Integrerad klimatbedömning: Avvägningar och interaktioner av klimatpåverkan för skoglig biomassa i Sverige

Att förstå klimatpåverkan av olika sätt att använda skoglig biomassa är avgörande för att kunna genomföra lämpliga politiska åtgärder. Syftet med projektet är att förbättra effektiviteten av att nå klimatmålen genom att öka vår förståelse av klimatpåverkan av användningen av biomassa, särskilt avvägningar och interaktioner av klimatpåverkan mellan biofysiska och ekonomiska system.

Projekt tar ett helhetsperspektiv kring den svenska skogliga bioresursen och studerar hur den effektivt kan bidra till klimatarbetet i linje med bioekonomins målsättning. Viktigt i detta sammanhang är produktsubstitution, teknisk utveckling och styrmedel. Produktionssubstitution innebär att vi ersätter fossila material med biobaserade, och minskar därmed användningen av fossila material. Det kan röra som att ersätta olja med biobaserade material i tillverkningen av plast eller ersätta bensin med biodrivmedel. Det kan också röra sig om att ersätta icke-förnybara material med biobaserade material i design och materialval för konsumtionsprodukter. Även i byggsektorn kan det finnas stora möjligheter att ersätta nuvarande materialval (t.ex. betong och stål) med träprodukter. Teknisk utveckling innebär att nya eller effektivare värdekedjor för hur bioresurser används utvecklas. En värdekedja kan beskrivas som en kedja av aktiviteter för att tillhandahåll en slutprodukt till marknaden, t.ex. biodrivmedel. Med hjälp av teknisk utveckling kan nya biobaserade material tas till vara i befintliga värdekedjor eller så kan helt nya värdekedjor med biobaserade slutprodukter utvecklas. Styrmedel har normalt ett övergripande syfte som t.ex. att minska utsläppen av växthusgaser. För att motivera införandet av ett styrmedel krävs det någon form av marknadsmisslyckande. Ett marknadsmisslyckande innebär att marknaden själv inte kan fördela samhällets resurser på ett effektivt sätt. Det kan innebära att vi använder för mycket fossila bränslen eller inte fullt ut utnyttjar potentialen i ny teknik. Vi kan således med hjälp av styrmedel styra bort från användningen av fossila material och mot en ökad användning av biomaterial. Den sammanvägda slutsatsen är att vi måste förstå hur produktsubstitution, teknisk utveckling och styrmedel samverkar och påverkar användningen av bioresurser och därmed även klimatarbetet.

Både energisystemet och skogsbruket står inför stora omvälvningar. Bioenergi inkluderar tekniker för generering av värme, elektricitet och fordonsbränslen. De övergripande argumenten för bioenergi inkluderar ökad leveranssäkerhet och flexibilitet i energisystemet. Samtidigt har bioenergi en viktig roll i klimatarbetet. Bioenergi förväntas öka sin marknadsandel och utgör därmed en viktig del av omställningen av energisystemet. En avgörande fråga i detta sammanhang är huruvida bioenergisektorn kommer att lyckats implementera och kommersialisera den bioenergiteknik som utvecklas och därmed finna nya värdekedjor. Därmed stärks koppling mellan energisystemet och skogsbruket, som är den råvarubas som potentiellt kan tillhandahålla de volymer av biomassa som kommer att efterfrågas, både av energisektorn och av skogsindustrierna. Samtidigt står skogsindustrin inför stora utmaningar. För en fortsatt tillväxt måste nya värdekedjor utvecklas. Ambitiösa visioner har presenterats för en fortsatt industriell utveckling där bioenergi har en framträdande roll, inte minst av industrin själva, men samtidigt har visionerna enbart förverkligas i begränsad omfattning.

Om projektet

Forskningsprojektet finansieras av Formas och pågår under fyra år fram till december 2024. I projektet deltar professor Robert Lundmark och doktorand Oscar Piña vid avdelningen för Samhällsvetenskap.