Möt våra forskare inom drift- och underhållsteknik

Uday Kumar: "Vi utvecklar inte bara verktyg, teknik och managementlösningar för underhåll – vi formar dess framtid"

Professor Uday Kumar har varit verksam vid Luleå tekniska universitet i 35 år och byggt upp forskningsämnet drift- och underhållsteknik till ett ledande ämne. Senare i vår tillträder han rollen som senior professor och har från 1 januari lämnat över stafettpinnen till nästa ämnesföreträdare.

Vad har du gjort under dina 35 år på universitetet?
– Jag inledde min akademiska bana som doktorand, blev senare lektor och sedan professor i maskinteknik. Jag arbetade även några år som lärare i Norge innan jag återvände till Luleå tekniska universitet med en vision: att etablera underhåll som en vetenskaplig disciplin.

Vid den tiden erkändes inte underhåll som en formell disciplin. Jag presenterade idén för universitetets ledning, som lade grunden till vad som skulle bli ett av universitetets mest framgångsrika forskningsområden. År 2001 startade vi en forskargrupp från grunden. År 2018 hade den vuxit till att bli den största vid LTU.

Vårt mål var att skapa ett mång- och tvärvetenskapligt område som kombinerar teknik, ekonomi, IT och management. Med tiden har vi inte bara utvecklat praktiska verktyg och metoder utan även hjälpt till att definiera underhåll som en vetenskap.

Hur har ämnesområdet utvecklats genom åren?
– Järnvägssektorn bjöd på många utmaningar, vilket väckte intresse hos externa partners som Trafikverket och LKAB. År 2001 fick Järnvägstekniskt centrum inriktningen mot drift och underhållsteknik där jag blev föreståndare. Arbetet var både utmanande och stimulerande.

År 2006 etablerade vi Centrum för underhåll och industriella tjänster (CMIS) som senare blev Centrum för Intelligent Asset Management (CIAM). Detta gjorde att stora industriaktörer som Vattenfall Vattenkraft, LKAB, SSAB, Scania och Boliden anslöt sig. Men när de ledande personerna gick i pension eller bytte tjänst minskade intresset något, och centret utvecklades inte så mycket som vi hade förväntat oss.

År 2009 nominerades jag till att ingå i den nationella arbetsgruppen för Transport 2030 som representant för forskarna, vilket fördjupade vårt engagemang i nationella frågor.

En viktig milstolpe kom när SKF Condition Monitoring Centre etablerades i Luleå. Detta höjde vår internationella profil avsevärt och positionerade Luleå som ett nav för forskning inom tillståndsövervakning och underhåll.

Vilka har varit de största utmaningarna?
– Det finns två centrala utmaningar som fortsätter att forma vårt område.

Den första är att etablera ett stabilt, långsiktigt finansiellt stöd för grundforskning. Mycket av vårt arbete kräver långsiktig finansiering, vilket är svårt att säkra i ett konkurrensutsatt och föränderligt finansieringslandskap.

Den andra är att etablera underhåll som en sammanhållen vetenskaplig disciplin. Fältets inneboende komplexitet – som omfattar teknik, ekonomi, logistik och förvaltning – gör det till en utmanande fråga. För att integrera dessa discipliner i en enhetlig akademisk disciplin krävs ett djupgående tvärvetenskapligt samarbete.

Vad har varit mest minnesvärt?
– Det har varit många minnesvärda ögonblick, men ett som sticker ut var när jag blev inbjuden att tala under en tv-sänd utfrågning i Sveriges riksdag. Sessionen, som hölls av riksdagens trafikutskott, fokuserade på hur man kan förbättra tillförlitligheten och robustheten i det svenska järnvägssystemet. Det var ett ögonblick av stor stolthet och erkännande - inte bara för mig, utan för det forskarsamhälle jag representerar.

Vilka är några av höjdpunkterna under åren?
– Vår division har åstadkommit mycket:

• Vi har examinerat 55 doktorander.
• Byggt labb i världsklass, varav många finansierats internt.
• Vi har säkrat patent och varit värd för flera internationella konferenser.
• Författat en lärobok och åtta referensböcker om underhåll
• Startat och etablerat International Journal of System Assurance Engineering and Management, som ges ut av Springer.
• Etablerat en av universitetets flaggskeppsavdelningar, som vunnit många priser och fått internationellt erkännande.

