptäckts i en kontinent, kan förväntas i andra kontinenter, säger Sten-Åke Elming.

Diabase1.jpg
Bergarten Diabas. Bildkälla: Wikimedia Commons

Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet ägde ett paradigmskifte rum för hur bergarter bildas. Tidigare ansågs att bergartbildningen var ett resultat av sk geosynklinalbildning, det vill säga sediment avlagrades, vilka när de blivit tillräckligt mäktiga pressade ned jordskorpan till ett sådant djup att de smälte och vulkanism uppstod. Med den nya paradigmen kunde man fastslå att jordskorpan kan uppdelas i ett antal plattor, kontinentala och oceaniska, vilka rörde sig relativt varandra och då de kolliderade uppstod vulkanisk aktivitet, bergskedjor och nya bergarter bildades.

–  Med paleomagnetisk forskning, det vill säga studiet av den infrusna magnetismen i bergarter, ofta diabaser, kan man bestämma var på jordklotet kontinenterna befanns sig när bergarten bildades och från dessa studier har kontinenters rörelser över jorden kunnat bestämmas, säger Professor Sten-Åke Elming, Prospekteringsgeofysik, vid Luleå tekniska universitet.

Sten-Ake-Elmining-LTU.jpg
Professor Sten-Åke Elming, Luleå tekniska universitet

Vid dateringar av bergarter visades det sig att bergartsbildningarna inte var kontinuerliga utan uppstod mer frekvent under vissa tidsepoker. Detta väckte tanken om uppkomsten av sk superkontinenter, dvs en period då kontinenter ansamlades och därmed en högre grad av kollisioner och bergartsbildning. En utmaning för den paleomagnetiska forskningen är att söka återskapa bilder av dessa återkommande superkontinenter, hur de ansamlades och hur de sprack upp.

Rekonstruktioner av plattrörelser och ansamlingar är superkontinenter är viktiga då det ger oss en bild över var och hur bergarter och mineraliseringar bildas. Skelleftefältet i Sverige är ett exempel på bildning av bergarter och mineraliseringar som kan kopplas till plattkollision. Bergart och bälten av mineraliseringar som uppstod i en superkontinent kan idag vara vitt åtskilda då superkontinenten splittrats.

Den paleomagnetiska forskningen vid LTU har finansierats av Vetenskapsrådet. Länken nedan visar hur en superkontinent ansamlas:
 

Forntida kontinenters rörelser

[http://www.ltu.se/research/subjects/exploration-geophysics/Nyheter/1.123561]

Elming, Sten-åke - Professor
Organisation: Prospekteringsgeofysik, Geovetenskap och miljöteknik, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-491392

Mesoproterozoic paleogeography: Supercontinent and beyond

AVHANDLINGEN

[http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301926813001678]

Sidansvarig och kontakt: Richard Renberg

Publicerad: 9 januari 2015

Uppdaterad: 22 februari 2016

 

Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 700 anställda och 15 000 studenter.

 

Luleå tekniska universitet • 971 87 Luleå • Organisationsnummer: 202100-2841 • Telefon: 0920 49 10 00 • Fax: 0920 49 13 99 • Studenttorget: 0920-49 20 00
E-post allmänna ärendenFrågor om studier • Om webbplatsen  • © Luleå tekniska universitet 2017