Möt våra forskare

Bakom CAMM-CRM står ett team av engagerade forskare vars arbete bidrar till att öka kunskapen och driva innovation inom hela värdekedjan för kritiska råvaror.

Nils Jansson

Som vetenskaplig leadre för CAMM-CRM leder Nils Jansson centrumets uppdrag att stärka Europas tillgång till kritiska råvaror genom forskning, innovation och ansvarsfull resursutveckling. CAMM-CRM samlar expertis från hela råvaruvärdekedjan – från geologisk prospektering och malmkarakterisering till bearbetning, återvinning och miljöpåverkan. I sin senaste intervju lyfter Nils fram hur centret driver på lösningar som stöder den gröna omställningen genom att identifiera hållbara källor till viktiga metaller och förbättra cirkulära materialflöden.
Läs intervjun här.

Lena Sundqvist-Öqvist

Professor Lena Sundqvist-Öqvist har varit en föregångare inom forskning om sällsynta jordartsmetaller i Sverige, bland annat som forskningsledare för CAMM-CRM, samtidigt som hon bidragit med årtionden av expertis inom processmetallurgi vid Luleå tekniska universitet. I vårt samtal utforskar hon möjligheterna och utmaningarna med att bygga en hållbar europeisk värdekedja för kritiska material och delar med sig av vad som motiverar henne inom detta snabbt föränderliga område.

Vad ser du som den mest spännande möjligheten för Sverige inom forskning om sällsynta jordartsmetaller?

Jag tror att det finns flera spännande möjligheter. Även ur ett övergripande perspektiv är det inspirerande att vi kan bidra till hela den värdekedja som behövs för att möjliggöra utvinning av sällsynta jordartsmetaller – så att denna typ av produktion faktiskt sker i Sverige och Europa och vi kan leverera REE inom regionen. Att uppnå det skulle vara riktigt spännande.

Jag tror också att vårt samarbete med industriella partners, liksom utforskandet av de vetenskapliga aspekterna av processen, är riktigt intressant. Arbetet drivs av nyfikenhet och av att utveckla en förståelse för hur de kemiska system vi använder faktiskt fungerar. Att få insikter i varje steg i processen kan på ett meningsfullt sätt stödja utvecklingen av industriella processer. Så när företag arbetar i pilot- och demonstrationsskala kommer förhoppningsvis vår forskning att bidra till deras förståelse och tillämpning av de olika processtegen.

Det är också spännande att utbilda forskare och bygga upp kunskap inom vårt område så att vi kan bidra till denna värdekedja. Detta är något vi aktivt utvecklar genom våra pågående projekt. Vi kommer att lära oss mycket, och detta kommer att skapa möjligheter för nya människor att arbeta med dessa tillämpningar – och så småningom för företag som planerar att etablera utvinning av sällsynta jordartsmetaller och fosfor.

Så på många sätt finns det många spännande bidrag vi kan göra. Och naturligtvis är det alltid givande att se att forskningen implementeras i praktiken. Men kunskapen i sig är också spännande.

Varför är forskning om sällsynta jordartsmetaller så viktig just nu – för Europa och Sverige i synnerhet?

Jag tror att den viktigaste anledningen är att säkra försörjningen för Europa och Sverige. Men vi måste också ta hänsyn till hela värdekedjan. För närvarande är vi ganska starka inom gruvdrift och utvinning, men mindre starka i senare led – det finns till exempel inte många initiativ som fokuserar på tillverkning av magneter. Och det kommer att vara avgörande i framtiden. Vi behöver starkare kopplingar till företag som faktiskt tillverkar magneter.

Vad motiverade dig personligen att leda denna forskningspelare inom CAMM-CRM?

En viktig motivation är det samarbete vi har haft med industrin hittills – det har varit riktigt bra, vilket gör arbetet både roligt och meningsfullt att fortsätta med.

En annan motivation är min egen nyfikenhet. Ju mer man lär sig om detta ämne – hur de olika delarna av processen är kemiskt sammansatta och vilka typer av reaktioner som sker – desto mer fascinerande blir de vetenskapliga aspekterna. Jag tror att de flesta forskare drivs av nyfikenhet, och det gäller även för mig.

Vilken inverkan tror du att denna forskning kommer att ha?

En viktig inverkan är att vi kan bidra till att säkra tillgången på sällsynta jordartsmetaller för Sverige och Europa. En annan är kompetensutveckling. Expertisen inom REE och fosfor kan stärka andra typer av kunskap och erfarenhet som växer fram ur denna forskning.

För LTU tror jag att detta arbete är värdefullt för att stärka vårt varumärke och visa vår expertis inom hydrometallurgi – inte bara för sällsynta jordartsmetaller utan i allmänhet. Det är viktigt för att utöka vår forskningsverksamhet, både vad gäller kapacitet och kvalitet, och för att sätta LTU på kartan.

Om du skulle sammanfatta denna pelares uppdrag i en mening, vad skulle det då vara?

Jag skulle säga att dess uppdrag är att bidra till en hållbar värdekedja för sällsynta jordartsmetaller i Sverige och Europa – att säkerställa att hela värdekedjan finns på plats utan att glömma de miljöaspekter som är kopplade till utvinningen.

Maxwell Meju

Professor Max Meju är professor i tillämpad geofysik och leder arbetspaketet Strategic Development Support (SDS) inom CAMM-CRM. Han är en internationellt ledande forskare inom geofysisk inversionsteori och dess tillämpningar. Hans forskning fokuserar på att utveckla innovativa, datadrivna multifysikaliska metoder för att bättre karakterisera jordens undergrund och minska den geologiska osäkerheten vid prospektering efter energiresurser samt kritiska och strategiska råmaterial.

Han har tilldelats Reginald Fessenden Award (2019, Society of Exploration Geophysicists, SEG) för att ha varit med och utvecklat den banbrytande metoden cross-gradients joint inversion, som i dag används brett inom både akademi och flera industrisektorer. Han mottog även Chinese Government Prize (2012) för forskning om deformation av jordskorpan i kollisionszonen Himalaya–Tibet, som bedömdes vara den mest inflytelserika jordbävningsrelaterade geovetenskapliga forskningen. Därutöver har han tilldelats Gerald W. Hohmann Prize (2002, SEG) för framstående insatser inom tillämpad elektrisk geofysik samt William Bullerwell Prize (1996, UK Geophysical Association) för enastående ledarskap inom geofysisk inversionsteori och geoelektromagnetism.

Med omfattande erfarenhet från både akademi och industri har professor Mejus forskning bidragit betydligt till utvecklingen av storskalig tredimensionell anisotrop elektromagnetisk och seismisk tomografisk avbildning av djupstrukturen i komplexa geologiska miljöer. Hans forskning är särskilt relevant i takt med att prospektering efter naturresurser sker på allt större djup och prospekteringsmålen blir allt mer utmanande att identifiera.

