Delprojekt

SP0: Programkoordinering och kommunikation

Forskare i detta delprojekt ansvarar för övergripande programledning av NAVIGATE, och för att samordna samspelet mellan de olika delprojekten SP1-6. Vidare kommer SP0 även att huvudsakligen ansvara för intern och extern kommunikation, samt för interaktioner med intressenter och referensgrupper under programmets varaktighet.

För mer information om detta delprojekt och hela NAVIGATE-programmet, kontakta programledare Professor Simon Matti, Statsvetenskapliga enheten, Luleå tekniska universitet.

SP1a: Kartläggning av strategilandskapet, och SP1b: Syntes

SP1a, Kartläggning av strategilandskapet, syftar till att:

1. Ge en översikt över nuvarande klimat- och biologiska mångfaldsstrategier, inklusive en beskrivning av relaterade styrningssystem,
2. utveckla ett analytiskt ramverk för ytterligare karaktärisering av strategierna och potentiella överlappningar eller konflikter mellan strategier, och
3. identifiera en begränsad uppsättning nyckelstrategier av särskild relevans för Sverige att utforska vidare i SP2-6.

SP1b, Syntes, syftar till att:

Sammanföra resultaten från SP1a-SP6 och dra slutsatser om hur man kan utveckla strategier och förbättra deras genomförande med syfte att samtidigt främja de politiska målen rörande klimatförändringar och biologisk mångfald. Huvudresultatet blir en sammanfattande rapport med rekommendationer till beslutsfattare.

SP2: Det juridiska ramverket

Det finns ett brett erkännande av att rättsliga och tillhörande processuella och administrativa ramar kan utgöra en betydande utmaning för övergången till ett miljömässigt hållbart samhälle och därmed för uppnåendet av målen för klimat och biologisk mångfald.

Mot denna bakgrund syftar SP2 till att svara på följande forskningsfrågor:

1. Vilka juridiska och processuella mekanismer har en direkt inverkan på genomförandet av de strategier som identifierats i SP1a och hur kan de karakteriseras och kartläggas för att stödja förhandling av målkonflikter och hantering av implementeringshinder?
2. Vilka är de viktigaste rättsliga och processuella hindren för ett effektivt och samordnat genomförande av de identifierade strategierna på olika nivåer?
3. Vilka rättsliga bästa praxis kan identifieras för strategiutveckling och genomförande för att stödja ett effektivt och samordnat uppnående av målen för befintliga och framtida strategier?

SP2 kommer att generera en konceptuell karta över rättsliga och processuella hinder för en samordnad operationalisering av klimat- och biologisk mångfaldsrelaterade strategier som möjliggör systemisk förståelse och stöder korrigerande åtgärder både på systemnivå och i relation till specifika fall, inklusive identifiering och användning av implementeringssynergier. Delprojektet kommer vidare att tillhandahålla en detaljerad analys av de viktigaste hindren, tillsammans med tillgänglig vägledning för hur sådana hinder kan undvikas eller minimeras vid utformningen av policyer och policyåtgärder samt rekommendationer för hur befintliga barriärer bäst kan hanteras.

SP3: Politiska institutioner och administration

Politiska institutioner och administration är nyckeln till att styra övergången till hållbarhet. Eftersom både klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald spänner över olika områden och många nivåer av styrning involverar de en rad aktörer, vilket ökar komplexiteten i att styra dessa utmaningar. Detta delprojekt syftar till att kartlägga och analysera olika politiska institutioners och offentliga myndigheters roller för att främja de utvalda strategierna från SP1a. Fokus kommer att ligga på deras ansvar och kompetens, de styrinstrument som används och det komplexa samspelet mellan politiska institutioner och offentliga myndigheter.

