Doktorandprojekt inom SICTA Next Generation Urban Mobility (SICTA-NGUM)

Min doktorsavhandling ingår i SICTA-NGUM-projektet och fokuserar på att utveckla en metodik för att använda generativ AI (GenAI) som ett verktyg för digitalt deltagande. Den centrala hypotesen är att en AI-driven metodik skulle kunna minska hindren för engagemang hos olika intressentgrupper, till exempel barn.

Med utgångspunkt i denna hypotes är GenAI-metodologin utformad för att fungera som ett gränsobjekt som överbryggar klyftan mellan kommuner och olika demografiska grupper. Detta tillvägagångssätt underlättar kommunernas kontakter med allmänheten och ger samtidigt dessa grupper en strukturerad plattform för ett meningsfullt samarbete med lokala myndigheter. 

Projektaktiviteter som genomförts hittills

Vi har nyligen avslutat en workshopserie i sex delar på en skola i Luleå. De tre första tillfällena handlade om att skapa en sensorisk förståelse för den fysiska miljön, medan de efterföljande sessionerna utvärderade GenAI och virtuell verklighet (VR) som verktyg för samskapande.

Inom GenAI-workshoparna agerade eleverna som medskapare och kritiska utvärderare, och utnyttjade tekniken för snabb idéskapande och visualisering. Syftet med att använda GenAI är att engagera olika intressenter i samproduktionsprocesser för att utveckla kontextuella interventioner. Det genererade materialet ses inte som färdiga förslag, utan fungerar snarare som en diskussionsgrund för att förstå och tolka barnens behov och den logik som ligger till grund för deras prioriteringar.

Denna metodik underlättar en djupare dialog om vad, hur och varför när det gäller miljöanpassningar för att tillgodose specifika behov. Genom att använda tekniken som ett medium för resonans och reflektion genererar processen tolkbara data utan att kräva mycket teknisk kunskap av deltagarna.

Observationer och resultat:

● Snabbare prototyputveckling: Studenterna kunde i realtid visualisera komplexa miljöförändringar, såsom infrastrukturförändringar, vegetation och gångvägar.

● Utvärdering av genomförbarhet: AI-resultaten fungerade som katalysatorer för diskussioner om praktisk genomförbarhet och handlingskraft.

● Ökat engagemang: Digitala verktyg upplevdes som mer stimulerande och snabbare än traditionell handritning, vilket öppnade upp för nya perspektiv i diskussionen.

● Hög datatäthet: Metoden genererar omfattande visuella data och en snabb rapport för att underlätta analysen av användarkrav, kompletterat med diskussionsmaterial från workshopparna.

Nuläge

Projektet har nu gått in i en fas där resultaten från workshopserien omvandlas till förslag på åtgärder. Dessa förslag utarbetas i samarbete med Luleå kommun och en lokal gymnasieskola för att säkerställa lokalt stöd och praktisk genomförbarhet. Efter urvalsprocessen ansvarar eleverna från gymnasieskolan för det praktiska genomförandet. Därefter är målet att den ursprungliga klassen från workshopserien ska fungera som jury för att avgöra vilka lösningar som ska genomföras.