På bara två decennier – en kort period i en akademisk disciplins livslängd – har vi kommit väldigt långt, från en ödmjuk början till att bli ledande inom området.

Några sista tankar?
– Vi utvecklar inte bara verktyg, teknik och managementlösningar för underhåll – vi formar dess framtid.

Ramin Karim: "Ledarskap innebär teamwork, engagemang och hängivenhet"

Professor Ramin Karim är ämnesföreträdare och professor i drift- och underhållsteknik med särskild inriktning på industriell AI och Asset Management vid Luleå tekniska universitet (LTU). Han gör betydande insatser i universitetets grundutbildning, som lärare och handledare, och har handlett ett stort antal doktorander till examen. Tack vare sitt innovativa handledarskap och sina pedagogiska meriter utsågs professor Karim av Teknologkåren och Doktorandsektionen till den prestigefyllda utmärkelsen ’Årets handledare’, 2023.

Professor Karim är också verksamhetsledare för Centrum for Intelligent Asset Management (CIAM), en framstående forskningsmiljö som fungerar som en central nod för akademi-industri-samarbete inom tillgångsförvaltning. Under sin akademiska karriär har han fortsatt att bygga ut ett omfattande internationellt nätverk inom både akademi och industri, vilket har resulterat i ett stort antal framgångsrika samarbeten.

Professor Karim har bidragit till att etablera forskningen inom drift- och underhållstekning samt industriell AI vid Luleå tekniska universitet till en av Sveriges mest framstående forskargrupper, genom att erhålla betydande forskningsanslag från offentliga och industriella aktörer. Bland dessa aktörer kan nämnas organisationer såsom Vinnova, Formas, europeiska forsknings ramverk, Energimyndigheten och Kempestiftelserna samt industrier såsom Saab, LKAB, Trafikverket, Boliden, Epiroc, Zinkgruvan, Newmont Mining, Vale, Försvarsmakten, SSAB, Smurfit Westrock, Vattenfall, SJ, Transitio, TiB, Västtrafik och SL. Professor Karims industrinära forskning har bidragit till LTU:s mål med att främja samhällsutvecklingen i Sverige genom banbrytande forskning och utbildning i framkant. Hans forskning fokuserar på AI-driven digital transformation, särskilt inom bygg- och industrisektorerna, och har resulterat i innovativa verktyg, teknologier och metoder. Ett av hans mest framstående bidrag är utvecklingen av AI Factory-plattformen, en banbrytande industriell AI-plattform som har fått betydande forskningsfinansiering och möjliggjort omfattande innovationer inom området. Professor Karim är huvudförfattare av boken ’AI Factory – Theories, Applications, and Use Cases’.

Professor Karim har också en omfattande vetenskaplig produktion och är en av redaktörerna för International Journal of System Assurance and Engineering Management, en respekterad publikation som ges ut av Springer Nature. Han är huvudförfattare till boken AI Factory (2023), en omfattande referensbok som behandlar implementering av AI, och hans arbete har blivit erkänd av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Både AI Factory och ePilot-projektet har listats på IVA 100-listan över Sveriges mest lovande forskningsinitiativ. Vid LTU har professor Karim varit drivande i etableringen av två betydelsefulla forskningslaboratorier, eMaintenance Lab och Battery Lab, belägna i Luleå och Kiruna. Dessa laboratorier stödjer forskning, utbildning och innovation inom deras respektive områden och bidrar signifikant till universitetets och regionens utveckling. Han har fått i uppdrag att utarbeta ett underlag (white paper) om datadrivet underhåll av infrastruktur. Detta policydokument utvecklas av Transport Professional Board inom OECD och är riktat till medlemsländerna.