SP3 kommer att svara på följande forskningsfrågor:

1. För de identifierade strategierna, vilka är de viktigaste politiska institutionerna och myndigheterna som tar itu med klimat- och biologisk mångfaldsmål i Sverige och vad är deras ansvar och kompetens?
2. Hur hanterar centrala politiska institutioner och myndigheter målen för klimat och biologisk mångfald i Sverige, i termer av: a) använda styrinstrument; b) deras interaktion med andra institutioner?
3. Vilka institutionella hinder finns i genomförandet av strategierna och hur kan de övervinnas?

Förväntade resultat inkluderar en djupare förståelse för hur det funktionella och strategiska beteendet hos politiska institutioner och offentliga myndigheter som hanterar frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald påverkar sättet på vilket dessa ämnen tas upp. Genom att studera interaktioner mellan olika institutioner kan man förvänta sig att vissa relationer blir synergistiska medan andra är mer konfliktfyllda. Genom denna analys kommer potentiella luckor, konflikter och vägspärrar att identifieras för att bättre förstå de institutionella barriärer som finns för att förverkliga strategier för klimat och biologisk mångfald, och därigenom möjliggöra en undersökning av hur man eventuellt kan övervinna dessa.

SP4: Näringslivet

Företag och industrier kommer att ha en central roll i att stödja samhällelig anpassning till de fysiska effekterna av klimatförändringar, särskilt i mer direkt påverkade sektorer som jordbruk, skogsbruk, byggande eller transporter. Näringslivet har dock upprepade gånger kritiserats för sin bristande engagemang för såväl klimat som biologisk mångfald området över hela värdekedjan. Faktum är att förlust av biologisk mångfald nu allmänt anses vara en av de största affärsriskerna på makroskala. De varor och tjänster som påverkar den biologiska mångfalden produceras, upphandlas eller levereras till övervägande del av företag, så företagsåtgärder är centrala för att bestämma samhällets påverkan på naturen och biosfärens framtid

I SP4 utforskas hur olika klimat- och biologiska mångfaldsstrategier, som riktar sig till företagens handlingar och aktiviteter, stöds av svenska företag samt effekten av dessa på utvecklingen av företagens egna miljöstrategier. Syftet med detta delprojekt är således att (1) ​​förstå de barriärer som påverkar företagens incitament och utformning av strategier för att anpassa sig till klimat- och biologisk mångfaldspolitik, (2) belysa potentiella strategier som skulle kunna användas för att övervinna dessa barriärer, samt att (3) förstå företagens tillvägagångssätt för att integrera klimat och biologisk mångfald i sina strategi- och handlingsplaner för hållbar utveckling. Följande forskningsfrågor studeras:

• Vilka är företagens reaktioner och attityder till olika strategier och styrmedel för klimatförändringar och biologisk mångfald?
• Vilka är de främsta hindren för genomförandet av klimat- och biologisk mångfaldspolitik som företag står inför och hur kan dessa hinder övervinnas?
• Hur påverkar interaktioner mellan företag och intressenter företagens genomförande av politiken för klimat och biologisk mångfald?

SP4 bidrar till att ge en ökad medvetenhet om hur företagens klimat- och biologiska mångfaldsaktiviteter och åtgärder kan förvandlas till en integrerad företagsstrategi snarare än ett ansvar. De förväntade resultaten avser en ökad förståelse för vinstdrivande organisationers strategiska beteende och hur de kan hantera klimatförändrings- och biologiska mångfaldsstrategier, samt hur man tar itu med och genomför det omgivande politiska landskapet. På så sätt kan vi överbrygga det företagspolitiska gapet och förstå vägarna till klimatförändringar och biologisk mångfald bland affärsföretag.

SP5: Civilsamhället

Relevansen för civila miljöorganisationer (CSOs) är erkänd inom klimat- och miljöpolitisk forskning. CSOs kan exempelvis främja socialt kapital, skapa incitamentstrukturer och hjälpa till att övervinna problem med kollektiva åtgärder. Miljö- och klimatrörelserna har dessutom spelat en avgörande roll för att mobilisera samhället och sprida miljömedvetenhet, och det finns bevis på en korrelation mellan ett vitalt civilt samhälle och klimatpolitiska resultat.

