Möt Debashis Das Chakladar

Debashis Das Chakladar anslöt som en postdoktorforskare på maskininlärning i augusti 2023. Han arbetar främst med hjärnanalysforskningsgruppen och hans särskilda fokus är att analysera elektroencefalogram (EEG) -data för olika tillämpningar såsom kognitiva uppgifter och kliniska uppgifter.

Han avlade sin doktorsexamen vid Indian Institute of Technology Roorkee, ett av de högst rankade instituten i Indien. Det var här han fann sin passion för EEG och har sedan dess bedrivit forskning kring hjärnanslutningsnätverk. Innan han anslöt sig till Luleå tekniska universitet forskade han vid Indian Statistical Institute, där han arbetade med ansiktsuppfattning.

Vår hjärna är komplex, när vi tänker och utför uppgifter aktiveras olika hjärnregioner (som frontal eller parietal). Dessa aktiverade regioner är ofta anslutna genom vissa statistiska mått för att skapa hjärnanslutningsnätverket.

– Det var vid Roorkee min resa med EEG och kognitiva uppgifter började. Under min doktorsavhandling byggde jag några inlärningsmodeller och skrev några algoritmer för att ta reda på arbetsbelastningsnivåerna för olika kognitiva uppgifter. Dessutom identifierade jag också förändringar i hjärnanslutningsnätverken när olika kognitiva uppgifter utfördes.

Vid Luleå tekniska universitet fokuserar Debashis främst på forskning relaterad till attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Mer specifikt hur koncentrationsförmågan och hjärnaktiviteten skiljer sig mellan personer med ADHD och personer utan ADHD. Detta görs genom att titta på hjärnaktiviteten medan de utför vissa kognitiva uppgifter.

– Under det här experimentet identifierar vi de aktiverade hjärnregionerna för personer med ADHD och utan ADHD. Tillsammans med EEG-analys utför vi också en statistisk analys för att validera EEG-resultaten. Vi utför också en ADHD-analys för barn och ungdomar, för att ta reda på hur hjärnaktiveringen förändras i takt med ålder hos deltagarna. Förutom EEG har jag nyligen också börjat arbeta med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI)-baserade hälso- och sjukvårdsapplikationer.

Neurovetenskapsmän och läkare som arbetar med personer som lider av ADHD kan dra enorm nytta av den här typen av forskning. Genom att observera olika aktiveringsområden eller anslutningsmönster i EEG kan läkare eller neurovetenskapsmän utföra klinisk bedömning och beteendestudier för ADHD- och icke-ADHD-deltagare.

– En annan viktig aspekt i forskningen är den temporära aspekten. Därför tittar vi på förändringar i hjärnaktivering över tid för ADHD-patienter med olika åldersgrupper. Till exempel kan din hjärna skapa en koppling mellan frontal-temporala hjärnlober under den första minuten av en kognitiv uppgift. Men den kommer att göra en annan anslutning med occipital-temporala hjärnlober 5 minuter senare, förklarar Debashis.

Debashis rekommenderades att börja på Luleå tekniska universitet av en tidigare senior som för närvarande också är en del av Brain Analysis-gruppen. Men det finns många fler anledningar till att han valde att flytta till Sverige.

– Från ett forskningsperspektiv är Sverige fantastiskt. Finansieringen är bättre och forskningen är mer öppen här, du kan delta i fler konferenser, träffa fler människor och skapa starka nätverk, allt detta är mycket viktigt för en forskningskarriär, säger han och fortsätter:

– Naturligtvis saknar jag Indien, mitt hem, men Luleå är mindre trångt och temperaturen är lägre vilket är trevligt. Det har också en naturlig skönhet som jag gillar. Maskininlärningsgruppen är fantastisk, de är alla mycket hjälpsamma vilket har varit trevligt. Specifikt har mentorskapet från Marcus Liwicki, ämnesföreträdare på maskininlärning, och Foteini Liwicki, biträdande professor på maskininlärning, varit enastående när det gäller att forma min karriärväg. Jag fokuserar flitigt på min forskning med målet att skapa ett framstående hjärnanalysteam vid Luleå tekniska universitet som kommer att erkännas globalt inom en snar framtid.