Utöver sina akademiska insatser har professor Karim gjort betydande framsteg i att omsätta forskningsresultat till praktisk samhällsnytta. Han är medgrundare till Predge AB, ett spin-off-företag från LTU som grundades 2013 och som vid två tillfällen har erkändes på Ny Tekniks 33-lista över Sveriges mest lovande startups. Denna bedrift understryker hans förmåga att koppla samman akademi och industri på ett framgångsrikt sätt och bidra till utvecklingen av små och medelstora företag i regionen. Professor Karims forskning och innovationer har haft en betydande påverkan på samhällsutvecklingen, särskilt genom viktiga samarbeten med aktörer inom transport-, bygg-, försvars-, energi- och gruvsektorerna. Hans arbete fortsätter att forma och förbättra dessa industrier genom att tillhandahålla banbrytande lösningar och strategier för framtida utveckling.

Vad fick dig att söka den här rollen, och vad ser du mest fram emot med att leda avdelningen?
– Det som verkligen lockade mig var möjligheten att forma forskning som bygger broar mellan vetenskap och industri, och att omvandla bra idéer till praktiska lösningar. Att leda den här avdelningen innebär att jag får utveckla mina egna forskningsintressen samtidigt som jag hjälper teamet att växa, utforska nya riktningar och bidra till något större än oss själva. Den kombinationen av upptäckt och påverkan är det som motiverar mig mest.

Om du var tvungen att beskriva din ledarskapsstil med tre ord, vilka skulle det vara – och varför?
– Teamwork är grunden. Oavsett om det handlar om akademi eller industri händer inget meningsfullt utan samarbete. Engagemang betyder att hålla fast vid våra mål, även när vägen inte är lätt. Hängivenhet är det som lyfter vårt arbete till att leverera resultat av hög kvalitet. Dessa är de viktigaste ingredienserna för att uppnå excellens i forskning.

Vilken stor idé eller satsning hoppas du kunna lansera under ditt första år?
– Vi fokuserar starkt på att stödja den gröna omställningen, med start i hanteringen av batteriers livscykel. Därför lanserar vi ett nytt Batterilabb och bygger upp en särskild arbetsgrupp kring det. Samtidigt satsar vi på kvantteknologi, som öppnar upp för kraftfulla nya verktyg för förbättrad analys inom tillgångsförvaltning, drift och underhåll. Det är inom dessa områden vi vill ta ledningen.

Varje ledare sätter sitt avtryck – vad hoppas du ska bli ditt arv här?
– Jag vill att vi ska blicka framåt, definiera framtiden och använda rätt teknik för att ta oss dit. Jag vill att vi tänker i förväg, agerar tidigt och sätter tempot i vårt fält. Om vi kan se tillbaka och säga att vi drev verklig förändring, att vi inte väntade på att någon annan skulle gå först, då ser jag det som en framgång. Det handlar om att bygga ett team som är känt för att göra saker annorlunda – och göra dem bra.

Samarbete är avgörande inom akademin. Hur planerar du att samla människor och skapa nya idéer?
– Det börjar med kulturen. Om vi skapar en miljö där tillit är normen och människor känner sig trygga att ta risker, kommer nya idéer att följa. Vi måste också vara ärliga med incitament – folk ska se att deras insats spelar roll och uppmärksammas. När vi sätter teamet först och gör framgång synlig, blir samarbete något naturligt.

Om du fick säga en sak till studenter och personal om din vision för avdelningen, vad skulle det vara?
– Studenterna är den viktigaste källan för ämnets överlevnad och för vår existens. De är kärnan i det vi gör. Studenter är inte bara här för att lära sig, de är med och formar framtiden. Vårt huvudsakliga uppdrag är inte bara att utbilda dem, utan att ge dem verktygen, kunskapen och tänkesättet för att leda oss in i framtiden. Om vi håller fast vid nyfikenhet, kvalitet och koppling till verkliga utmaningar, kommer den här avdelningen att fortsätta utvecklas och förbli relevant.

Veronica Jägare: ”Vi välkomnar dig att höra av dig – låt oss prata idéer och utforska möjligheter till samarbete.”

