Metoder för att analysera tidsserier i elkraftssystem

Antalet tidsserier med spännings- och strömvärden i elkraftnäten ökar snabbt och har troligen redan nått en sådan volym att hanteringen av dem kommer att kräva stora insatser. Samtidigt har förmågan att bearbeta sådana tidsserier ökat enormt. Detta gäller för klassiska systematiska metoder med strukturerade databaser och extraktion av statistiska egenskaper, men också för maskininlärningstekniker, som kan hitta mönster som är svåra (eller åtminstone mycket tidskrävande) att hitta med klassiska metoder.

Projektet syftar till att utveckla metoder för att extrahera information från de stora mängder mätvärden som finns i elkraftnät. Metoderna kommer att användas inom projektet på mått på strömkvalitet, samtidigt som de är avsedda att ha en bred tillämpning.

Finansiering: Svenska kraftnät

Projektdeltagare: Martin Pettersson, Per Westerlund, Math Bollen

Det är känt att den som lider av kognitiva nedsättningar, till exempel demens, också faller oftare. Men det finns sparsamt med forskning om kopplingen mellan hjärnans kognitiva funktioner och balans. Nu vill forskarna ta reda på mer om hur sambandet ser ut hos äldre. Dessutom undersöks om ett träningsprogram som inkluderar både träning av balans och av hjärnans funktioner förbättrar försökspersonernas resultat.

– Vi vill se om vi får ytterligare en positiv effekt av träningen genom att lägga till träning av kognitiv förmåga, säger Jimmy Falk, doktorand i fysioterapi.

Fallolyckor är vanligt bland äldre. Ungefär en av tre över 65 faller varje år, vilket kan få stora konsekvenser.

– Förutom fysiska skador och dödsfall orsakar fallolyckor också en rädsla hos många äldre. Det finns risk för en ond spiral där rädsla för att falla leder till inaktivitet och isolering, säger Jimmy Falk.