I denna intervju delar professor Meju med sig av sina perspektiv på CAMM-CRM strategiska utvecklingsinriktning, betydelsen av innovation inom djup prospektering samt hur internationellt samarbete och tvärvetenskaplig forskning bidrar till att forma framtidens hållbara försörjning av kritiska råmaterial.

Du leder arbetet med Strategic Development Support (SDS) inom CAMM-CRM. Vad är det huvudsakliga målet med detta arbetspaket och hur stödjer det CAMM-CRM övergripande uppdrag?

Det huvudsakliga målet är att ta fram beslutsunderlag för CAMM-CRM ledning och styrelse i strategiska frågor som ligger utanför den nuvarande arbetsplanen men som övervägs inför programmets framtida utveckling. Det handlar främst om behov av forskningsinfrastruktur, strategiska rekryteringar, förstudier för nya forskningspelare, forskningsutlysningar och förberedande insatser som kan ligga till grund för framtida arbetsplaner, organisationsutveckling och investeringsbeslut.

De centrala verksamhetsområdena – nya forskningspelare, strategiska rekryteringar och behov av forskningsinfrastruktur – är utformade för att stödja CAMM-CRM övergripande uppdrag.

Ett viktigt fokus i ditt arbete är att främja innovation inom prospektering på stora djup. Varför är det viktigt att utveckla nya metoder för djup prospektering när man söker efter kritiska råmaterial?

Lättillgängliga kritiska och/eller strategiska råmaterial som förekommer nära markytan finns inte längre att tillgå. Prospekteringen har därför flyttats till större djup och till komplexa geologiska miljöer med heterogena överlagrande material, där dynamiken i resurssystemen till stor del är okänd. Det har därför blivit nödvändigt att integrera olika typer av geofysiska, geologiska, geokemiska och andra data för att minska osäkerheten vid prospektering i sådana djupa och heterogena miljöer.

En av de största utmaningarna vid prospektering på stora djup är dock att hitta tillförlitliga sätt att kombinera olika metoder för att mäta jordens egenskaper. Varje metod ger en annan bild av vad som finns under markytan, och dessa bilder kan ofta stå i konflikt med varandra, vilket skapar osäkerhet i tolkningen.

Mitt arbete fokuserar på att utveckla kvantitativ datafusion och modellintegration över flera skalor. Dessa innovationer bidrar till att minska osäkerheten, förbättra beslutsunderlaget och möjliggöra en mer exakt identifiering av kritiska råmaterial som är djupt begravda under markytan.

Din forskning kombinerar 3D-seismisk avbildning och elektromagnetisk tomografi med geologiska data. Hur kan en kombination av dessa metoder förbättra vår förståelse av var kritiska råmaterial förekommer i jordens litosfär?

Enskilda geofysiska metoder ger var för sig icke-entydiga, det vill säga motstridiga, modeller av hur egenskaperna är fördelade i undergrunden. Genom att integrera metoderna kvantitativt kan man däremot skapa en sammanhängande multifysikalisk representation av en gemensam modell av jordens undergrund. Detta minskar osäkerheten avsevärt vid tolkningen av modeller för prospektering på stora djup och ger ett bättre beslutsunderlag vid urval och prioritering av potentiella mål för kritiska råmaterial inför framtida investeringsbeslut.

CAMM-CRM utvecklar samarbeten med forskare i länder som Chile, Brasilien, Indien, Australien och Kanada. Varför är internationella partnerskap viktiga för att utveckla prospekteringsforskning för kritiska råmaterial?

Dessa länder har stora tillgångar av kritiska råmaterial, och flera av dem erbjuder mycket goda möjligheter att testa nya tekniker för avbildning av undergrunden samt att pröva konkurrerande hypoteser om hur kritiska mineralsystem bildas och är fördelade.

Ditt team har arbetat med pilotstudier i Brasilien med fokus på karbonatit- och litiumpegmatitsystem. Vilka insikter kan dessa fallstudier ge för framtida prospekteringsinsatser?

Brasilien är ett naturligt laboratorium för studier av flera mineraliseringssystem i världsklass, från deras källa till den plats där mineraliseringen avsätts, det vill säga det som inom industrin kallas source-to-sink analysis. Genom att använda robusta och strukturellt konsistenta 3D-bilder som tas fram genom en kombination av storskalig elektromagnetisk och seismisk tomografi får vi en mer exakt och heltäckande förståelse av de djupa geologiska processer som har styrt uppkomsten, migrationen och ansamlingen av dessa mineraliseringar.

De lärdomar vi får från dessa ”kontrollerade studier” av mineraliseringssystem i världsklass ger oss den kunskap och trygghet som krävs för att kunna identifiera nya, ännu oupptäckta fyndigheter i världsklass på andra platser med hjälp av innovativ multifysikalisk avbildning.

En av SDS aktiviteter är att bjuda in ledande internationella forskare, såsom professor Michael Bau, till LTU. Hur bidrar gästföreläsningar och akademiska utbyten till att stärka CAMM-CRM forskningsmiljö?

Sådana ledande forskare kan hjälpa oss att fylla eventuella kunskapsluckor i vår forskningsportfölj. Till exempel kommer professor Michael Baus engagemang att stärka CAMM-CRM kärnkompetens när det gäller att förstå de kemiska principer som styr beteendet, fördelningen och rörligheten hos spårämnen och kritiska grundämnen i olika miljöer.

Denna expertis kommer att stödja integreringen av avancerade analytiska tekniker – såsom högupplösande masspektrometri och mikroanalytisk geokemi – inom flera av CAMM-CRM forskningspelare.

Ett annat initiativ inom SDS omfattar samarbete med CH2ESS och internationella partner kring en förstudie om vätgas och kritiska råmaterial. Varför är det viktigt att undersöka kopplingarna mellan vätgasteknik och kritiska råmaterial?

Omställningen till vätgasbaserade energisystem är en hörnsten i Sveriges och Europeiska unionens strategier för minskade koldioxidutsläpp. För att denna omställning ska vara möjlig krävs tillgång till material som möjliggör produktion, lagring, transport och omvandling av vätgas. Det är därför viktigt att undersöka vilken roll kritiska råmaterial spelar inom vätgastekniken.

Det etablerade samarbetet med CH2ESS och professor Bruno Pollets forskargrupp vid Université du Québec à Trois-Rivières i Kanada kommer att göra det möjligt för oss att identifiera forskningsbehov, möjligheter och strategiska vägar som kan stärka Sveriges position inom den framväxande vätgasekonomin. Bruno Pollet betraktas som en av världens mest framstående experter inom vätgasområdet och som en inflytelserik internationell profil inom området, vilket gör detta till ett strategiskt samarbete med mycket hög profil.

