Att övervinna problem med kollektivt handlande i vattensystem

Att övervinna problem med kollektivt handlande i vattensystem där det som händer uppströms drabbar nedströms. Ett panelbaserat survey-experiment med politiker och medborgare längs Göta älv.

Medverkande: Prof. Simon Matti (Statsvetenskap, Luleå tekniska universitet), Ass. Prof. Anna Bendz (Statsvetenskapliga inst. Göteborgs universitet), Prof. Sverker C. Jagers (CeCAR/Statsvetenskap, Göteborgs universitet), Dr. Patrik Öhberg (SOM-institutet)
Finansiär: Vetenskapsrådet, 2020-2022

En hållbar hantering av vattenresurser är centralt för alla samhällen, inte minst för att säkerställa att medborgarna har tillgång till rent dricksvatten. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och idag är tillgången till rent vatten hotad av ett antal risker. Förutom föroreningar och bakterier pekas följderna av klimatförändringarna ut som ett stort hot, där höjningar av havsnivån, extremt regn och översvämningar hotar dricksvattnets tillgång och kvalitet. Vattendrag som används till dricksvatten är ofta en gemensam resurs, vilket innebär att användningen av vattendraget måste samordnas. En sådan samordning är en särskild utmaning i de fall där relationerna mellan aktörerna kring vattendraget kännetecknas av att man befinner sig på olika geografiska positioner, antingen uppströms eller nedströms. Relationen mellan uppströms och nedströms är nämligen asymmetrisk, på så sätt att uppström-aktörernas användning av vattnet påverkar aktörerna nedströms, men inte tvärtom. Inom forskningen identifieras uppströms-nedströmsrelationerna som det svåraste problemet att hantera när det gäller gränsöverskridande vattensystem. I detta projekt förstår vi uppströms-nedströmsproblematiken som ett ’large scale collective action’ (LSCA)-problem, där problemet bara kan lösas om åtminstone några aktörer agerar emot sitt kortsiktiga egenintresse och istället agerar för det gemensamma bästa genom att samarbeta med andra aktörer så att användningen av vattendraget blir rättvist och långsiktigt hållbart. Projektets syfte är att undersöka I vilken utsträckning, och genom vilka mekanismer, som samarbete mellan aktörer uppströms och nedströms är möjligt. I det teoretiska ramverket från LSCA-teorier identifieras ett antal faktorer eller ’stressorer’ som försvårar lösningen på problemen. I projektets empiriska undersökning gör vi en analys av vilka stressorer som påverkar villigheten hos aktörer uppströms och nedströms att åsidosätta sitt egenintresse och samarbeta med andra aktörer längs med vattensystemet, för att kunna hantera riskerna som hotar dricksvattnet på ett effektivt sätt. Vi använder Göta Älv som fall. Detta vattendrag är Sveriges största, och tjänar som dricksvattenkälla för över 700 000 personer i flera kommuner. Vi menar att kommuner och medborgare är nyckelspelare när det gäller att lösa LSCA-problem. Det är i de självstyrande kommunerna som politikerna fattar beslut om såväl användande av land och vatten som samarbete med andra kommuner. För att kunna fatta beslut, behöver de stöd från medborgarna för att den demokratiska processen ska fungera. I vår studie inkluderas därför såväl kommunpolitiker som medborgare i de 8 kommuner som ligger längs med Göta älv och/eller använder vattendraget som dricksvattenkälla. Studien består av fyra delar. Den första studien är en mindre intervjustudie med politiker i kommunerna, för att vi ska kunna identifiera vilka av de teoretiskt tänkbara faktorerna som fungerar som hinder för samarbete. Den andra och tredje studien utgörs av survey-experiment med politiker respektive medborgare, där vi prövar hypoteser som formuleras med utgångspunkt från teorin och från den första delstudien. För delstudie 2 används ”politikerpanelen” från Laboratory of Opinion Research (LORE) vid Göteborgs universitet. Frågan som ska besvaras är: hur påverkar stressorerna politikernas villighet att agera emot sin kommuns kortsiktiga egenintresse och istället fatta beslut som gynnar det långsiktiga allmänna bästa för alla aktörer runt Göta älv? För delstudie 3 används ”medborgarpanelen” från LORE. Frågan som besvaras är: Hur påverkar stressorerna medborgarnas villighet att bortse från sitt kortsiktiga egenintresse och istället acceptera beslut som gynnar det allmänna bästa? Den fjärde delstudien lägger samman resultaten från studie 2 och 3, genom att vi analyserar hur politikernas och medborgarnas attityder överensstämmer. Om attityderna till samarbete är väldigt olika, menar vi att det kan försvåra lösningen av LSCA-problem. Projektet bidrar med viktig kunskap om förutsättningarna för att lösa LSCA-problem i ett uppström-nedström-sammanhang och dessutom om förutsättningarna för en hållbar hantering och utveckling av vattendrag.