I SP5 belyses och analyseras civilsamhällets roll i beslutsfattande och strategiimplementering, samt vilka metoder som används av civila miljöorganisationer för policyinflytande och engagemang. De allmänna målen är (1) att förstå hur CSO:er kan hjälpa till att navigera och övervinna implementerings- och acceptansbarriärer för att uppnå klimat- och biologisk mångfaldsmål, och (2) att utforska och utveckla modeller för CSO-deltagande som kan tillämpas av styrande myndigheter. Följande tre frågor kommer att vägleda forskningen:

• Vilka är CSO:ers svar och attityder till olika strategier och politiska instrument inriktade på klimatförändringar och biologisk mångfald?
• Vilka typer av metoder för CSO-engagemang används av styrande myndigheter och hur påverkar de CSO:ers stöd till klimat- och biologisk mångfaldsstrategier.
• Vilka typer av metoder används av civilsamhällesorganisationer för att påverka, förespråka och engagera sig i beslutsfattande och strategiimplementering, och i vilken utsträckning bidrar dessa till att uppnå klimat- och biologiska mångfaldsmål?

SP5 bidrar därmed till dels att hjälpa relevanta styrande myndigheter att inse fördelarna, begränsningarna och utmaningarna med CSO-engagemang, dels en ökad teoretisk kunskap om värdet av polycentriska styrningsmodeller. För CSO:er kan resultaten vara värdefulla ur flera perspektiv och hjälpa dem att förstå vilka instrument för politisk påverkan, opinionsbildning och mobilisering som anses vara effektiva, och hur de kan förbättras. Det kan tillåta samlärande och hjälpa CSO:er att känna igen andras förhållningssätt, perspektiv och aktiviteter.

SP6: Samhällelig acceptans

En viktig barriär som potentiellt hindrar eller bromsar framtida viktiga miljöpolitiska initiativ är den allmänna opinionen. Attityder till olika politiska förslag och beslut kan manifesteras både direkt och indirekt, t.ex. genom att väljarna röstar bort partier som föreslår viss politik och politiska instrument, eller genom ett uttryckt starkt motstånd genom protester och manifestationer (jfr de franska "gula västarna"), men också genom att beslutsfattare helt enkelt fruktar att den allmänna opinionen kommer att rösta eller reagera starkt mot vissa politiska förslag, vilket effektivt håller tillbaka den politiska ambitionsnivån.

Det är därför centralt att mäta den allmänna opinionen och allmänhetens benägenhet att acceptera eller stödja olika policyer och policyinstrument relaterade till klimat och biologisk mångfald. Men för att kunna ge användbara politiska råd får forskningssträvandena inte stanna vid att bara "ta pulsen" på den allmänna opinionen. Det är också viktigt att avgöra varför allmänheten tenderar att acceptera eller inte acceptera föreslagna styrmedel. Detta möjliggör innovation av genomförbara styrmedel, det vill säga studiet av hur styrmedel kan utformas och kombineras för att svara mot övergripande strategier och mål samtidigt som de möter den svenska allmänhetens preferenser.

SP 6 syftar därför till att:

• Mäta den allmänna opinionen rörande olika politiska instrument som är inriktade på de politikområden som programmet studerar
• Identifiera de viktigaste faktorerna som genererar den (positiva eller negativa) allmänna opinionen
• Baserat på resultaten från, ovanstående testa styrmedel eller kombinationer av styrmedel (policypaket) som kan öka nivåerna av acceptans hos allmänheten

SP 6 kommer att identifiera en uppsättning genomförbara policykombinationer och ge konkreta förslag på hur till synes impopulära och obekväma styrmedel kan/kunde implementeras samtidigt som risken för att de kommer att mötas av stort motstånd från allmänheten minimeras, men också ge mer allmän tankeställare när det gäller den framtida utvecklingen av genomförbara styrmedel inom svensk miljöpolitik.