Om du blickar framåt, hur ser du att CAMM-CRM kan bidra till innovation inom prospektering och till en hållbar försörjning av kritiska råmaterial under de kommande åren?

Innovation inom prospektering och en hållbar försörjning av kritiska råmaterial är två viktiga områden för att bedöma CAMM-CRM framtida bidrag till Sverige och Europa.

När det gäller prospektering är förväntningen att CAMM-CRM ska ha bidragit till utvecklingen av egen spetskompetens, teknik och/eller arbetsflöden. Ett exempel är en plattform för kvantitativ integration av olika typer av tvärvetenskapliga data på flera skalor, vilket är nödvändigt för att minska den prediktiva osäkerheten vid prospektering på stora djup.

När det gäller en hållbar försörjning av kritiska råmaterial förväntas CAMM-CRM ge betydande bidrag till Sveriges och EU motståndskraft och försörjningsberedskap genom de många forskningsaktiviteter som genomförs längs värdekedjorna för ett stort antal olika kritiska råmaterial.

Michael Bau

Sällsynta jordartsmetaller (REE) har gått från att vara ett relativt perifert forskningsområde till att stå i centrum för den globala diskussionen om teknik, hållbarhet och försörjningstrygghet. De betraktades tidigare som exotiska spårämnen med begränsad praktisk användning, men är i dag viktiga komponenter i allt från system för förnybar energi till medicinsk teknik – samtidigt som deras användning väcker nya miljöfrågor.

Under sitt besök vid Luleå tekniska universitet delade professor Michael Bau – professor i geovetenskap vid Constructor University i Bremen, Tyskland – med sig av insikter från flera decenniers forskning om dessa kritiska material. Hans forskning fokuserar på sällsynta jordartsmetaller och yttrium (REY) och undersöker deras beteende i litosfären, hydrosfären och biosfären ur ett helhetsperspektiv som knyter samman resurser, miljöpåverkan och långsiktiga biogeokemiska kretslopp.

Professor Baus forskning har haft stor betydelse för att identifiera förekomsten av antropogena sällsynta jordartsmetaller i naturliga vatten, dricksvatten och till och med i vardagsprodukter, vilket har uppmärksammat deras framväxande roll som miljöföroreningar. Hans resultat har bidragit till en växande medvetenhet om att dessa tidigare ”exotiska” grundämnen numera behöver beaktas inom miljöövervakning och miljöpolitik.

I denna intervju reflekterar han över sin väg in i forskningen om sällsynta jordartsmetaller, dessa materials växande betydelse för den globala energiomställningen och varför ett helhetsperspektiv är avgörande för att förstå både deras möjligheter och deras risker.

Din föreläsning har titeln ”Rare Earth Elements: From Exotic Trace Elements to Critical Raw Materials and Micropollutants”. Vad inspirerade dig att fokusera din forskning på sällsynta jordartsmetaller och deras förändrade roll?

När man tittar på det periodiska systemet finns det många mycket märkliga grundämnen med ganska exotiska namn. När jag var student hade dessa grundämnen egentligen ingen industriell användning, så de var främst av akademiskt intresse.

Det intressanta inom geokemin är dock att man hittar nästan alla grundämnen från det periodiska systemet i naturliga prover – i mineral, bergarter och vatten. För en geokemist innebär det att alla grundämnen är intressanta, även om vissa är mer välkända eller mer exotiska än andra.

Det var mer eller mindre av en slump som jag under mina grundstudier arbetade med en vulkan i Filippinerna inom ramen för mitt examensarbete. Vid den tiden började nya data och vetenskapliga artiklar publiceras, och jag tyckte att det skulle vara väldigt intressant att arbeta med de metoderna. Men det fanns inga möjligheter att göra det vid Technische Hochschule Aachen.

Sedan fick jag, också av en slump, möjlighet att delta i en sommarskola i Västberlin. Forskargruppen där var specialiserad på sällsynta jordartsmetaller – och det var då jag verkligen fastnade för området.

Det är en fascinerande grupp av grundämnen, och det finns mycket man kan göra med dem inom forskning. Under de senaste 40 åren har situationen förändrats avsevärt. Det som tidigare betraktades som exotiska spårämnen är i dag kritiska råmaterial. Nu ses de som grundläggande för möjliggörande teknik och grön teknik.

Detta har skapat ett stort intresse inte bara inom forskningen utan också inom industrin. Det innebär att resurser behöver utvecklas och brytas – men på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. Samtidigt innebär den ökade användningen att större mängder sällsynta jordartsmetaller släpps ut i miljön.

I slutändan behöver vi därför en mycket bättre förståelse för hur dessa grundämnen är fördelade i vatten, bergarter, jordar, växter och till och med i våra egna kroppar. Det är drivkraften bakom forskningen: det är dags att bedriva mer heltäckande forskning om sällsynta jordartsmetaller.

Sällsynta jordartsmetaller var tidigare främst av akademiskt intresse. Vilken utveckling har gjort dem så centrala för modern teknik och den globala energiomställningen?

En viktig faktor är omställningen till elektromobilitet och förnybar energi. Stora vindkraftverk – särskilt havsbaserade – kräver till exempel permanentmagneter. Dessa magneter är beroende av grundämnen som neodym och dysprosium, och efterfrågan från denna sektor är mycket stor.

En annan sektor som länge har drivit efterfrågan är petroleumraffinering. Sällsynta jordartsmetaller som lantan används som katalysatorer för att omvandla råolja till diesel och bensin.

Sedan har vi sjukvården. Vid magnetkameraundersökningar används ofta kontrastmedel som är baserade på sällsynta jordartsmetaller, exempelvis gadolinium.

Användningsområdena sträcker sig alltså över ett mycket brett spektrum – från fossila bränslen och traditionella motorer till elektromobilitet och medicinsk teknik. Sällsynta jordartsmetaller finns överallt omkring oss, vilket gör detta till ett mycket spännande forskningsområde.

Du betonar vikten av ett helhetsperspektiv i din forskning. Varför är det viktigt att studera sällsynta jordartsmetaller i sammankopplade system i stället för var för sig?

När vi talar om ett helhetsperspektiv inom geovetenskap kan det betyda olika saker. Många forskare skiljer mellan marina och terrestra system – alltså hav och land. I vår forskargrupp gör vi inte den uppdelningen, utan vi studerar båda.

En annan uppdelning görs mellan forskare som studerar fasta material – bergarter, mineral och malmer – och de som enbart fokuserar på vattenkemi. Vi arbetar med båda delarna.

Om man till exempel studerar kalksten kan man analysera dess geokemi, men kalksten bildas ur vatten. För att förstå hur den bildas behöver man därför studera både vattnet och det fasta materialet. Först då kan man förstå hur spårämnen fördelas mellan dem.

