CH2ESS tar täten i nationell satsning på fossilfri vätgas
Luleå tekniska universitet har i hård konkurrens valts ut för att leda en förstudie till ett framtida nationellt excellenskluster inom fossilfri vätgas. Uppdraget innebär att universitetet ska samla landets främsta forsknings- och industriparter för att ta fram en gemensam plan för en långsiktig svensk satsning på vätgas som energibärare.
Förstudien är en del av Vinnovas satsning på excellenskluster inom banbrytande teknik, som genomförs tillsammans med Vetenskapsrådet. Målet är att etablera forsknings- och innovationsmiljöer på internationell toppnivå till år 2035 – inom strategiska områden som energi, material- och produktionsteknik, digitalisering och bioteknik.
Projektet, som går under namnet Hydrogen – The Systemic Innovation Cluster for Excellence, ska kartlägga hur forskning, industri och samhälle bäst kan samverka för att stärka svensk konkurrenskraft och driva den gröna omställningen. Arbetet omfattar hela vätgaskedjan från produktion och lagring till användning, komponenttillverkning och återvinning.
— Det här är ett viktigt steg för att stärka Sveriges position inom vätgas. Genom förstudien samlar vi forskningsmiljöer, industri och samhällsaktörer för att ta fram en gemensam plan som kan leda till långsiktiga lösningar och hållbar tillväxt, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden (CH2ESS) vid Luleå tekniska universitet.
Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden (CH2ESS)
Mot internationell toppnivå till 2035
Visionen är att Sverige till år 2035 ska vara bäst i världen med klimatpositiva vätgasrelaterade lösningar. Den planerade excellensmiljön ska bidra till att vätgasbaserade produkter och tjänster blir en betydande del av svensk export och samtidigt stärka landets försörjningstrygghet och industriella konkurrenskraft.
— Vätgasen är en nyckel till att nå klimatmålen och bygga ett robust samhälle. Sverige har redan en stark position genom industriella satsningar som HYBRIT och Stegra samt forskningssatsningar såsom CH2ESS, men med den här förstudien tar vi nästa steg mot ett helt integrerat innovationssystem med globalt inflytande, säger Cecilia Wallmark.
Ett första steg i långsiktig satsning
Genom de första besluten i Vinnovas program får utvalda aktörer stöd att utveckla visioner och strategier för framtida excellenskluster. Luleå tekniska universitet är nu en av dessa miljöer och leder arbetet med att forma den svenska kraftsamlingen kring fossilfri vätgas.
— Vi vill skapa ett samverkanskluster där forskning, industri och samhälle möts för att lösa framtidens energiutmaningar. Förstudien är ett viktigt steg på vägen mot banbrytande innovationer, nya arbetstillfällen och ett hållbart energisystem, säger Cecilia Wallmark.
Samlar Sveriges främsta aktörer
Bakom ansökan står bland andra Luleå tekniska universitet, KTH, Chalmers, Umeå universitet, RISE, Swerim, Lindholmen Science Park, LKAB, Vattenfall, Volvo, Stegra, PowerCell och Liquid Wind. Förstudien ska lägga grunden för ett framtida excellenskluster som omfattar både tekniska, samhälleliga och systemiska perspektiv. Förstudien kommer att vara öppen för de som vill vara med att bidra till att forma visionen.
Arbetet pågår till våren 2026 och ska resultera i ett konkret förslag för klustrets långsiktiga struktur, finansiering och organisation. Målet är att skapa en stark, sammanhållen svensk satsning på fossilfri vätgas med internationell lyskraft.
Hydrogen – The Systemic Innovation Cluster for Excellence
- Finansiering: Vinnova
- Syfte: Förstudie till ett framtida excellenskluster
- Ledning: Luleå tekniska universitet
- Mål: Att ta fram en plan för ett svenskt excellenskluster som kan göra Luleå tekniska universitet världsledande inom forskning och innovation för fossilfri vätgas till 2035
- Partners: KTH, Chalmers, Umeå universitet, RISE, Swerim, Lindholmen Science Park, LKAB, Stegra, Vattenfall, Volvo, PowerCell, Liquid Wind
- Omfattning: Vätgasens båda vätgaskedjor, från produktion, distribution, lagring och användning samt från material till komponenter, system och återvinning
Uppdaterad: