Pilotdemonstration av en ny in situ-teknik för samtidig nedbrytning och immobilisering av föroreningar i grundvatten och jord

Arsenik (As) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) användes i Sverige i decennier som komponenter I träimpregneringskemikalier, vilket ledde till allvarlig markförorening. Sanering av sådana områden är komplex och kostsam, ofta i strid med principerna för hållbar resursanvändning, medan effektiva in situ-tekniker saknas. I detta projekt föreslås ett nytt tillvägagångssätt för jordsanering där As immobiliseras och PAH bryts ner utan jordgrävning, genom elektrooxidation. Projektets mål är att genomföra en pilotskalademonstration av metoden och utvärdera dess påverkan på miljön, resurs- och energianvändning samt övergripande hållbarhet. Samarbetet involverar ägaren av förorenade områden Trafikverket, miljökonsultföretaget Afry och forskare vid LTU som specialiserar sig inom marksanering och elektroniksystem. Resultatet av detta projekt kommer att bidra till ett långsiktigt skydd av grundvattenresurser, vilket säkerställer säkrare vatten och friskare ekosystem i Sverige och potentiellt även i andra regioner som står inför liknande föroreningsutmaningar.

Gamla träimpregneringsanläggningar har lämnat efter sig allvarliga föroreningar i mark och grundvatten i Sverige. Två särskilt problematiska ämnen är arsenik (As) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som båda är farliga för människor och miljö. Trots att användningen av dessa ämnen har förbjudits, finns de kvar i marken och kan långsamt läcka ut till grundvattnet. Att gräva upp och deponera förorenad jord är idag den vanligaste metoden, men den är dyr, energikrävande och skapar stora mängder avfall. Samtidigt riskerar man att sprida föroreningarna ytterligare vid hanteringen.

I detta projekt testas en helt ny och hållbar metod för att sanera förorenad mark – direkt på plats, utan att gräva. Genom att använda elektricitet för att styra hur järn rör sig i marken, kan vi både bryta ner organiska föroreningar (PAH) och binda fast arseniken så att den inte längre är rörlig eller farlig. Järnet kommer från nedbrytbara elektroder i marken och bildar reaktiva ämnen som fångar upp arseniken. Samtidigt bryts PAH ner genom elektrokemiska reaktioner.

Syftet med projektet är att demonstrera en ny metod för in situ-sanering som samtidigt minskar markens toxicitet och förhindrar fortsatt spridning av föroreningar till grundvattnet. Det handlar om att skapa en effektiv, hållbar och energieffektiv teknik för att hantera komplexa förorenade områden – särskilt där traditionell grävning inte är möjlig eller önskvärd.

Metoden kombinerar ny teknik inom elektronik och miljövetenskap. Den har redan testats framgångsrikt i labb, och nu tar vi nästa steg: ett pilotförsök i fält på en förorenad plats som fortfarande används för industriella aktiviteter. Det innebär att vi kan testa tekniken i verklig miljö utan att störa befintlig infrastruktur, vilket är en stor fördel. Projektet drivs av forskare vid Luleå tekniska universitet tillsammans med Trafikverket och miljökonsultföretaget AFRY.

Utöver att minska miljö- och hälsoriskerna kan metoden också spara både resurser och utsläpp. Genom att undvika transporter och deponering minskas klimatpåverkan – något som är helt i linje med cirkulär ekonomi och hållbar utveckling. Tekniken har potential att tillämpas på andra platser i Sverige och internationellt, där liknande föroreningsproblem finns.

Detta projekt tillhör Formas prioriterade område ”Hav och vatten”, med särskilt fokus på skydd av grundvatten och kontroll av föroreningar. Genom att utveckla integrerade lösningar för mark- och vattenrening, adresserar projektet det akuta behovet av långsiktigt grundvattenskydd i Sverige.

Genom att knyta ihop sanering och skydd av grundvattnet i ett och samma system, skapas en helhetslösning för framtidens miljöarbete. På sikt bidrar det till friskare ekosystem, tryggare dricksvatten och nya möjligheter för att återanvända mark som idag är oanvändbar på grund av föroreningar.

Det här projektet är finansierat av Formas under projektnummer 2025-01366.