Detta är också avgörande när vi talar om resurser och miljö. Vi behöver naturresurser – utan dem skulle våra ekonomier och samhällssystem inte fungera. Men vi behöver också en hälsosam miljö.

Det innebär att vi måste säkerställa att resursutvinningen sker på ett sätt som minimerar miljöpåverkan. Vi behöver också förstå vad som händer med dessa grundämnen när de väl kommer ut i miljön – hur de rör sig genom jord, vatten, grundvatten, hav, växter, djur och näringskedjan och slutligen hamnar i våra egna kroppar.

Ett helhetsperspektiv innebär alltså att alla dessa sammankopplade system studeras tillsammans.

Hur svårt är det att balansera miljöskydd med behovet av resursutveckling och utvinning?

Det finns inget generellt svar på den frågan. Olika råmaterial har olika betydelse och olika miljöpåverkan. Olika regioner har också varierande känslighet för förändringar och föroreningar.

Vi behöver identifiera områden där gruvdrift inte bör bedrivas och andra där den kan tillåtas. Det handlar om att hitta en balans och göra avvägningar.

Men vi kan inte få allt på samma gång – vi måste fatta beslut. Ibland är dessa beslut obekväma. Att inte fatta några beslut alls kommer däremot inte att hjälpa.

Europa arbetar för att stärka sin tillgång till kritiska råmaterial. Vilken roll ser du för forskningsinstitutioner som LTU och CAMM-CRM i detta arbete?

De spelar en mycket viktig roll. Som tysk tycker jag att det är förvånande att Tyskland inte har något motsvarande CAMM-CRM.

I flera länder har institutioner av det här slaget etablerats eftersom man har insett att kritiska råmaterial är avgörande för ekonomiskt välstånd under de kommande decennierna.

CAMM-CRM är särskilt viktigt med tanke på att norra Skandinavien – Sverige, men även Norge och Finland – är mycket rikt på dessa resurser.

Fyndigheter av kritiska råmaterial behöver utvecklas på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt, och CAMM-CRM har mycket goda förutsättningar att bidra till detta. Det är också en av anledningarna till att jag är väldigt glad över att få vara delaktig.

Under ditt besök vid Luleå tekniska universitet håller du också en kortkurs om sällsynta jordartsmetaller. Vilka centrala insikter hoppas du att deltagarna ska få med sig?

Det för oss tillbaka till helhetsperspektivet. Jag kommer att hålla kursen tillsammans med Frances Wall från Storbritannien. Hennes fokus ligger på resurs- och gruvrelaterade aspekter av sällsynta jordartsmetaller, medan mitt fokus kommer att ligga på deras miljöpåverkan.

Tillsammans kommer vi att behandla den grundläggande kemin och geokemin hos sällsynta jordartsmetaller. Studenterna kommer att få lära sig om deras grundläggande beteende, deras betydelse som resurser och deras miljömässiga konsekvenser.

Vi kommer också att ta upp både terrestra och marina system, eftersom djuphavsgruvdrift kan komma att få större betydelse i framtiden.

Dessutom kommer vi att studera både fasta material – som bergarter, mineral och malmer – och vätskor, såsom vatten. Ambitionen är alltså att täcka hela spektrumet, vilket jag tror kommer att vara mycket spännande för studenterna.

Vilka är enligt din mening några av de mest spännande aktuella forskningsinriktningarna inom geokemin för sällsynta jordartsmetaller?

Det här är förstås ett personligt perspektiv. Forskare tenderar att tycka att det egna forskningsområdet är viktigast, eftersom man är så engagerad i det.

Det jag tycker är särskilt intressant är gränsytan mellan litosfären och biosfären – mellan bergarter och mineral å ena sidan och levande organismer å den andra. På samma sätt är samspelet mellan naturliga vatten och vattenlevande organismer mycket intressant.

Vi studerar hur sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska metaller tas upp av organismer från vatten, bergarter och jordar, och hur de beter sig inne i dessa organismer.

Ta till exempel en mussla eller en snäcka. Vid någon tidpunkt bildar den ett skal av kalciumkarbonat, vilket för oss tillbaka till ett mineral. Under denna biomineraliseringsprocess sker mycket intressanta geokemiska processer.

Detta gränsland mellan geovetenskap och livsvetenskap är just nu ett mycket spännande forskningsområde för mig.

Lina Hällström

I takt med att Europa arbetar för att säkra en hållbar försörjning av kritiska råmaterial (CRM) är kunskap om var dessa förekommer bara en del av utmaningen. Minst lika viktigt är att förstå hur dessa grundämnen beter sig i miljön och hur de kan återvinnas på ett ansvarsfullt sätt samtidigt som vattenresurser och ekosystem skyddas.

I denna intervju berättar universitetslektor i tillämpad geokemi Lina Hällström om sin forskning kring kritiska råmaterials beteende i miljön, vikten av att balansera resursutvinning med miljöskydd samt möjligheterna att återvinna värdefulla grundämnen från befintliga gruvsystem. Som ledare för CAMM-CRM forskningspelare ”CRMs in Base Metal Systems” delar hon också med sig av sina perspektiv på framtiden för forskning om kritiska råmaterial, tvärvetenskapligt samarbete och varför detta forskningsområde erbjuder spännande möjligheter för nästa generation forskare.

Du har forskat om kritiska råmaterials (CRM) beteende i miljön i mer än ett decennium. Vad inspirerade dig från början att börja forska inom detta område?

Mitt intresse för forskning om kritiska råmaterial började faktiskt under min doktorandtid. Mina handledare hade fått finansiering för ett projekt med fokus på hur kritiska råmaterial rör sig i miljön, ett område där kunskapen var – och fortfarande är – mycket begränsad för många av dessa grundämnen.

Vid den tiden ville jag helt enkelt doktorera i geokemi och visste inte särskilt mycket om kritiska råmaterial. Men ju mer involverad jag blev i forskningen, desto mer växte mitt intresse. Ju mer man lär sig om området, desto tydligare blir det hur många frågor som fortfarande är obesvarade. Det är ett enormt forskningsfält med otaliga möjligheter till nya upptäckter.

När jag ser tillbaka hamnade jag nästan i det här forskningsområdet av en slump, men det visade sig vara precis rätt för mig.

Vilken akademisk bakgrund hade du innan du påbörjade din doktorandutbildning?

Jag studerade här vid Luleå tekniska universitet och tog min masterexamen innan jag tillbringade ett år i Storbritannien som forskare i början av min karriär. Även om jag fortfarande arbetade inom geokemi fokuserade min forskning där på vulkanernas påverkan på Island, vilket var ganska annorlunda jämfört med det jag arbetar med i dag.

Den erfarenheten var oerhört värdefull eftersom jag lärde mig avancerade analysmetoder och hur man arbetar i en mycket ren laboratoriemiljö. När jag återvände till LTU råkade jag besöka några vänner och fick höra att det fanns en ledig doktorandtjänst. Vi pratade om projektet, det lät väldigt intressant, och det var så jag kom in på området.

När jag ser tillbaka har min karriär ofta styrts mer av nyfikenhet än av en fast plan. När något har låtit intressant har jag valt att följa det spåret. Jag har fortfarande ingen detaljerad färdplan för vart min karriär kommer att leda, men nyfikenheten har alltid drivit mig framåt.

Mitt doktorandprojekt var också speciellt eftersom det förde samman forskare från tillämpad geokemi, malmgeologi, mineralteknik och metallurgi. När jag ser tillbaka tycker jag att handledarna hade en imponerande framförhållning. De insåg tidigt att kritiska råmaterial skulle bli ett allt viktigare forskningsområde. Det var ett av de första projekten vid LTU som specifikt fokuserade på kritiska råmaterial, och det innebär att jag nu har arbetat inom området i mer än tio år.

Du är också ledare för CAMM-CRM forskningspelare ”CRMs in Base Metal Systems”. Hur bidrar dina tidigare erfarenheter i den rollen?

Min bakgrund har definitivt haft betydelse. Jag har arbetat mycket med kritiska råmaterial och varit involverad i många diskussioner kring forskningsansökningar och framtida projekt. Just nu leder jag också ett stort EU-finansierat projekt om kritiska råmaterial.

Jag tror att den erfarenheten utgör ett värdefullt komplement inom CAMM-CRM, där vi kan kombinera expertis inom geologi, gruvdrift, mineralteknik och miljögeokemi för att bättre förstå kritiska råmaterial genom hela värdekedjan.

Varför är denna forskning särskilt viktig i dag?

Vi talar mycket om den gröna omställningen och behovet av att minska vår påverkan på det globala klimatet. Men det är minst lika viktigt att vi inte skapar nya miljöproblem när vi försöker lösa andra. Om vi till exempel skyddar klimatet men samtidigt förorenar vårt grundvatten och våra ytvatten har vi bara löst en del av problemet.

Många kritiska råmaterial är fortfarande dåligt förstådda. Om man frågar en malmgeolog kanske svaret blir att dessa grundämnen är okända eftersom vi ännu inte vet var vi ska leta efter dem eller vilka fyndigheter som innehåller dem. Ur mitt perspektiv som miljögeokemist är de okända eftersom vi ännu inte fullt ut förstår hur de beter sig i miljön.

För många av dessa grundämnen saknar vi till och med bakgrundsvärden. Vi vet inte vilka naturliga halter som kan förväntas i svenska vatten eftersom de sällan har analyserats. Utan den informationen är det svårt att upptäcka förändringar som orsakas av gruvdrift eller annan mänsklig verksamhet.

En annan viktig aspekt är att vi ofta talar om kritiska råmaterial som om de alla beter sig på samma sätt. I verkligheten är varje grundämne unikt. Vissa forskare ägnar hela sin karriär åt att förstå ett enda grundämne. Min egen forskning har i stor utsträckning fokuserat på volfram, medan andra arbetar med sällsynta jordartsmetaller eller andra kritiska metaller. Varje grundämne har sin egen geokemi och sitt eget beteende i miljön, vilket gör detta till ett mycket omfattande forskningsområde med många obesvarade frågor.

När Europa ökar prospektering och gruvdrift för att stödja den gröna omställningen måste miljöforskningen utvecklas parallellt. Målet är inte att minska gruvdrift eller prospektering, utan att säkerställa att de bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Genom att förstå vilka grundämnen som förekommer tillsammans i olika fyndigheter och hur de beter sig när de exponeras för miljön kan vi utveckla bättre strategier för att skydda vattenresurser och hantera gruvavfall.

Detta är också avgörande för att upprätthålla samhällets förtroende. Människor är förståeligt nog oroade över gruvdriftens miljöpåverkan, särskilt risken för vattenföroreningar. Därför måste prospektering, gruvdrift och miljöforskning gå hand i hand om vi ska kunna uppnå en verkligt hållbar omställning.

Vilka ser du som de största kunskapsluckorna när det gäller att förstå hur kritiska råmaterial beter sig i miljön?

En av de största utmaningarna är att vi ofta behandlar kritiska råmaterial som om de vore en enhetlig grupp. Men precis som varje människa är unik, beter sig också varje grundämne på olika sätt. Vi behöver förstå varje kritiskt råmaterial individuellt, och i dag har vi helt enkelt inte den kunskapen.

Vi kan heller inte helt förlita oss på det vi har lärt oss från traditionella gruvsystem. Mycket av vår tidigare forskning har fokuserat på väletablerade basmetallfyndigheter. I dag har vi en god förståelse för många av dessa system och för hur deras miljöpåverkan kan hanteras.

Många kritiska råmaterial förekommer däremot i helt andra typer av fyndigheter, där geologin och geokemin skiljer sig åt. Därför kan vi inte utgå från att de kommer att bete sig på samma sätt. Vår forskning har redan visat att många av de metoder och riktlinjer som har utvecklats för traditionella gruvsystem inte är direkt tillämpbara på dessa nyare fyndigheter av kritiska råmaterial.

På många sätt behöver vi utveckla en ny ”handbok” för hur dessa grundämnen ska förstås och hanteras. Det är precis det vi arbetar mot varje dag genom vår forskning.

Som ledare för CAMM-CRM forskningspelare ”CRMs in Base Metal Systems”, vilka möjligheter ser du att öka utvinningen av kritiska råmaterial från befintlig gruvverksamhet?

Jag tycker att detta är ett mycket viktigt forskningsområde eftersom det, när vi talar om hållbarhet och cirkularitet, är ett stort resursslöseri att många kritiska råmaterial redan bryts ur marken men aldrig faktiskt tas till vara.

Gruvföretag investerar betydande resurser i prospektering, sprängning, brytning och transport av malmen till anrikningsverket. Trots det återvinns i många fall bara den primära metallen, till exempel koppar, medan andra värdefulla kritiska råmaterial, som exempelvis antimon, blir kvar i processflödena och till slut hamnar i avfallet.

Tanken bakom forskningspelaren är att studera dessa befintliga gruv- och processflöden och undersöka om vi kan återvinna kritiska råmaterial som i dag går förlorade. I stället för att öppna nya gruvor överallt – kan vi utnyttja de resurser vi redan bryter på ett bättre sätt?

Vi ser redan exempel på detta arbetssätt. LKAB arbetar till exempel med att återvinna sällsynta jordartsmetaller, fosfor och gips från befintliga material. Vi vill undersöka liknande möjligheter för andra kritiska råmaterial och inom andra gruvverksamheter.