Veronica tar med sig en mängd erfarenheter, passion och visioner till sin nya roll som verksamhetsledare för Järnvägstekniskt centrum (JVTC) vid Luleå tekniska universitet (LTU). Med en stark bakgrund inom industriell utveckling, ett decennium inom konsultbranschen och en doktorsexamen med fokus på digitala lösningar för järnvägsunderhåll har hon spelat en nyckelroll i att forma centrets utveckling genom åren. Från och med augusti kommer hon även att axla rollen som avdelningschef, vilket markerar ett nytt kapitel i hennes ledarskapsresa. I den här intervjun får vi lära känna Veronica, hennes prioriteringar och hennes vision för framtiden inom järnvägsforskning och innovation.

• Järnvägstekniskt centrum (JVTC)

Kan du berätta lite om din bakgrund och vad som ledde dig till rollen som verksamhetsledare för JVTC?
– Jag är en före detta LTU-student som studerade industriell teknik och ergonomi. Efter min examen arbetade jag i 10 år som affärskonsult och senare blev jag biträdande direktör på LTU för både JVTC och CIAM - det var 2010. JVTC växte mycket vid den tiden, så jag bestämde mig för att fokusera på JVTC:s tillväxt. År 2013 tog jag på mig rollen som projektledare för ett stort projekt som hette ePilot, som arbetade med underhåll av järnvägssystemet och digitala lösningar. Det här projektet var verkligen intressant, så jag bestämde mig för att göra mitt doktorandarbete baserat på projektet och de frågor som behövde lösas. År 2022 tog jag min doktorsexamen och har kontinuerligt arbetat med att bygga upp JVTC till vad det är idag tillsammans med professor Uday Kumar och andra järnvägsforskare på LTU. Nu när Uday går i pension kändes det som ett naturligt nästa steg att ta på sig rollen som direktör.

Vad är det mest spännande med att leda JVTC just nu?
– Det är spännande att se hur nya teknologier som AI kan bidra till att utveckla tillgångsförvaltning och underhåll av järnvägssystemet då järnvägen är det föredragna transportmedlet när det gäller hållbarhet. Den måste fungera i samhället i kristider och det är också viktigt för norra Sverige som expanderar inom de gröna näringarna att också ha ett pålitligt sätt att transportera tungt gods.

Vilka är dina främsta prioriteringar för centret under det kommande året?
– Min prioritet är att nätverka med järnvägsindustrin för att attrahera fler partners till JVTC och att öka medvetenheten inom universitetet för att göra alla medvetna om vår järnvägsforskning. Jag vill också se till att JVTC är en erkänd partner på den europeiska arenan och i världen för att skapa möjligheter för mer forskning.

Hur ser du att centret kan bidra till innovation och samarbete inom och utanför universitetet?
– Inom universitetet skulle jag vilja se mer samarbete mellan forskare från olika ämnen för att stimulera innovation. Utanför universitetet är det viktigt att forskare är uppdaterade om behoven inom industrin för att kunna matcha våra forskningsinsatser för att hitta lösningar på verkliga utmaningar.

Vilka råd har du till branschfolk som vill engagera sig i centrumets arbete?
– De är välkomna att kontakta oss för att prata om idéer och samarbetsmöjligheter.

När du nu förbereder dig för att ta över rollen som avdelningschef från och med den 1 augusti, hur tänker du dig att du ska kunna balansera ditt ansvar mellan de båda rollerna och vilka synergier hoppas du kunna skapa mellan dem?
– Jag känner mig både hedrad och stimulerad av möjligheten att få bidra till den fortsatta utvecklingen av vår avdelning. Att balansera detta nya ansvar vid sidan av min nuvarande ledarskapsroll kommer att kräva ett strategiskt och samarbetsinriktat tillvägagångssätt som betonar anpassning, inkludering och gemensam tillväxt.

Min vision är att främja starka synergier mellan de två rollerna genom att säkerställa att våra strategier och mål inte bara är tydligt definierade utan också ömsesidigt förstärkande. I slutändan är mitt mål att odla en kultur av ständiga förbättringar och kollektiva prestationer - där vi växer tillsammans, stöttar varandra och är fokuserade på att leverera högsta kvalitet i allt vi gör.

Matti Rantatalo: ”Det bästa med att undervisa studenterna vid LTU är studenternas kultur att självständigt ta sig an olika utmaningar och problem."

