Nordiskt samarbete för en rättvis övergång till vätgas

Finland, Sverige och Norge står inför liknande utmaningar när det gäller markanvändningskonflikter och social acceptans för stora nya vätgasprojekt och de behov i form av ny energiproduktion och eldistribution som dessa medför. Dessa liknande utmaningarär intressanta att lyfta upp och diskutera gemensamt.

Vid evenemanget Nordic Collaboration for EU Transition under Hydrogen Week i Uleåborg den 12 februari 2025 samlades nordiska aktörer från olika sektorer för att dela med sig av sina bästa metoder och lärdomar för att öka den lokala acceptansen för vätgas som en del av klimatomställningen.

Hydrogen Impact Forums i tre länder identifierade utmaningar och möjligheter

Hydrogen Impact Forum som ordnades i februari i Norge, Sverige och Finland samlade representanter för olika intressenter för att diskutera lokala bieffekter av vätgasprojekt. Diskussionerna i de olika länderna hade mycket gemensamt. Framförallt framhölls behovet av ytterligare diskussioner och samarbete. Det behövs mycket mer interaktion inom regionerna mellan olika aktörsgrupper, mellan lokala och nationella nivåer och inte minst inom EU. Länsöverskridande samarbeten mellan de tre länderna sågs som särskilt viktigt för att öka försörjningstryggheten.

Kommunernas roll i utvecklingen av vätgasrelaterade satsningar ansågs vara stark i alla tre länderna. Regionernas roll behöver dock stärkas. Om regionerna skulle få ett större övergripande ansvar för vision och planering skulle det underlätta för mer genomtänkta helhetslösningar och avlasta kommunerna som idag har stort distribuerat ansvar inom sina egna gränser.

En del av de nordliga regionerna försvagas för närvarande av snabba demografiska förändringar. De blir ett problem inte bara för regioner utan också för nationer och NATO: utan människor finns ingen säkerhet. Situationen underlättas inte av att beslut som möjliggör utveckling av regioner och kommuner fattas långt borta från dem, i huvudstadsregionerna.

Jämförelsen avslöjade ett antal landspecifika utmaningar

Redan vid det första Hydrogen Impact Forum i Sverige framkom många viktiga faktorer. Det ansågs exempelvis nödvändigt att säkerställa att en del av de ekonomiska värdena från industri och energiproduktionen stannar lokalt. Det ansågs vidare långt ifrån socialt acceptabelt, tvärtom oacceptabelt, om konsekvenserna av omställningen blir att elpriserna mm skulle stiga på grund av att vätgas som produceras av lokal vindkraft exporteras utan vidareförädling, till exempel till Tyskland. Lokala energibolag efterfrågade i det sammanhanget också att kunna få styra vem som ska ha prioriterad tillgång till el utifrån ett helhetsperspektiv. Vätgasledningar identifierades vidare som en fråga där det finns mycket behov av kunskapsökning och -utveckling samt informationsspridning. Dessutom ansågs risk och säkerhet vara frågor som behöver diskuteras och hanteras mera.

Det norska Hydrogen Impact Forum lyfte fram samernas roll som en del av kulturarvet i norra Norge. Man måste utgå från att vildmarken i norra Norge är en del av människors kultur, identitet och livsstil redan innan den första vindturbinen eller vätgasanläggningen planeras och byggs. Samtidigt är klimatförändringar och negativ befolkningsutveckling de två största utmaningarna som norra Norge står inför. Befintliga företag måste minska sina utsläpp och det finns ett stort behov av investeringar i ny verksamhet för att stoppa befolkningsminskningen. Den viktigaste nyckeln för att lyckas med detta är att vätgasprojekt och andra investeringar faktiskt bygger samhällen i Nordnorge, och ger tillräckligt med värde tillbaka till kommunerna och det lokala näringslivet. Dessa samband måste också kommuniceras tydligt till medborgarna.

Det finska Hydrogen Impact Forum i Uleåborg hade en livlig diskussion om klimatfördelarna och skadorna på den biologiska mångfalden som alla byggnationer oundvikligen kommer att medföra. Rättvisedebatten omfattade även djurlivet, som exempelvis den tidigare vanliga men nu utrotningshotade talltitan. Slutsatsen var att vätgasens potential kan realiseras och talltitans population fördubblas om detta görs till ett planeringsmål och ekologisk kompensation skulle ges i form av ersatt markyta med naturvärden försäkrade på vetenskaplig grund.

Några slutsatser till var att en gemensam kunskapsbas skulle underlätta interaktion och samarbete mellan intressenter. Regionalt självstyre skulle motivera kommuner och städer att planera och identifiera sin egen position, mål och färdplan inom vätgas-värdekedjan.

