H2SIPP (Hydrogen Safety and Improved Permit Processes)

Bakgrund

Trots flera decennier av forskning om vätgasläckor så återstår flera kunskapsluckor inom vätgassäkerhet. En av de mest kritiska kunskapsluckorna gäller termisk strålning från vätgasjetflammor. Intensiteten i den utstrålade värmen, och dess spektrum, skiljer sig markant jämfört med jetflammor med fossila gaser. Vätgassäkerhetforskningen är en del av H2SIPP-projektet Länk till annan webbplats. vars mål är att möjliggöra implementering av vätgas i de nordiska länderna.

Evidensbaserade säkerhetsavstånd är av kritisk betydelse för en grön omställning med hjälp av vätgas eftersom avstånden påverkar såväl utformandet som placeringen av nya anläggningar. Ju mindre kunskap som finns desto större säkerhetsmarginaler behöver användas, vilket kan leda till ineffektiv och överkonservativ dimensionering. Viss vägledning kan fås från tidigare projekt men bedömningarna måste göras från fall till fall och tillgången till tidigare erfarenhet för varje fall är mycket begränsad. För vätgastillämpningar utgör avsaknaden av ett konsistent regelverk en extra utmaning vilket leder till stor osäkerhet och därmed ökade kostnader vilket kan fördröja eller i värsta fall förhindra investeringar i grön vätgasteknologi. Det finns också ett behov av riktlinjer och taktik för räddningstjänsterna där dagens situation med en hög grad av osäkerhet leder till ett överkonservativt beslutsfattande.

Syfte och mål

Syfte och mål för forskarna inom vätgassäkerhet i projektet är:

• Undersöka emissionsspektras inverkan på säkerhetsavstånden.
• Kvantifiera strålning från vätgasjetflammor, strålningsvärmeöverföring och de strålningstermiska effekterna på omgivande föremål.

Andra mål som undersöks är:

• Utveckla kunskapsbaserade säkerhetsavstånd för implementering av en effektiv och säker vätgasinfrastruktur, ur ett tillstånds-, säkerhets- och social acceptansperspektiv.
• Stödja en effektivisering av tillståndsprocessen i allmänhet och specifikt för fastställande av säkerhetsavstånd, vilket anses vara en av de största utmaningarna för ett brett införande av vätgasteknik.

Fakta

Finansiär: Energimyndigheten, Nordic Energy Research, P2023-00561

Tidslinje: Projektstart 02-2023 och projektslut (planerat) 02-2026.

Projektledare: Cecilia Wallmark (Projektledare)

Ansvarig forskare för vätgassäkerhet: Michael Försth (professor).

Projektdeltagare vätgassäkerhet: Rhoda Afriyie Mensah (Post-doktor), Joakim Sandström (Biträdande lektor), Oisik Das (Biträdande professor), Andrea Correa (doktorand) och Lucas Andresson (doktorand)

H2SIPP Länk till annan webbplats. är ett samarbete mellan forskare inom CH2ESS Länk till annan webbplats.-nätverket vid Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Aalto University, Norwegian University of Science and Technology, Energigas Sverige, Zelk Energi, Skoogs Bränslen, Bodens Utveckling AB, Gällivare's business community, SSAB, Gen-H Oy, Hydri, Nordion Energi, AFRY.

Kunskapsspridning

LTU CH2ESS Research Day | Luleå tekniska universitet Länk till annan webbplats.

Safe and efficient hydrogen infrastructure (youtube.com). Länk till annan webbplats.