Under den akademiska ceremonin i november 2025 promoverades Matti Rantatalo till professor. Detta markerar en viktig milstolpe i en lång och engagerad resa inom forskning och utbildning. I den här intervjun berättar han mer om sin bakgrund, sin drivkraft och vad som formar hans arbete i dag.

Hur väcktes ditt intresse för forskning och hur tog din karriär sin början?
– Intresset för forskning väcktes i slutet av min utbildning i datateknik och signalbehandling, när jag utförde mitt examensarbete vid AssiDomäns forskningsavdelning i Piteå. Arbetet handlade om lasermätning av ytstrukturer i papper med syftet att utreda tillståndet hos olika delar i pappersprocessen. Vad jag inte visste då vara att jag nästan 30 år senare fortfarande skulle jobba med tillståndsövervakning med bland annat laser, men nu även inom många olika områden. Efter en tid i telekombranschen där jag jobbat med digitalradio påbörjade jag mina forskarstudier i teknisk akustik.

Vad inspirerade dig att välja ditt ämnesområde och så småningom bli professor?
– Efter avslutade forskarstudier anslöt jag till avdelningen för drift och underhållsteknik där jag jobbat med att utveckla området kring tillståndsbaserat underhåll och övervakning. Tillståndsbaserat underhåll bygger på mätningar av anläggningarnas tillstånd eller på prediktioner av framtida tillstånd. Genom att utföra drift eller underhållsåtgärder baserat på ett faktiskt uppmätt tillstånd hos en anläggning eller en process, kan onödiga stilleståndstider och underhållsåtgärder reduceras. Att jobba med dessa frågor är både intressanta och viktiga. Genom ett optimalt underhåll kan produktionen maximeras och resursutnyttjande minimeras, vilket är av stor vikt för att säkerställa vår svenska industris konkurrenskraft.

Vad är det bästa med att undervisa vid Luleå tekniska universitet (LTU)?
– Det bästa med att undervisa studenterna vid LTU är studenternas kultur att självständigt ta sig an olika utmaningar och problem. Att få jobba med studenter som visar på en förmåga att ta sig an problem en ovanlig kreativitet visar på ett förhållningssätt som gör dem attraktiva och ytterst anställningsbara. Förutom denna kultur bland LTU-studenterna känns närheten till vår svenska basindustri otroligt bra. Något som gör mig stolt är att våra studenter nu sitter ute i våra industrier där de gör faktisk skillnad för att hålla igång vår basindustri eller transportinfrastruktur.

Kan du berätta om ett aktuellt forskningsprojekt eller en upptäckt som du är extra entusiastisk över?
– Att mäta tillståndet eller övervaka anläggningar eller processer har gått som en röd tråd genom min forskarkarriär där jag och mina kollegor jobbat med olika metoder. I dagsläget driver jag ett antal projekt kring distribuerade fiberoptiska mätningar. Parallellt med dessa forskningsprojekt driver jag också initiativ för att implantera resultaten ute längs våra transportsystem som järnvägen eller längs våra datakommunikationsstråk. Arbetet fokuserar på att mäta tillstånd på olika anläggningar men också på att skydda infrastruktur mot skador eller hot.

Vilket råd skulle du ge till studenter som är intresserade av ditt område?
– En aha-upplevelse för mig har varit insikten av underhållets betydelse för olika verksamheter. Att kunna bemästra detta område kan göra en avgörande skillnad för ett företags överlevnad i en global konkurrenssituation. Arbetsuppgifterna inom detta område sträcker sig vanligtvis genom hela organisationen på ett företag vilket skapar möjlighet för olika individer att hitta sitt favoritområde inom drift och underhåll.

Vad är nästa stora mål eller projekt som du arbetar mot?
– I dagsläget har vi etablerat en stark kompetensgruppering kring övervakning av anläggningar via fiberoptiska mätningar. I arbetet ingår utveckling av nya applikationer och även implantering av olika typer av lösningar för tillståndsövervakning via befintliga fiberoptiska kablar, till exempel längs vårt svenska järnvägsnät.