Diskussionerna i de tre länderna kan sammanfattas med att implementering av vätgasanläggningar som redan i planeringsfasen utgår från lokalsamhällenas behov kan förverkligas om det skapas utrymme för att diskutera och komma överens om dem, om ekonomiska fördelar tillfaller lokalt och om information om projekt som lokalbefolkningen behöver görs lättillgänglig. En avgörande grundförutsättning är att den regionala planeringen tillåts bli starkare och att skyddsområden för människor och natur befästs för att garantera att överexploatering ej sker.

Vätgasföretag svarar på utmaningar genom projektutveckling

De viktigaste resultaten från ovan beskrivna Hydrogen Impact Forum presenterades vid evenemanget Nordic Collaboration for EU Transition i Uleåborg. Först behandlades nyckelutmaningarna av företagspaneler med ett brett spektrum av energibolag representerade: Fortum, Troms Kraft, Vattenfall, Gasgrid, Fingrid, Nordion Energi, Equinor, Liquid Wind och Oulun Energi. I centrum för paneldiskussionerna stod smidiga samrådsprocesser, uppbyggnad av lokalt hållbar infrastruktur, rättvisa och lokal påverkan.

Företagsrepresentanter sade att de planerar vätgasprojekt med hänsyn till ursprungsbefolkningens rättigheter i alla tre länderna. De ansåg också att samarbete med alla intressenter är avgörande för att vi ska kunna reagera tillräckligt snabbt på ett gemensamt problem – klimatförändringarna, samtidigt som omställningen också behöver vara rättvis.

Vikten av förtroende och öppenhet betonades särskilt i bidragen från företagsrepresentanterna och i frågor som publiken ställde. Det är lättare att skapa förtroende mellan samtalspartner vid ett litet, slutet förhandlingsbord mellan två eller få parter, men hur utvidgar man förtroendet till lokalsamhällen och regioner i vidare bemärkelse? Diskussioner vid små bord har en roll att spela i de tidiga skedena av förhandlingarna, men förtroende byggs i slutändan lokalt upp genom en öppen och tydlig process. Det kräver tid och närvaro i regionen.

Näringslivsaktörerna instämde också i vikten av lokalt värdeskapande i form av socialt kapital för att bedriva verksamhet. De lyfte fram olika sätt på vilka projekt och deras värdekedjor kan gynna lokalbefolkningen. Exempel på dessa var utbildning, arbetstillfällen, tjänster och nyttjande av cirkulära flöden.

Beslutsfattarna ringar in jämkning av intressen som centralt

Efter företagspanelerna fångades utmaningar upp av inbjudna representanter insatta i politisk styrning. Filip Vestling, kansliråd på energienheten vid det svenska klimat- och

näringsdepartementet, Kjell Giæver, direktör för Arctic Energy Partners i Norge, och Timo Ritonummi, industriråd vid det finska arbets- och näringsministeriet var på plats. Tillsammans med moderatorn Minna Näsman från Akordi, diskuterade de utmaningarna med att utveckla vätgasprojekt utifrån en politisk arena där energi och industri kämpar om resurser mot bland annat säkerhetsfrågor.

Paneldeltagarna betonade behovet av internationella investeringar, ny infrastruktur och nordiskt samarbete. I debatten framkom också att en del av lösningen är att medborgarna känner att de är en del av omställningen och inte hamnar på efterkälken. Att jämka samman intressen sågs dock som en utmaning, eftersom varje politiskt beslut har negativa konsekvenser för en grupp, dvs. skapar motstånd. Det går dock inte att göra en omelett utan att knäcka ägg, påpekade panelen. Om man inte kan fatta impopulära politiska beslut som gör att man ligger i framkant inom vätgasekonomin, kommer man att gå miste om investeringar.

Med andra ord är uppgiften svår och insatserna höga. Ytterliga samarbeten krävs helt enkelt för att tackla utmaningarna.

Vad händer härnäst?

För arrangörerna stod det klart i slutet av evenemanget att det nordiska samarbetet för att säkerställa vätgasprojektens nyttor och därmed acceptans inte får stanna här. Redan i slutet av Oulu Hydrogen Week fanns ett utkast till handlingsplan klart som svar på den politiska panelens slutsats om vikten av att förena olika intressen.

Det kommande samarbetet sammanfattades i en kommentar från publiken: varför bara sträva efter acceptans - varför inte se till att vätgasprojekten rent av blir önskade av de nordliga lokalsamhällena?