Framtidens satelliter kan uppgraderas och repareras i rymden
”Om 10 till 20 år förväntar jag mig att satelliter kommer att vara konstruerade för service i omloppsbana. De kommer att kunna uppgraderas, repareras eller tankas i stället för att ersättas.”
Det säger Rémi Blanchart, doktorand inom rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet och verksam i projektet 6G SATCOM North. Hans forskning undersöker hur service av satelliter i omloppsbana kan bidra till mer flexibla och hållbara satellitsystem för framtidens 6G-kommunikation. Vi intervjuade Rémi. Läs intervjun nedan.
Kan du beskriva ditt forskningsområde och hur det är kopplat till projektet 6G SATCOM North?
– I dag återinträder satelliter i låg omloppsbana (LEO) i atmosfären när de når slutet av sin livslängd eller blir föråldrade. Min forskning undersöker möjligheten att utföra service i omloppsbana för att underhålla eller uppgradera satelliter, eller för att göra det möjligt för dem att anpassa sig till förändrade uppdragsmål och behov av kommunikationstjänster, samtidigt som rymdverksamheten blir mer hållbar. Detta är kopplat till projektet 6G SATCOM North genom att bidra till mer flexibla satellitinfrastrukturer, vilket är viktigt för 6G NTN.
Vad väckte först ditt intresse för rymdteknik och satellitsystem?
– Det som först väckte mitt intresse var att se en stor telekommunikationssatellit för första gången. Jag slogs av hur vacker den var. Varje komponent är noggrant konstruerad, monterad, testad och hanterad med omsorg. Belöningen kommer när allt detta arbete resulterar i en satellit som fungerar felfritt i rymden. Jag hoppas att jag själv får uppleva den känslan av att ha lyckats en dag.
Vilken roll tror du att satelliter kommer att spela i framtidens kommunikationsnät?
– Satelliter kommer att bli en integrerad del av kommunikationsnäten. Det är spännande eftersom de kommer att ge uppkoppling i avlägsna områden där markbaserade nät inte finns tillgängliga. De kommer också att stödja mobilitet inom sjöfart, flyg, räddningstjänst med mera.
Varför blir det här området särskilt relevant för framtidens 6G-satellitkonstellationer?
– 6G kommer att använda satellitkonstellationer i låg omloppsbana för att erbjuda global uppkoppling. När antalet satelliter ökar blir hållbarhetsutmaningen allt viktigare. Service i omloppsbana erbjuder en möjlig lösning. Men det är inte den enda fördelen. Det skulle också kunna göra det möjligt att uppgradera satelliter och anpassa dem till förändrade kommunikationsbehov på ett mer kostnadseffektivt sätt.
Hur skiljer sig dagens satelliter från de satelliter du föreställer dig om 10 till 20 år?
– Dagens satelliter är konstruerade för ett fast uppdrag och har en begränsad livslängd. Om 10 till 20 år förväntar jag mig att satelliter kommer att vara konstruerade för service i omloppsbana. De kommer att kunna uppgraderas, repareras eller tankas i stället för att ersättas. Det kommer att göra framtidens satellitkonstellationer mer hållbara och bättre på att anpassa sig till förändrade behov.
Vilka viktiga forskningsfrågor återstår att lösa inom satellitkommunikation?
– Jag tänker på två. Den första är hur framtidens satellitkommunikation kan göras mer flexibel, motståndskraftig och integrerad med markbaserade nät. Den andra är att förstå i vilken utsträckning service i omloppsbana kan bli en genomförbar lösning för att underhålla och uppgradera satellitkonstellationer samt förlänga deras livslängd. Den senare frågan är nära kopplad till min forskning.
Hur är det att bedriva forskning i Kiruna, en av Europas viktigaste rymdregioner?
– Kiruna erbjuder en unik miljö för rymdteknik. Här finns alla steg i utvecklingen av rymdfarkoster på en och samma plats, från den första konstruktionen och monteringen till testning, uppskjutning och drift. Det känns inspirerande att bedriva forskning på en sådan plats.
Hur hoppas du att din forskning ska kunna användas i samhället i framtiden?
– Jag hoppas att min forskning hjälper rymdindustrin att fatta välgrundade beslut om service i omloppsbana. På längre sikt hoppas jag att den kan bidra till att bygga mer hållbara satellitkonstellationer som kommer samhället till nytta.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Forskning