Arctic Mobility Arena samlar systemaktörer för omställning av tunga fordon
Nu tas nästa steg för att skapa en miljö där systemaktörer kan göra omställningen till fossilfria transporter i verklig drift. Med satsningen Arctic Mobility Arena går Arctic Center of Energy (ACE), Luleå tekniska universitet, Skellefteå Kraft och ILC (Industri- och Logistikcentrum Storuman) samman för att samla systemaktörer och påskynda omställningen till fossilfri tung transport i extremt klimat.
Målet är en arena där flera aktörer kan dela risk, bygga kunskap och förstå vad som krävs för att elektrifierade transporter faktiskt ska fungera i vardagen. Elektrifieringen av tunga transporter bromsas inte främst av brist på vilja eller teknik. En utmaning är att få hela systemet att fungera i verkligheten. Fordon, elnät, laddning och logistik måste hänga ihop. I kyla, svår terräng och över långa avstånd, utan att kedjan brister.
Samlar systemaktörer under hösten 2026
Under hösten 2026 ska åkerier, transportköpare, energibolag, fordonstillverkare och offentliga aktörer samlas för att ta fram en agenda med gemensamma behov och prioriterade omställningsprojekt.
– Elektrifieringen går in i en ny fas nu. Det handlar inte längre om att visa att det går – utan om att få det att fungera i praktiken under riktiga förhållanden. För detta är norra Sveriges befintliga infrastruktur, högteknologiska industri och Luleå tekniska universitets bredd av tillämpad forskning inom e-mobilitet en stor tillgång. Vi ser fram emot att samla aktörerna under hösten för att börja skissa på konkreta projekt, säger Tobias Vahlne, verksamhetsledare för ACE som har initierat Arctic Mobility Arena och ansvarar för samordningen framåt.
Det kan handla om att testa el- och vätgasfordon över längre tid i ordinarie trafik, verifiera laddning och tankning i vinterklimat eller utvärdera hur nya fordon påverkar logistik, drift och bemanning.
– Vi har kommit långt i utvecklingen av enskilda komponenter för den fossilfria omställningen. Samtidigt finns fortfarande stora kunskapsbehov kring hur tekniska, operativa och organisatoriska delar fungerar tillsammans i verkliga miljöer. Den typen av systemkunskap kan bara utvecklas genom faktisk drift, säger Marcus Björling, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet och programansvarig för forskning inom e-mobilitet på ACE.
Ingen aktör klarar omställningen ensam
Arctic Mobility Arena ska fungera som ett nav där industri, offentlig sektor och forskning tillsammans kan minska trösklarna för omställningen av samhällskritiska transporter.
För ett åkeri och deras kunder i industrin handlar omställningen om betydligt mer än att investera i ett nytt fordon. Transporterna måste fortsätta fungera varje dag. Räckvidd påverkar ruttplanering. Laddning och tankning påverkar schemaläggning av chaufförer. Om ett fordon går sönder krävs tillgång till service och reservlösningar för att transportkedjan inte ska stanna. Det gör omställningen till el- och vätgasdrift till en stor ekonomisk risk för många aktörer.
Där verkliga transportflöden, industri och forskning redan finns
Storuman är redan idag en strategisk nod för godsflöden i norra Sverige. Här möts E12 och E45, Inlandsbanan och Tvärbanan mot Umeå. På Storumanterminalen sker omlastning mellan väg och järnväg och området används redan av aktörer inom skogsindustri och logistik.
Samtidigt etableras en av Sveriges första publika vätgastankstationer för tung trafik på området. Det är kombinationen av verkliga transportflöden, energiinfrastruktur och arktiska förhållanden som gör platsen intressant för nästa generations tunga transporter.
– Industrin behöver platser där nya fordon och transportsystem kan testas under verkliga förhållanden. Här finns både miljöerna, infrastrukturen och kompetensen som krävs för att få elektrifieringen att fungera i praktiken, avslutar Johan Duvdahl, VD för ILC Storuman.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Forskning