Smart energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader i kallt klimat
Forskningsprojektets syfte är att undersöka, utveckla metodik och teknik for energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i kallt klimat utan att förvanska byggnadernas antikvariska och arkitektoniska värden. Projektets huvudforskningsfråga är: på vilket sätt kan kulturhistoriskt värdefulla byggnader i kallt klimat energieffektiviseras utan att förvanska byggnadernas kulturhistoriska värden? Forskningen kommer därmed även kunna svara på vilken energibesparingspotential som finns i befintlig träbebyggelse generellt och i kulturhistoriskt värdefulla träbyggnader specifikt.
Forskningen omfattar en analys av hur förvaltningen och modernisering av byggnader och kunskap från dessa historiska processer, påverkar kulturarvssektorns värderingssystem. Studien behandlar också hur denna omvandling av värdesystem kan integreras i en livscykelanalys, LCA, och hur det förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.
Genom tillämpad forskning och utveckling utarbetas ny kunskap för användning inom kulturmiljö-, bygg- och förvaltningssektorer. Kulturhistoriska byggnader med olika byggnadstyper och konstruktioner väljs ut i några orter i Norrland. Arkitektoniska och kulturhistoriska värden dokumenteras och nuvarande energistatus mäts och analyseras. Metoder och material för energieffektivisering inventeras nationellt och internationellt. Nya metoder for energieffektivisering utvecklas, används vid praktisk ombyggnad och testas. Ny kunskap sprids till fastighetsägare, förvaltare.
Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i norra Norrland har i många fall andra karaktärsdrag än bebyggelse i södra Sverige. Den kallare klimatzonen ställer också krav på högre energivärden för isolering, fönster och dörrar for att kunna uppnå högre energiåtgång för uppvärmning av byggnader som ställs idag. Detta tillsammans medför att forskning kring energieffektivisering som utförs för byggnader i södra Sverige inte är direkt överförbar for byggnader i norra landets kallare klimat. Det blir därigenom större skillnader mellan uppvärmningskostnaderna för den äldre bebyggelsen jämfört med nya byggnader.
I Kiruna och Malmberget är delar av träbebyggelsen från tidigt 1900-tal utpekad som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Hela Malmberget och närliggande Koskullskulle utgör kulturmiljö av riksintresse. Mycket av denna bebyggelse är idag hotad av sprickbildningar i marken orsakad av gruvverksamheten på de båda orterna och kommer antingen att flyttas eller rivas. Ett av argumenten vid diskussioner infor beslut om byggnaden ska flyttas eller rivas är dess energistatus.
Det planerade projektet kommer att genomföras av en trans-disciplinär grupp med forskare inom flera discipliner samt med praktiker inom kunskapsområdet: Arkitekt, bebyggelseantikvarier, byggnadskonstruktör, energiteknisk forskare, historiker samt praktisk kompetens inom varsam ombyggnad av kulturhistorisk bebyggelse. Gruppen har nära kontakter med kommuner, förvaltningsbolag och byggföretag i Norrbotten.
Uppdaterad: