Malmfältens kulturmiljöprocesser

Vilken betydelse har bebyggelsemiljöernas kulturvärden i planeringen av samhällsförändringarna i Malmberget och i Kiruna? Vilka möjligheter tillmäts kulturmiljöerna som en resurs i stadsutvecklingen i respektive samhälle?

Bakgrunden till undersökningen är de omfattande förändringar av Malmbergets och Kirunas bebyggelse som orsakas av LKAB:s gruvverksamhet. Båda orterna är även kulturmiljöer av riksintresse.

Bebyggelsens kulturvärden i Malmberget och Kiruna är höga och är till stora delar väl beskrivna. I många fall har värdefulla byggnader även ett lagskydd, genom Kulturminneslagen och Plan- och bygglagen. Trots detta finns det svårigheter att hantera bebyggelsemiljöerna i den fysiska planeringen inför samhällsomvandlingarna. Baserat på vår studie, tror vi att ett skäl till detta är att grundläggande frågor kring vad som är kulturmiljö, på vilket sätt den kan bevaras, eller för vem den ska bevaras, inte har lyfts fram i planeringsprocesserna i tillräcklig omfattning.

Arbetet med kulturmiljöerna i Malmberget och Kiruna skulle kunna stärkas genom ett bättre och mer effektivt nyttjade av de planeringsverktyg som finns. Genom den kommunala översiktsplaneringen finns möjligheter att ta fram ett beslutsunderlag för markanvändningen som är både långsiktigt, och har en bred förankring hos såväl kommuninvånare som andra myndigheter.

Det sistnämnda är viktigt, då vi ser ett behov av en utökad dialog när det gäller beslut om framtiden för värdefulla byggnader och miljöer i Malmfälten. Vi ser även att det finns en utvecklingspotential för besöksnäringen, att presentera kulturmiljöerna och den historia som gör Malmberget och Kiruna riksintressanta.

Projektet ”Malmfältens kulturmiljöprocesser” har genomförts av Luleå tekniska universitet och Norrbottens museum av bebyggelseantikvarie Jennie Sjöholm i samarbete med Kristina L Nilsson som projektledare. Projektet har finansierats av Riksantikvarieämbetet.

Rapport: Malmfältens kulturmiljöprocesser
Kristina Nilsson och Jennie Sjöholm