Det som är särskilt intressant är att många av dessa värdefulla grundämnen också är sådana som kan orsaka miljöproblem om de blir kvar i gruvavfallet. Om vi kan återvinna dem innan de hamnar i avfallsflödet skapar vi både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det är verkligen en situation där alla vinner.

Det är förstås inget som kan uppnås över en natt. Att återvinna dessa grundämnen innebär betydande tekniska utmaningar, och det krävs fortfarande omfattande forskning för att avgöra om det kan göras på ett effektivt och ekonomiskt hållbart sätt. Men jag tror att detta är en viktig väg framåt för framtidens hållbara gruvdrift.

Om du blickar framåt, vilka ser du som de största möjligheterna och utmaningarna för forskning om kritiska råmaterial i Sverige och Europa under de kommande 10 till 20 åren?

Jag tror att både Sverige och Europa har en enorm potential. Vi har framstående forskare, stark kompetens inom gruvdrift och prospektering samt ett växande stöd från både Europeiska kommissionen och nationella regeringar, som i allt högre grad inser den strategiska betydelsen av kritiska råmaterial.

Samtidigt konkurrerar vi med länder som redan dominerar den globala produktionen och förädlingen. Om Europa vill stärka sin egen försörjning behöver vi utveckla hållbara tekniker som gör det ekonomiskt möjligt att utvinna kritiska råmaterial även från fyndigheter med lägre halter och mer komplexa mineralsystem.

Den geopolitiska situationen spelar också en viktig roll. Om de globala leveranskedjorna blir mer osäkra kommer Europa att ha ännu starkare incitament att utveckla sin egen produktion. Förhoppningsvis kommer den forskning vi bedriver i dag då att ha bidragit med den kunskap och de tekniker som behövs för att stödja denna omställning.

EU förordning om kritiska råmaterial, Critical Raw Materials Act, innehåller ambitiösa mål, bland annat att öka Europas inhemska produktion av kritiska råmaterial. För att nå dessa mål krävs en betydande utbyggnad av kapaciteten för gruvdrift och förädling. Europa har till exempel i dag i princip ingen inhemsk produktion av sällsynta jordartsmetaller, men ambitionen är att förändra detta under de kommande åren.

Det är utan tvekan en stor utmaning, men jag är optimistisk. Vi har framstående forskare, mycket goda samarbeten och ett växande politiskt stöd. Om forskningen fortsätter att få ett starkt stöd från både Europeiska kommissionen och nationella regeringar tror jag att vi kan utveckla den kunskap och de tekniker som krävs för att bygga upp en mer hållbar och motståndskraftig försörjning av kritiska råmaterial.

Vad tycker du är mest spännande med att arbeta inom området kritiska råmaterial i dag?

Det finns många saker som gör det här forskningsområdet spännande. Vid LTU, och genom våra samarbeten med forskare runt om i världen, har vi i dag tillgång till allt mer avancerade analysmetoder som gör det möjligt att studera geologiska system i betydligt större detalj än tidigare. Ju mer vi kan se, desto bättre förstår vi hur dessa system fungerar, och det är oerhört motiverande.

En annan del som jag verkligen uppskattar är möjligheten att samarbeta med forskare från olika discipliner och lära mig av personer med expertis inom områden utanför mitt eget. Att bygga upp dessa internationella nätverk har varit ovärderligt.

Jag tycker också att vår geografiska position erbjuder unika forskningsmöjligheter. Det har bedrivits mycket lite forskning i subarktiska miljöer, så även när liknande studier har genomförts på andra håll i Europa ser vi ofta att resultaten skiljer sig under nordliga förhållanden. Att kunna jämföra dessa miljöer och bidra med ny kunskap gör forskningen särskilt givande.

Vilket råd skulle du ge till studenter eller unga forskare som överväger en karriär inom forskning om kritiska råmaterial?

Först och främst finns det mycket goda karriärmöjligheter. Oavsett om du tar en masterexamen eller doktorsexamen finns det en stark efterfrågan på kompetens inom detta område, både inom akademin och industrin.

En av de saker jag uppskattar mest är friheten. Du får möjlighet att utforska frågor som verkligen intresserar dig, utveckla nya idéer och bidra till att lösa verkliga samhällsutmaningar. Även om du går vidare till industrin efter din doktorsexamen kan din forskning få stor betydelse.

För mig har området blivit allt mer intressant ju mer jag har lärt mig. Varje ny upptäckt leder till nya frågor, och det är just det som gör forskning så givande.

Det är också ett mycket internationellt forskningsfält. Vi samarbetar med forskare i hela Europa och runt om i världen, bland annat i länder som Kanada och Australien, och deltar regelbundet i internationella konferenser och forskningsprojekt. Varje dag för med sig nya utmaningar och nya möjligheter att lära sig, vilket gör arbetet både stimulerande och roligt.

Avslutningsvis är CAMM-CRM fortfarande en relativt ny satsning. Varför tycker du att forskningscentrum som CAMM-CRM är viktiga för att utveckla forskning om kritiska råmaterial?

En av CAMM-CRM största styrkor är att centrumet samlar hela värdekedjan för mineralutvinning. I stället för att fokusera på endast en del av processen kan vi följa hela kedjan från prospektering och gruvdrift till bearbetning och utvinning.

Det skapar möjligheter till mycket starkare samarbete, både mellan forskare och med industrin. Det gör det också möjligt att identifiera utmaningar som annars lätt skulle kunna förbises. Om man enbart arbetar inom sin egen disciplin är det lätt att optimera ett steg utan att inse att det kan skapa problem längre fram i värdekedjan. Genom att samla experter från olika områden kan vi identifiera sådana hinder i ett tidigt skede och arbeta tillsammans för att hitta lösningar.

Jag tror att det är en av de största fördelarna med forskningscentrum som CAMM-CRM. De främjar tvärvetenskapligt samarbete, stärker forskningsnätverk och hjälper oss att utveckla mer integrerade och hållbara lösningar för framtidens försörjning av kritiska råmaterial.

Dessutom är samarbete verkligen kärnan i verksamheten. Vi delar våra nätverk, vår expertis och våra idéer i stället för att arbeta isolerat. Det finns en genuin vilja att hjälpa varandra, och jag tror att det gynnar alla. Det är det som gör den här typen av forskningscentrum så värdefulla.

Mehdi Parian

Grafit är avgörande för den gröna omställningen, särskilt som det huvudsakliga anodmaterialet i litiumjonbatterier. Samtidigt är Europa fortfarande beroende av importerad grafit, vilket gör utvecklingen av hållbara inhemska resurser, processtekniker och återvinningslösningar allt viktigare. CAMM-CRM forskningspelare för grafit arbetar med dessa utmaningar längs hela värdekedjan – från prospektering och geologisk förståelse till mineralteknik, återvinning och miljöhantering.

