Digital dialog om grön omställning
Forskningen utforskar hur digitala plattformar kan användas för att stärka dialogen mellan industrin och civilsamhället. Målet är att skapa förutsättningar för mer inkluderande och konstruktiva samtal kring komplexa samhällsutmaningar – som den gröna omställningen utgör.
Forskningen utgår från behovet av en förbättrad dialog mellan stat, industri och samhälle, samt insikten om att digitaliseringen radikalt har förändrat förutsättningarna för denna interaktion. Trots en livlig samhällsdebatt i digitala kanaler och forum är vår kunskap om möjligheter och risker med digitala kommunikationsprocesser kring komplexa samhällsfrågor fortfarande begränsad.
Syftet med forskningen är att undersöka hur utformningen av digitala arenor påverkar dialogernas kvalitet och utfall. Särskilt fokus ligger på sambanden mellan politisk och social kontext, plattformarnas design, samt dialogernas kvalitet och resultat inom två omstridda politikområden: mineraler och skog.
Forskningen består av tre delar:
- 1. Kartläggning och analys: En systematisk litteraturstudie genomförs, och digitala kommunikationsytor mellan industri, myndigheter och civilsamhälle identifieras och analyseras.
- 2. Utveckling och utvärdering: Digitala plattformar för dialog skapas och utvärderas i nära samarbete med företag och organisationer inom mineral- och skogssektorn i norra Sverige.
- 3. Resultat och modeller: Resultaten diskuteras med forskare och berörda samhällsaktörer, och en modell för utformning av digitala arenor tas fram.
Studien är mångvetenskaplig och kombinerar expertis inom statsvetenskap och informationssystem, tillsammans med nära samverkan med industri, organisationer och civilsamhälle. Även om fokus ligger på mineraler och skog, har forskningsproblemet en generell karaktär, vilket gör resultaten relevanta för andra sektorer. Projektet genererar ny vetenskaplig kunskap om en av vår tids stora utmaningar: att öka deltagandet och skapa konstruktiva samtal om konfliktfyllda samhällsfrågor i en digital era.
Forskningens finansiering
Forskningen stöds av projekt finansierade av Forskningsrådet Formas, Marcus och Marianne Wallenbergs Stiftelse, samt bidrag från Framtidsområdet SUN Naturresurser för en hållbar samhällsomvandling vid Luleå tekniska universitet.
Deltagande forskare
Kontakt
Annica Sandström
Uppdaterad: