
Kulturarvsmiljöer i Malmfälten
Stadens kulturmiljöer – ”Heritagisation” i stadsomvandlingsprocesser
Den byggda miljön utgör en betydande del av kulturarvet. Olika slags kulturvärden kan förknippas med byggnader och bebyggelsemiljöer, och värderingar förändras ofta över tid.
I projektet Stadens kulturmiljöer analyseras kulturarvsprocesser i den byggda miljön, där vi undersöker hur byggnader och bebyggelsemiljöer omvandlas till kulturarv. Undersökningen fokuserar på kulturarvsprocesser i relation till stadsomvandlings- och stadsförnyelseprojekt.
Kulturarvsprocesserna studeras också i relation till fysisk planering, då den mångfald av kulturvärden som finns måste hanteras i planeringen. Syftet är att stärka kulturmiljön i den fysiska planeringen för att utveckla hållbara och attraktiva livsmiljöer. En målsättning är att utveckla metoder för att analysera samspelet mellan kulturmiljöer och dess skydd på olika nivåer, genom olika lagar, för förbättrat kunskapsunderlag där olika aktörer behöver samverka i stadsomvandlingsprocesser.
Forskningsfrågor i projektet är: Vilka metoder kan utvecklas för att presentera och stärka kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i stadsomvandlingsprocesser? Hur uppfattas byggd miljö som kulturarv och på vilket sätt dokumenteras och presenteras kulturarv i planeringsprocesser? Hur påverkas bebyggelsens kulturvärden genom tendenser i samhället och av strukturella förändringar i stadsmiljön? Hur hanteras kulturmiljö i stadsomvandlingsprocesser i förhållande till identifierade kulturvärden?
Forskningsprojektet genomförs som en kvalitativ flerfallstudie. Bland annat studeras de storskaliga förändringar av Kiruna och Malmberget som pågår, orsakade av markdeformationer som uppstår genom gruvbrytning. Även europeiska exempel på hur byggt kulturarv påverkas av stadsomvandling och stadsförnyelse undersöks, och jämförs med de svenska fallen.
Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs av Kristina L Nilsson, professor i Arkitektur vid Luleå tekniska universitet, Ola Wetterberg, professor i Kulturvård vid Göteborgs universitet, samt Jennie Sjöholm, doktorand i Arkitektur vid Luleå tekniska universitet.
Projektet finansieras av Forskningsrådet Formas.
Uppdaterad: