Rekord för studentprojekt i Rexus/Bexus

Luleå tekniska universitet har tre studentprojekt antagna till samma Rexus/Bexus-kampanj – en unik bedrift för ett lärosäte. – Projektet är det i särklass häftigaste vi gjort under studietiden, säger Alexander Korsfeldt Larsén, rymdteknikstudent och informationsansvarig i projektet IRIS.

Sedan tidigare har studentinstrumentet SALACIA antagits att delta i Rexusprogrammet. Målet med det experimentet är att undersöka hur salter beter sig under en raketfärd och projektet är således något av en förstudie till det framtida Marsinstrumentet HABIT. Raketuppskjutningen kommer ske i mars.

– Allt går jättebra med SALACIA. Instrumentet har varit färdigt ett tag och vi har fått det godkänt på vår Experiment Acceptance Review i november förra året, berättar projektledaren och rymdteknikstudenten Elias Krantz.

IRIS och EXIST

Nu står det klart att ytterligare två experiment från Luleå tekniska universitet har blivit antagna till Bexusprogrammet: IRIS (Infra-Red albedo measurments In Stratosphere) och EXIST (Examination of Infrasound in the Stratosphere and Troposphere). Höghöjdsballongerna kommer släppas från Esrange Space Center i början av oktober.  

– Att bli antagen känns otroligt, man kan knappt förstå att det är sant. Nu får vi verkligen möjlighet att använda allt det vi lärt oss under utbildningen. Projektet är det i särklass häftigaste vi gjort under studietiden, säger Alexander Korsfeldt Larsén, informationsansvarig för IRIS och student på civilingenjörsprogrammet i rymdteknik.

Framtidens klimatmodeller

Målet med IRIS är att med hjälp av sensorer för olika våglängder mäta inkommande solljus och jämföra det med ljuset som reflekteras underifrån från jordytan.

– Då får vi information om hur pass mycket ljus som reflekteras av olika ytor såsom snö, barmark och moln, samt hur atmosfärens olika lager påverkar ljuset, förklarar Alexander Korsfeldt Larsén och fortsätter:

– Snö har en väldigt hög reflektionsfaktor på grund av sin vita färg. Solljus som inte reflekteras absorberas istället av ytan och värmer upp den. När snötäckta områden smälter och ersätts med barmark blir jordytan mer uppvärmd. Med hjälp av våra mätningar hoppas vi kunna bidra till bättre klimatmodeller i framtiden.

Lyssna på infraljud

Det andra antagna Bexusexperimentet, EXIST, syftar till att lyssna på infraljud högt upp i atmosfären. Två mikrofoner, fastsatta på en kabel som går mellan ballongen och gondolen i vilken nyttolasten ligger, ska fånga upp infraljudet. Tanken är att om det går att mäta infraljud högt upp i atmosfären, finns goda förutsättningar för att det även är möjligt vid till exempel ytan på Mars. Där är nämligen trycket detsamma som 20 kilometer upp i jordens atmosfär.

 – Eftersom experimentet kräver väldigt speciella mikrofoner; de ska klara av temperaturer ner mot minus 70 grader och mäta ljud i lågt tryck, samarbetar vi med en forskargrupp vid Kochi University of Technology i Japan. Vi får använda prototyper av deras mikrofoner och de får testa sina mikrofoner i verkliga förhållanden, säger Max Nilsson, rymdteknikstudent och informationsansvarig för EXIST.

Hur är det att som student arbeta med ett så stort projekt?

– Det är väldigt roligt, vi får lära oss många nya saker som vi verkligen måste förstå. Även om vi lärt oss mycket teori under utbildningen, blir det annorlunda när kunskaperna ska tillämpas. BEXUS ger oss ballongen, resten är upp till oss, säger Max Nilsson och får medhåll av Alexander Korsfeldt Larsén:

– Det roligaste är att det verkligen är på riktigt och att våra resultat faktiskt kan hjälpa klimatforskningen framåt. Jämfört med att memorera inför en matteläxa är detta mycket mer motiverande!

Unikt med tre projekt

Det är alltså första gången som ett lärosäte har med tre studentprojekt under samma Rexus/Bexus-kampanj. Mathias Milz och Thomas Kuhn, båda biträdande professor i atmosfärsvetenskap, handleder studentprojekten. De menar att universitetets framgångar med Rexus/Bexus bland annat beror på att universitetets utbildningar passar väl ihop med programmens syfte och mål. 

– Ofta kommer studenterna med egna idéer till projekt som de fått under tidigare kurser de läst. Vi försöker att inte styra dem för mycket och det fungerar bra eftersom studenterna är väldigt motiverade, säger Thomas Kuhn.  

– Och det är ett riktigt roligt jobb – inte bara för studenterna utan även för oss handledare, säger Mathias Milz.

I media

Taggar