Forskningspelaren leds av Mehdi Parian, biträdande professor i mineralteknik vid Luleå tekniska universitet. Med en bakgrund inom prospektering, mineralteknik, geometallurgi och materialkaraktärisering samlar Mehdi forskare som arbetar med olika delar av grafitens värdekedja. Vi pratade med honom om vad som gör grafit till ett så utmanande material, vilka möjligheter som växer fram i norra Sverige och varför utvecklingen av nästa generations grafitkompetens i slutändan kan bli ett av CAMM-CRM viktigaste bidrag.

Till att börja med, skulle du kunna berätta lite om din forskningsbakgrund och vad som ledde dig till att börja arbeta med grafit?

Min kandidatexamen är inom prospektering, min masterexamen inom mineralteknik och jag gjorde min doktorsexamen i geometallurgi här vid Luleå tekniska universitet. Därefter arbetade jag mycket med karakterisering, först av järnmalmer och senare av basmetaller. Jag blev också involverad i flera grafitprojekt där jag arbetade med karakterisering och anrikning av grafit.

Grafit är ganska speciellt när det gäller karakterisering. Med många av de metoder som vi normalt använder för andra material kan vi identifiera olika mineral relativt direkt. Grafit kan vara mer komplicerat. Ofta är det främst föroreningarna runt omkring som kan identifieras, och utifrån dem behöver man sedan förstå grafiten och dess kvalitet.

Det finns också mycket stora variationer mellan olika typer av grafit, och vissa egenskaper är inte lätta att fastställa. Det krävs specialistkunskap. När jag började arbeta med grafit tog det ganska lång tid innan jag förstod varför materialet inte betedde sig som vi förväntade oss, och så småningom tog jag kontakt med experter inom området för att få en bättre förståelse. Det var också en del av det som gjorde grafit så intressant för mig.

Du leder forskningspelaren för grafit inom CAMM-CRM. Vad innebär den rollen?

Jag ser min roll främst som samordnande. Jag behöver förstå vilka forskare som ingår i forskningspelaren, vilka intressen de har, vad de arbetar med och hur jag kan knyta samman dem så att alla kan dra nytta av varandras kompetens.

Vi har forskning som omfattar prospektering och geologi, mineralteknik och anrikning, rening, återvinning samt miljöaspekter. Traditionellt kan forskare ibland arbeta ganska självständigt, trots att det finns många beröringspunkter mellan dessa områden.

Geologer behöver till exempel karakterisering, men samma typ av information är också viktig senare inom mineralteknik, metallurgi och rening. Om vi kommunicerar den informationen effektivt kan vissa frågor identifieras redan i ett tidigt skede av det geologiska arbetet, och den kunskapen kan sedan föras vidare längs värdekedjan.

Min roll är därför att säkerställa att forskarna kommunicerar med varandra, förstår vad andra inom forskningspelaren arbetar med, vet vem de ska vända sig till när de har en specifik fråga och undviker onödig dubbelarbete.

CAMM-CRM har ett helhetsperspektiv på hela värdekedjan för kritiska råmaterial. Vad innebär det specifikt för grafitforskningen?

Det här är ett av de arbetssätt som vi har definierat inom CAMM-CRM. I stället för att enbart fokusera på enskilda forskningsområden följer vi materialet genom hela värdekedjan.

För primär grafit börjar det med att förstå den geologiska miljön: hur grafiten har bildats, vilken typ av material vi har och vilka egenskaper det har. Den informationen blir sedan viktig när vi går vidare till mineralteknik, anrikning och rening.

Återvinning innebär en annan typ av utmaningar. När det gäller naturlig grafit har geologiska processer skapat det material som vi försöker bearbeta. När det gäller batterier har vi däremot själva tillverkat produkten – men många batterier har ursprungligen utformats främst med fokus på effektiv produktion, prestanda och kapacitet, snarare än på hur enkelt materialen senare ska kunna separeras och återvinnas.

När vi återvinner dem kan grafit, bindemedel, elektrolyter, metaller och folier blandas samman, och då behöver vi separera dem igen. Bindemedlen och elektrolyterna kan också påverka separationsmiljön. Därför behöver information och expertis föras vidare mellan de olika delarna av värdekedjan.

Vilka är dina främsta prioriteringar för forskningspelaren för grafit?

En av mina ambitioner utgår från att vi vet att det finns många grafitresurser i Sverige, särskilt i norra delen av landet. Grafit är faktiskt något som många gruvföretag stöter på i någon utsträckning. I vissa fall kan det vara en värdefull resurs, medan det i andra verksamheter förekommer som en förorening som behöver avlägsnas.

Utmaningen är den stora variationen mellan olika typer av grafit. Att bearbeta dem är inte alltid enkelt. Om man utvecklar en metod för en fyndighet betyder det inte att man bara kan ”kopiera och klistra in” den och använda den för en annan. Först behövs en ordentlig karakterisering för att förstå vilket material man har, och därefter kan man utveckla en lämplig process utifrån det.

En ambition är därför att utveckla bättre rutiner och metoder för att karakterisera dessa material och förstå vilka bearbetnings- och reningsmetoder som är lämpliga för olika typer av grafit.

Det finns också lovande grafitfyndigheter som behöver forskningsstöd för att kunna utvecklas vidare. Här kan CAMM-CRM bidra genom att utveckla och testa metoder som företag potentiellt kan ta vidare mot uppskalning eller pilotförsök.

Det har redan bedrivits mycket forskning om grafit på andra håll i världen, till exempel i Kanada och Australien, men eftersom fyndigheterna, texturerna och mineralogin skiljer sig åt kan dessa lösningar inte nödvändigtvis överföras direkt till svenska förhållanden. Varje regionalt fall och varje enskild fyndighet behöver karakteriseras och förstås ordentligt.

Varför är grafit ett så viktigt kritiskt råmaterial för Sverige och Europa i dag?

Försörjningsrisken är en uppenbar anledning. Vi är beroende av importerad grafit samtidigt som konsumtionen ökar, särskilt på grund av litiumjonbatterier och den växande efterfrågan på anodmaterial och energilagring. Att minska Europas beroende av importerad grafit är också ett av de viktigaste målen för CAMM-CRM forskningspelare för grafit.

I norra Sverige har vi grafitfyndigheter samt infrastruktur och kompetens som kan hjälpa oss att utveckla dessa resurser. Jag säger inte att vi kan täcka hela Europas efterfrågan, men vi kan bidra till den.

Det viktiga är att utvecklingen av en mineralresurs tar tid. Från prospektering, genom genomförbarhetsstudier och tillståndsprocesser, till faktisk utvinning kan det ta tio eller femton år. Det vi gör nu är därför i hög grad en investering i framtiden.

