Vätgasens roll för självförsörjning av gas i EU

Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, har medverkat i en ny rådgivande EU-rapport, som representant för Kungl. Vetenskapsakademien. Rapporten ”The future of gas” har tagits fram under ledning av European Academies Science Advisory Council (EASAC), som består av EU-medlemsstaternas nationella vetenskapsakademier. Rapporten lyfter möjligheterna och utmaningarna med vätgassamhället och egenproduktion av vätgas i Europa.

– Rapporten fick bra bemötande i Bryssel och förhoppningsvis ger den en god grund för beslutsfattare när det gäller förståelsen för den europeiska vätgasens bidrag för att vi ska klara att nå nollutsläpp inom EU av växthusgaser till 2050 och i Sverige till 2045. Mitt bidrag har främst gällt de förnybara energitekniker som utforskas i Sverige, men även om vätgasens påverkan på växthusgasbalansen i händelse av stora läckage. Jag har också faktagranskat vissa delar av rapporten, säger Rikard Gebart.

Minska beroendet av rysk gas

När arbetet med EASACs rapport påbörjades under hösten 2021 var tanken att undersöka vilken roll gasformiga bränslen kunde tänkas ha i arbetet med att få ner utsläppen av växthusgaser, på lång sikt. Speciellt fokuserades intresset mot vätgas eftersom både EU och Energimyndigheten har fastställt att vätgasen kommer att få en avgörande roll för att nå de nuvarande klimatmålen. I februari förra året när allt ställdes på sin spets i och med Rysslands anfall på Ukraina, det följande energikriget och sprängningen av Nordstream 2, skiftades fokus i utredningen.

– Nu blev inriktningen istället att studera vad som kan göras på kort sikt för att minska beroendet av rysk gas och vad som kan göras på längre sikt för klimatet. Vår utgångspunkt har hela tiden varit vad vetenskapen kan säga om detta. Politiken får andra ta hand om.

Under 2021 importerade EU 83 % av sin naturgas. Samma år förbrukade de 27 EU-länderna 412 miljarder kubikmeter gas. Gas används främst för elproduktion, uppvärmning av hushåll och industriprocesser. Över 30 % av hushållen i EU använder gas för att värma upp sina bostäder, källa: Officiella webbplatsen för Europeiska unionens råd (ministerrådet och Europeiska rådet https://www.consilium.europa.eu/en/infographics/eu-gas-supply/.

Naturgas inte renare än fossila bränslen

En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att naturgas inte är renare än andra fossila bränslen på grund av de oundvikliga läckor som uppstår längs hela naturgasförsörjningskedjan. Växthuseffekten av läckorna kommer därför att kullkasta fördelarna med lägre CO2-utsläpp per energienhet jämfört med olja och kol.

På grund av den tidigare uppfattningen att naturgas är det minst skadliga fossila bränslet har stora gaseldade kraftverk byggts i Europa under lång tid för att ersätta koleldade kraftverk. Dessutom har cirka 65 miljoner europeiska hem konverterats till uppvärmning med naturgas. Att ställa om miljontals hushåll till bättre alternativ är en mycket stor utmaning. Det finns dock förslag på lösningar för problemet. Rapporten rekommenderar att använda redan existerande värmepumpar och fjärrvärme som klimatvänliga alternativ till gaspannorna.

– I rapporten visar vi att värmepumpar är ett väldigt effektivt och klimatvänligt alternativ till gaseldade pannor när de drivs med fossilfri el. Ett annat bra alternativ till gaseldade pannor är fjärrvärme, anpassad efter lokala förhållanden. Det fina med de alternativen är att tekniken redan är beprövad och robust. För den här typen av småskalig uppvärmning är däremot inte vätgas något alternativ. Vätgasens fördelar ligger på andra områden, till exempel som insatsråvara i industriella processer, säger Rikard Gebart.

Om storskalig användning av vätgas

I rapporten undersöktes också de miljömässiga konsekvenserna av storskalig användning av vätgas. Den viktigaste slutsatsen av detta är att man noggrant måste övervaka eventuella läckage av vätgas eftersom vätgasen har en indirekt påverkan på växthuseffekten. Vätgas är nämligen mycket reaktiv och reagerar särskilt gärna med hydroxid i atmosfären. Det låter kanske inte så farligt, men det leder i sin tur till att nedbrytningen av metan i atmosfären blir långsammare och eftersom metan är en mycket potent växthusgas så kommer växthuseffekten från metan att öka markant.

– Små läckage av vätgas har inte så stor betydelse men om läckagen skulle bli tiotals procent av den framtida vätgasproduktionen så riskerar man att den positiva inverkan från ersättning av naturgas med vätgas, kommer att ätas upp av den indirekta växthuseffekten, säger Rikard Gebart.

Hitta metoder för minskade utsläpp

På Luleå tekniska universitet arbetar forskarna i nära samarbete med industrin redan med de flesta av de problemställningar kring vätgas som diskuteras i rapporten, men vätgasens roll som indirekt växthusgas är en relativt ny frågeställning även för de främsta inom vätgasområdet.

– I vår forskning kommer vi nu att ägna mer tid åt det problemet, speciellt genom att hitta nya metoder för att minska utsläppen och effektiva metoder att övervaka de läckage som ändå sker. I övrigt ligger vår vätgasforskning redan i linje med de slutsatser som finns i rapporten eftersom den framförallt motiveras av behovet av vätgas som insatsråvara i den metallurgiska industrin, säger Rikard Gebart.

Rapporten gjordes av EASAC, European Academies Science Advisory Council Länk till annan webbplats.som består av vetenskapsakademierna i EU:s medlemsstater, Norge, Schweiz och Storbritannien.

• Länk till rapporten Future of gas Länk till annan webbplats.