Aktiviteter

Här listar vi genomförda ktiviteter inom projektet.

WP1 : Lokal landskapsskapande i återställningen av gruvområden

Fältbesök i samband med ACG-gruvstängning 2025
Efter en vecka fylld av intressanta föredrag och livliga diskussioner på konferensen Mine Closure i Luleå begav vi oss norrut för ett tre dagar långt fältbesök till platser för efterbehandling av gruvor. Områdena kring Aitik och Kiruna lärde oss om en rad olika frågor som för närvarande diskuteras inför efterbetalning av gruvverksamhet. Insikter från urfolkssamhällen, industrirepresentanter, ingenjörer och biologer visade på betydelsen och komplexiteten i efterbehandlingsplaner – såsom tekniska utmaningar med geomorfologisk efterbehandling, täckningsmaterials funktion samt markanvändningskonflikter, inklusive förhandling och kompensation.

Mest framträdande var frågan om hur gruvstängning ska hanteras mitt i en ökande efterfrågan på kritiska mineraler som behövs för den gröna omställningen och EUs oberoende. Arktis, känt för sitt extrema klimat som gör restaurering tidsmässigt utmanande, förblir en plats med en komplex historia av resursutvinning, kolonialism, och geopolitiska spänningar.

Presentation om tacking för gruvor i arktiska miljöer

Abdalla Saafan, doktorand vid LTU, presenterade sitt arbete “Assessing the effect of snowmelt on mine covers in cold climates using numerical modelling and laboratory columns” vid den 18:e internationella konferensen om gruvstängning (Mine Closure).

Artikeln undersöker utmaningarna med att konstruera gruvtäckningar med den morän som finns tillgänglig i arktiska regioner, samt hur man tar hänsyn till det arktiska klimatets särdrag – till exempel den torra vinterperioden som ackumulerar nederbörd som sedan frigörs under en kort och intensiv snösmältningsperiod – och hur detta påverkar täckningens funktion.

• Länk till publikationen: https://papers.acg.uwa.edu.au/p/2515_92_Saafan/

WP4 Återställningens långsiktiga hållbarhet och resiliens

Arbetspaketet fokuserar på att återställa arktiska landskap som påverkats av gruvverksamhet genom att återskapa vegetation som är anpassad till lokala förhållanden. De huvudsakliga målen är att:

• Identifiera lämpliga växtarter baserat på miljöförhållanden, önskade ekosystemfunktioner och framtida markanvändningsplaner. Detta kommer att baseras på vegetations- och jordanalys, miljö-DNA (e-DNA) och mätningar av föroreningar över rumsliga och tidsmässiga gradienter, samt på underlag från både lokalsamhällen och myndighetsnivå.
• Bedöma vegetationens roll i att stödja kortsiktiga och långsiktiga återställningsmål, inklusive erosionskontroll och minskning av föroreningar. Restaureringsmetoder kommer att testas med inhemska arter.
• Formulera skalbara restaureringsmål med hjälp av befintliga fältdata, tidigare studier och input från lokalsamhällen. På grund av långsam växtetablering i Arktis och projektets tidsram kommer arbetet att bygga på observationsdata snarare än experimentella fältförsök.
• Ta fram riktlinjer för växtbaserad återställning, anpassade till arktiska förhållanden, med rekommendationer för erosionskontroll och minskning av föroreningar.
• Utveckla skalbara restaureringsmål och strategier som kan ligga till grund för framtida fältarbete och policyutveckling.
• Stärka samarbetet med lokalsamhällen genom att integrera lokal kunskap i planeringen av restaureringsåtgärder.

Fältexpedition vid Seqi-olivinbrottet

Juli markerade en viktig milstolpe med en lyckad fältexpedition vid det tidigare olivinbrottet Seqi, beläget i viken Tasiussarsuaq, en gren av Niaqunngunaq (Fiskefjord) i sydvästra Grönland.

Under fältarbetet genomfördes vegetationsanalyser i områden med hög, medel och låg störningsgrad, tillsammans med insamling av eDNA-prover och experimentell transplantation av tuff. Platsen kommer att återbesökas under projektperioden.

Under 2027 kommer teamet att besöka och bedriva forskning vid nedlagda gruvor med pågående landskapsrestaurering och återetablering av vegetation.

Seqi ligger i viken Tasiussarsuaq, en gren av Niaqunngunaq (Fiskefjord) i sydvästra Grönland. Den närmaste bosättningen är Atammik (175 invånare), belägen vid fjordens mynning.

Gruvverksamheten vid Seqi bedrevs som en dagbrottsgruva, där rå olivin krossades och sorterades i olika kvaliteter beroende på användningsområde. Det bearbetade materialet transporterades från Niaqunngunaq med bulkfartyg med kapaciteter på upp till 50 000 ton, främst till den europeiska marknaden. Som mest sysselsatte gruvan cirka 30 personer. Olivinfyndigheten uppskattades till 150 miljoner ton, och mellan 2005 och 2009 utvanns omkring 400 000 ton. Verksamheten upphörde 2010 och gruvan stängdes.

Vid nedläggningen gjordes inga försök att återställa området.

En grusväg på cirka 2 kilometer förbinder dagbrottet med driftsområdena och piren. Grusvägen och driftsområdena står övergivna, med endast sparsamma tecken på naturlig återväxt, trots att det gått 15 år sedan nedläggningen.