Efterfrågan på anodmaterial och energilagring kommer inte att försvinna. Om vi inte gör något blir situationen mer utmanande. Vi borde förmodligen ha börjat mycket tidigare, men det är bättre att börja sent än aldrig.

Norra Sverige blir allt viktigare för grafit. Vilka möjligheter skapar det för LTU och CAMM-CRM?

LTU är till stor del lokaliserat i norra Sverige på grund av regionens långa historia av gruvverksamhet. Grafit var kanske inte ursprungligen ett av de viktigaste material som man fokuserade på, men med tiden har nya fyndigheter och möjligheter vuxit fram. I dag finns flera grafitprojekt i norra Sverige som befinner sig i olika utvecklingsfaser.

Geografiskt ligger vi mycket nära dessa fyndigheter, vilket gör det enklare att besöka dem och föra direkta diskussioner med företagen.

När det gäller kompetens täcker LTU dessutom hela gruvnäringens värdekedja – från prospektering och gruvdrift till mineralteknik och senare steg i processen. Den kombinationen ger oss mycket goda förutsättningar. Vi befinner oss på rätt plats och har rätt kompetens för att kunna bidra.

Flera projekt är redan kopplade till forskningspelaren för grafit. Finns det något projekt som du tycker är särskilt spännande?

Jag kan egentligen inte välja ett – alla är speciella på sitt sätt.

Det jag särskilt uppskattar är hur projekten hänger ihop längs värdekedjan. Vi har GEOGRAPHITE, som fokuserar på de geologiska förutsättningarna och prospektering efter grafit. Vi har projekt som handlar om grönare flotationskemi och hållbar framställning av primär grafit för batteritillämpningar. ReGraph fokuserar på regenerering av grafit för batteriåtervinning, medan NARMIN-II tillför miljöperspektivet genom forskning om behandling av avloppsvatten.

Om man ser alla dessa projekt tillsammans täcker de mer eller mindre hela grafitens värdekedja. Vi börjar med den geologiska miljön – hur grafit bildas och vilken typ och kvalitet av grafit vi har. Därefter tittar vi på bearbetning och hur vi kan förbättra grafitens kvalitet på ett mer hållbart sätt. Sedan följer förädling och rening, även där med hållbarhet i fokus.

Därefter kommer återvinningen, som sluter kretsloppet. Om vi producerar batterimaterial vill vi också kunna återvinna grafit från uttjänta batterier och föra tillbaka den till tillverkningen i stället för att behandla den som avfall. Och slutligen har vi miljödimensionen.

Vi kanske inte har lika många projekt som vissa av de andra forskningspelarna inom CAMM-CRM, men det jag tycker är särskilt positivt är att de tillsammans täcker nästan hela värdekedjan.

Hur viktigt är samarbetet med industrin för forskningspelaren för grafit?

Det är mycket viktigt. Inom CAMM-CRM samarbetar vi med företag som bidrar med prover, data och information, och i vissa fall arbetar vi mot mycket specifika mål utifrån deras behov.

Företagen efterfrågar ofta metoder som de kan använda i sina processer för att förbättra effektiviteten eller uppnå en viss halt eller produktkvalitet. Genom CAMM-CRM kan vi koppla samman dessa industriella behov med den forskning som bedrivs vid LTU.

Och hur viktigt är samarbetet med andra forskningsmiljöer, både nationellt och internationellt?

Det är också mycket viktigt. Vi kan inte utgå från att vi vet allt eller att varje lösning måste utvecklas av oss själva.

Vi behöver lära av andras erfarenheter och undvika att upprepa arbete som redan har gjorts nationellt, i Europa eller på andra håll i världen. Genom samarbete kan vi få en bättre förståelse för vilka metoder som redan har testats, vad som har fungerat och vad som inte har gjort det, och sedan bygga vidare på den kunskapen.

Det är också viktigt för synligheten. Andra forskare och organisationer behöver känna till vad vi gör, precis som vi behöver känna till vad de arbetar med. Bra forskning behöver få genomslag och vara synlig om vi vill bygga samarbeten, attrahera finansiering och fortsätta utveckla arbetet.

Om du blickar fem till tio år framåt, hur skulle framgång för CAMM-CRM forskningspelare för grafit se ut enligt dig?

Framgång är svårt att mäta. Jag skulle inte säga att det högsta antalet publikationer nödvändigtvis är ett mått på framgång. Att utveckla metoder och föra projekt vidare mot uppskalning är förstås viktigt, men kanske är en av de mest värdefulla sakerna vi kan göra att utveckla nästa generation experter.

Vi har unga forskare som arbetar inom forskningspelaren för grafit, och vi skapar en miljö där de under flera år kan bygga upp specialistkompetens inom grafit – förstå grafitfyndigheter, hur grafit bildas, hur den kan bearbetas och hur dess kvalitet kan förbättras.

Om fyra eller fem år kan det vara oerhört värdefullt att ha personer med den kompetensnivån. Om ett företag står inför en grafitrelaterad utmaning bör det finnas någon lokalt som har arbetat med dessa frågor i flera år – någon som företaget kan rådgöra med, samarbeta med eller potentiellt rekrytera.

Det finns en bredare kompetensbrist inom gruvdrift och mineralteknik, inte bara när det gäller grafit. I Europa och Sverige har vi för få utexaminerade som söker sig till dessa områden, och det finns ett generationsgap. För mig är det därför ett viktigt mått på framgång om vi kan bygga upp denna kompetens och utbilda personer som verkligen förstår materialen och processerna.

Vetenskapliga resultat, publikationer, synlighet och kunskapsspridning är förstås också viktiga. Men för mig är den kompetens och de människor vi utvecklar ännu viktigare.

Avslutningsvis, är du optimistisk när det gäller framtiden för grafitforskningen inom CAMM-CRM?

När det gäller vissa saker, ja – absolut. Jag är särskilt optimistisk när det gäller kompetensutvecklingen, eftersom den redan pågår och fortsätter att växa.

Jag förväntar mig inte nödvändigtvis att vi plötsligt kommer att få fram ett enda banbrytande resultat som revolutionerar allt. Forskning fungerar inte alltid på det sättet. Vi gör framsteg steg för steg, och jag har stort förtroende för de forskare vi har inom forskningspelaren.

Vi behöver också ha realistiska förväntningar. Jämfört med vissa av de andra forskningspelarna inom CAMM-CRM har vi färre projekt och färre involverade forskare. Samtidigt täcker vi redan de flesta av de områden längs grafitens värdekedja som vi från början ville arbeta med.

Det finns fortfarande många utmaningar som i framtiden skulle kunna utvecklas till nya forskningsprojekt. I takt med att grafit blir allt viktigare behöver vi också fundera på hur forskningspelaren kan växa i samma takt.